Den 6:e augusti 2024 gick även jag upp på den 1968 meter höga toppen av Vuojnestjåhkkå och fotograferade samma motiv.
Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...
Användarnamn: hansnydahlIntressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.
Etiketter:
Ähpár 1902 och 2024.
Axel Hamberg tog ett foto av Ähpár från toppen av Vuojnestjåhkkå den 18:e augusti år 1902. 122 år senare tog jag ett foto från samma plats av samma motiv. Det är tydligt att klimatförändringarna har orsakat stora förändringar i landskapsbilden.
Höstvandring runt Boarddemassivet (4)
Det sista avsnittet av höstvandringen. Vädret blev sämre även om jag nästan helt slapp regn. Molnen gick lågt och de planerade toppturerna längs vägen var utsiktslösa i dubbel bemärkelse och ställdes in. Men det går att få intressanta bilder även i sådant väder.
Första dagen av återfärden till Kvikkjokk. Om vädret tillät skulle jag slå läger på Luohttoláhko för att dagen därpå gå upp på någon av de närliggande topparna. Den som låg närmast till hands var någon av Tvillingryggen, Lulijtjåhkkå, Luohttotjåhkkå eller Ryggåsberget. I annat fall tänkte jag fortsätta mot 1200-meters hyllan ovanför Loamebuollda.
Höstvandring runt Boarddemassivet (3)
Dag 6 bestod av vandring genom Lulijvágge och ner till Sarvesvágge. Dag 7 var planen att ta mig till Bielloriehppe Stuollo och gå upp på dess topp, men en missbedömning av tidsåtgången lämnade uppgiften halvgjord. Vädret var i alla fall fantastiskt och höstfärgerna intensiva.
Dagens uppgift var att vandra genom Lulijvágge ner till Noajdevallda. Det är påträngande stenigt innan man når passpunkten, vilket kräver mer tid. Därefter blir det lättare.
Höstvandring runt Boarddemassivet (2)
2:a september
Uppgiften dag 3 var att försöka hitta resterna efter Axel Hambergs nederbördsmätare 1050 som sattes upp 1899. 1050 refererar till den av Hamberg uppmätta höjden över havet i meter för platsen där nederbördsmätaren stod. Två identiska mätare hade funnits i närheten på höjderna 1530 och 2000 (toppen av Bårddetjåhkkå).
Höstvandring runt Boarddemassivet (1)
Av olika anledningar hade det inte blivit någon höstvandring på 4 år, men nu var det äntligen dags. Ett av delmålen var att försöka hitta Axel Hambergs nederbördsmätare 1050 som ska ha varit placerad en bit öster om Bårddejiegŋa, men det var oklart exakt var den platsen låg.
Jag anlände till Kvikkjokk tidig eftermiddag och tittade in i Fjällhotellet, men när jag såg hur knökfullt det var kom jag på andra tankar. Sorlet från alla människor var påträngande högt - som om alla hade ensamvandrat och nu för första gången på två veckor fick öva sin verbala förmåga igen.