Den 1:a september passerade jag gruvområdet, som ligger drygt 1300 m ö.h., på min väg från Råvejávrre till Riggoajvve. Från Råvejávrre följde jag en jokk som på dagens kartor saknar namn, men som på Generalstabskartan heter Tjåhejokk - Tsågejåhkå med dagens ortografi. Passade på att ta några dokumentära bilder.
Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...
Användarnamn: hansnydahlIntressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.
Kategorier:
Etiketter:
Etiketter:
Amásjávrre, Amásvágge, Drumlin, Gálbejávrre, Gasskatjåhkkå, Gihtsejåhkå, Gihttse, Girkkovárre, Gjerdalen, Guovddelistjåhkkå, Gålokgielas, Hievnek, Hievnenjoasske, Hievsttinjávrre, Hurre, Kedkevare, Linnajávrre, Livsevárre, Miehtjerjávrre, Moalkkomjåhkå, Norrsken, Padjelanta, Reinoksfjellet, Ridoalgetjåhkkå, Ruonasvágge, Rähtjátjåhkå, Rähtjáttjåhkkå, Ræhtjátvágge, Silbbatjåhkkå, Skollor, Slahpejávrre, Slædovágge, Snøtoppen, Stibokjávrre, Tjåhkkul, Tjåhkkuljávrre, Tjårok
Silbbatjåhkkå gruvområde
På kartan över sydöstra Padjelanta finns Silbbatjåhkkå gruvområde utsatt, cirka 9 km väster om Tarraluoppalstugorna vid Padjelantaleden. Silbbatjåhkkå (”Silverfjället”) är en utlöpare av fjällryggen Gierggevárre, som på 1600-talet kallades för ’’Kedkevare’’. Kedkevare var det namn som kom att användas på gruvområdet från slutet av 1600-talet och frammåt. På Generalstabskartan från 1890 kallas dock berget för Silbakvare.
