Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...

Användarnamn: hansnydahl

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.

Mer på profilsidan


Gömda Dalen

2:a augusti 2019.

Mellan gränsbergen Guovddelistjåhkkå och Snøtoppen - som beskrevs i de två senaste inläggen - ligger en namnlös undangömd dal som är ovanligt otillgänglig. I öster ligger sjön Guovddelisjávrásj som sträcker sig tvärs över dalen och kantas av tvärbranta sidor i norr och söder. Man måste vara ovanligt motiverad för att försöka ta sig förbi sjön på norra sidan där passagen är mindre riskfylld än på den södra sidan. I väster vaktas dalen av en 200 meter hög klump av bergarten syenitoid-granit.

Vy från Snøtoppen mot Gömda Dalen och Guovddelistjåhkkå.Vy från Snøtoppen mot Gömda Dalen och Guovddelistjåhkkå.

Namnet Gömda Dalen står inte på kartorna och kommer inte att godkännas av Lantmäteriet då namn i området ska skrivas på lulesamiska och ha en förankring i den samiska kulturen. Det bästa man kan hoppas på är att Lantmäteriet kontaktar Sametinget för att ta reda på om det har funnits ett namn på dalen tidigare.

Jag hade varit här tidigare, åren 2003 och 2017. Då det är tidskrävande att ta sig fram i området hade jag ännu inte hunnit med att undersöka det ingående. Idag var det dags att ändra på det förhållandet.

Vy mot dalen mellan Snøtoppen och Guovddelistjåhkkå.Vy mot dalen mellan Snøtoppen och Guovddelistjåhkkå.

Mitt tält stod nära slukrännan genom vilken jokken som avvattnar Guovddelisjávrásj flyter. Det var bara att följa jokken 1300 meter åt väster och ta sig förbi det branta partiet norr om sjön, så skulle jag hamna i den Gömda Dalen.

Vattnet i rännan är kristallklart och vattendjupet verkar vara upp till 4 meter på något ställe. Klippväggen på södra sidan av slukrännan har rester av jättegrytor från tidigare istider. Slukrännan bildades under en senare istid som eroderade bort det mesta av jättegrytorna.

Storleksjämförelse mellan jättegryta och människa.Storleksjämförelse mellan jättegryta och människa.

Större delen av sträckan fram till Guovddelisjávrásj är lättframkomlig och man förundras över hur istiderna påverkat landskapet.

Snøtoppen till vänster och stoppklossen 903 till höger.Snøtoppen till vänster och stoppklossen 903 till höger.

Närmare Guovddelisjávrásj blir norra sidan av kanalen ibland besvärligt brant och man får gå högre upp. Men det är inga problem att ta sig fram förrän man kommer till nordvästra hörnet av sjön. Där tvingas man att ta sig upp några meter på en mycket brant sluttning och jag var tvungen att ta hjälp av videbuskar. Sedan går man en kort bit på en hylla varefter det blir brant nedför några meter. Skärper man bara till sig så ska det inte vara några problem.

Nordisk stormhatt och torta vid den branta norra sidan av Guovddelisjávrásj.Nordisk stormhatt och torta vid den branta norra sidan av Guovddelisjávrásj.

Nu har man kommit till Gömda Dalen. Landskapet ser här ut som ett stormigt hav av klippor och stup. Norra sidan där man hamnat ligger högre och mot söder är ett brant stup som man får följa till dess man hittar en nedgång.

Gömda Dalen direkt väster om Guovddelisjávrásj.Gömda Dalen direkt väster om Guovddelisjávrásj.

En 600 meter lång sjö ligger tvärs över dalen, men den kan rundas på södra sidan. Sjöns utlopp rinner ner i innersta Trolldalen och är ett biflöde till norska Trolldalselva. En hel del tid går åt till att hitta nedgångar från branta klippor, men det har man igen vid nästa besök om man memorerat det framkomliga vägvalet.

Den 600 meter långa sjön med Guovddelistjåhkkå i bakgrunden.Den 600 meter långa sjön med Guovddelistjåhkkå i bakgrunden.

När man närmar sig 903 tar växtligheten tvärt slut och marken övergår i ren granit på vilken inget annat än skorplavar växer.

Ännu en sjö. I mitten 903 omgiven av Snøtoppen och Guovddelistjåhkkå.Ännu en sjö. I mitten 903 omgiven av Snøtoppen och Guovddelistjåhkkå.

Vid ett vattenfall passar jag på att ta en fikapaus och larva mig lite framför kameran.

Exempel på stup och larvig fotograf.Exempel på stup och larvig fotograf.

Efter pausen tog graniten över. Det är spännande att ta sig fram och det bär nu av uppför på allvar.

Granitlabyrint vid foten av 903.Granitlabyrint vid foten av 903.

Till slut står man framför stoppklossen i väster. Berget saknar namn men kallas för 903 efter höjdangivelsen på fjällkartan (efter senaste mätningen har den justerats till 900 m). Berget är inte svårt att gå upp på, men på västra sidan stupar det tvärbrant ner mot Trolldalen i Norge med en fallhöjd på 450 meter.

Nästa bild visar hur 903 ser ut nerifrån den svårtillgängliga Trolldalen i Norge. På avstånd ser klippan ut som huvudet på ett troll med två stora ögon - trollet gråter sten, sägs det.

Från Trolldalen är 903 en 450 meter hög klippvägg.  Fotograf: Stefan Biderman.Från Trolldalen är 903 en 450 meter hög klippvägg.
Fotograf: Stefan Biderman.

Teoretiskt skulle man kunna ta sig förbi denna vaktpost på norra eller södra sidan, men på norra sidan är det klättring med rep som gäller ner till svenska Trolldalen som ligger 200 meter nedanför bergets fot.

Berget 903 agerar stoppkloss i dalens västra ände. Vy från östra sidan.Berget 903 agerar stoppkloss i dalens västra ände. Vy från östra sidan

Det har debatterats bland “fjäll-nördar” - dit jag räknar mig själv - om det är möjligt att från Trolldalen ta sig upp till fots till Gömda Dalen, på de mycket branta klipphällarna på södra sidan av 903. Nivåskillnaden är där 340 meter. En förutsättning är att hällarna inte är blöta av smältvatten eller regn då de blir såphala av de alger som finns på klipporna.

Nästa bild togs från toppen av 903 två år tidigare.

Uppe på toppen av 903. Snøtoppen i bakgrunden. 2017-08-03.Uppe på toppen av 903. Snøtoppen i bakgrunden. 2017-08-03.

Det här året avstod jag från att gå upp på toppen då jag redan gjort det 2 gånger, för att få tid att titta ner i Trolldalen från “passet” mellan 903 och Snøtoppen.

På väg upp i passet mellan Snøtoppen och 903.På väg upp i passet mellan Snøtoppen och 903.

Det var enkelt att ta sig upp i passet och att gå ner en bit på andra sidan för att titta ner i Trolldalen. Det är branta hällar att ta sig uppför om man tänkt gå från Trolldalen till Gömda Dalen. Tiden skulle inte räcka för att försöka gå ner och sedan upp igen.

Jag fick intrycket att det skulle vara möjligt att ta sig upp med bra skor om klipporna var torra, men säker kan man inte vara förrän man provat. Säkrast är nog att avstå.

Trolldalen 340 meter nedanför passet mellan Snøtoppen och 903.Trolldalen 340 meter nedanför passet mellan Snøtoppen och 903.

Vandrade tillbaka längs södra sidan av dalen där terrängen inte var så kuperad och det gick snabbare att ta sig fram. Tittade närmare på Guovddelisjávrásj södra sida som såg ännu brantare och besvärligare ut än den norra sidan. Min avsikt var att försöka ta mig fram där, men man måste först passera en besvärlig rasbrant med stora stenblock med snö emellan som kanske inte skulle hålla att gå på. Min risk- och konsekvensanalys sa mig att jag borde avstå då jag även började bli trött efter 8 timmars utflykt.

Tveksamt om det går att ta sig fram längs södra sidan av Guovddelisjávrásj.Tveksamt om det går att ta sig fram längs södra sidan av Guovddelisjávrásj.

Gick därför tillbaka norr om sjön samma väg som jag kommit. Tillbaka vid tältet lagade jag en sen middag medan solen sänkte sig över Gömda Dalen.

Kvällsvy mot Gömda Dalen.Kvällsvy mot Gömda Dalen.

Med tanke på de begränsade möjligheterna att ta sig in i och ut ur området, så är nog antalet besökare mycket få. Därför borde namnet Gömda Dalen eller Stängda Dalen (lulesamiska: Dahppotvágge) passa bra. Man har ju möjlighet att tycka, även om det inte har någon som helst betydelse för vad som står på kartan.

Karta.Karta.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2020-07-18 11:14   kjpil
Det ser fantastiskt fint ut! Tack att du delar
 
Svar 2020-07-19 11:26   hansnydahl
Västra Padjelanta är speciellt och jag känner folk som återvänder dit varje sommar. Den här utflykten gjordes dag 5 av en vandring på 13 dagar. Sätter så småningom ihop inläggen till en "Tur".
 
2020-07-19 09:33   Swift
Högklassigt foto, som vanligt! Tack! Vädrets makter tycks vara på din sida.
 
Svar 2020-07-19 11:22   hansnydahl
Jag bär med mig ett kamerastativ på 790 gram för att slippa brus på bilder i dåligt ljus.
Som pensionär kan man ju avvakta 10-dygnsprognoserna för att hålla sig borta från de värsta regnvädren. Men det är inte alla år som det parkerar högtryck över Lapplandsfjällen.
 
2020-07-20 12:02   undvall
Hejsan,

Kul att du fortsätter att "grotta ner dig" i gränslandet. Det är ju lite av en favorit även för mig på grund av sin orördhet. Och kanonfina bilder precis som vanligt!

På tal om dalgångens namn....jag har alltid antagit att detta är del av Trolldalen?!? Men den borde ju ha ett samiskt namn också förstås.

Lycka till på sommarens vandringar, verkar ju vara massor med snö kvar där upp i gränsfjällen detta år!

/ Stefan
 
Svar 2020-07-20 13:39   hansnydahl
Hej Stefan!

Jo, jag minns hur vi grottade ner oss i olika vägval i detta svårframkomliga område. Jag är fortfarande imponerad över hur ni tog er ner i Trolldalen genom att gå på skrå. Trolldalen är ju det norska namnet på den del som ligger i Norge. "Gömda dalen" ligger ju någon våning högre (200 till 300 meter). Eftersom det ännu inte är "bevisat" att man kan ta sig levande från Trolldalen till "Gömda Dalen", så får vi väl tills vidare anse att det är två olika dalar :-)

Tyvärr kommer vi inte in i Trolldalen i sommar då Norge stängt gränsen för svenskar, men det är tveksamt att de har fotpatruller just där.

Väntar nu bara på att det ska regna färdigt innan jag ger mig upp.
Hoppas ni får en fin sommar!

Hans N.
 
Svar 2020-07-20 14:21   undvall
Hej Hans,

Jo det blev en spännande nerfärd just pga de såphala algerna som du nämner. Och även om jag i och för sig är ganska säker på att det går att ta sig upp från Trolldalen vägen som du beskriver så är det definitivt riskfyllt, framför allt med rejäl ryggsäck på ryggen. Om man ramlar är det lång väg ner innan det tar stopp. Vi avstod när vi var där!

Hade dock varit kul att besöka Gömda dalen någon gång. Får väl se när det kan bli av.

/ Stefan
 
Svar 2020-07-20 17:41   hansnydahl
Man blir för baktung med "rejäl ryggsäck". Uppgången måste göras som en del av en dagstur med en liten dagtur-säck. Dessutom måste det vara under ett högtryck med solsken - överraskas man av en regnskur halvvägs uppe, kommer man sedan varken upp eller ner.

Ett annat projekt som Stefan B klarat av, är att ta sig från Snötoppen ner till hyllan med Riksröse 242A. Man fick ta hjälp av händerna, sa han.
 
2020-07-20 17:32   Wanchai
Jättefina bilder!
 
Svar 2020-07-20 17:43   hansnydahl
Tack Mikael!
Det är ett tacksamt område att fotografera i - vem som helst kan få bra bilder :-)
 
2020-07-24 22:51   lorenzr
Kul att läsa och härliga bilder!
 
Svar 2020-08-08 06:26   hansnydahl
Tack! Kom hem i går efter en ny vandring i västra Padjelanta. Tältade nära "Gömda dalen" men besökte andra platser denna gång.
 

Läs mer i bloggen

Silbbatjåhkkå gruvområde

På kartan över sydöstra Padjelanta finns Silbbatjåhkkå gruvområde utsatt, cirka 9 km väster om Tarraluoppalstugorna vid Padjelantaleden. Silbbatjåhkkå (”Silverfjället”) är en utlöpare av fjällryggen Gierggevárre, som på 1600-talet kallades för ’’Kedkevare’’. Kedkevare var det namn som kom att användas på gruvområdet från slutet av 1600-talet och frammåt. På Generalstabskartan från 1890 kallas dock berget för Silbakvare. 

Den 1:a september passerade jag gruvområdet, som ligger drygt 1300 m ö.h., på min väg från Råvejávrre till Riggoajvve. Från Råvejávrre följde jag en jokk som på dagens kartor saknar namn, men som på Generalstabskartan heter Tjåhejokk - Tsågejåhkå med dagens ortografi. Passade på att ta några dokumentära bilder. 

Snøtoppen

En topptur till gränsberget Snøtoppen.

De som vandrat Padjelantaleden norr om Stáloluokta har säkert sett gränsbergen i västra Padjelanta på andra sidan Virihávrre, och möjligen undrat vad de heter.

Berget Guovddelistjåhkkå

En bestigning av gränsberget Guovddelistjåhkkå i västra Padjelanta.

Guovddelistjåhkkå är ett fjäll i Padjelanta på riksgränsen mellan Sverige och Norge. Riksröse 242B står exakt på bergets högsta punkt. Toppen ligger 1327 m ö.h. vilket inte är speciellt högt, men det är 25 km till närmaste högre berg i Sverige. Utsikten är därför vidsträckt utom möjligen där det 1517 meter höga norska berget Gasskatjåhkkå ligger, 14 km mot norr.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg