Jag älskar fjällen och försöker fjällvandra regelbundet. Mina fötter gillar obanat...pga Mortons neurom.
Användarnamn: TottemanEn vecka i Jämtlandsfjällen gör vem som helst glad. Lunndörrsfjällen och dörrarna där var fantastiska.
Har inte tagit mig tid att blogga om det men, men att blogga är inte livet. Bloggandet är någonting jag gör när jag känner för det.
Nu närmar sig årets andra, och kanske sista vandring. Jag ska vara lika flitig med att föra anteckningar och ta bilder som när jag var till Jämtlandsfjällen.
På sikt blir det blogginlägg om Sarek 2018, Jämtland 2019 och det som kommer nu: Muddus nationalpark.
Natten var ganska ok. Lite knöligt, men ok. Jag sov ganska länge efter att ha vaknat tidigt och varit uppe och lättat på trycket tidig morgon. Någonting inom mig sade att jag bord komma iväg så fort som möjligt. Vet inte riktigt var det kom ifrån, men kanske min vanliga noja att ha mycket vandring kvar och begränsat med tid kvar. När jag sansat räknat på kvarvarande sträcka till Kvikkjokk såg jag att det var lugnt. Jag skulle hinna tillbaka i tid till bussen.
Jag vaknade tidigt, somnade om. När jag väl steg upp var det till en strålande fin dag. Solen sken och jag med. Så skönt att starta dagen i kalasväder.
Jag tog det lugnt och skulle snart äta frukost. Lutade mig mot Litnokstugan och hade det bra.
Natten måste ha varit bra då jag vaknade något senare än vanligt. Dagens mål var att ta sig till Litnokstugan och spana efter djur längs vägen.
Jag fixade frukost och tog det lugnt.
