Igår fick jag utmärkelsen "årets näräventyrare", en titel som för mig betyder otroligt mycket och som jag kommer att vårda ömt och respektfullt.

Jag har sedan jag var liten alltid varit intresserad av naturen, mina jämnåriga kamrater i skolan hade idoler som Kizz, Boney M, Ebba grön, Gyllene tider m.m. mina stora idoler var Jan Lindblad och John Way, två helt olika människor, den ena naturfotoraf och den andra filmstjärna men de hade en gemensam nämnare, naturen. Min dröm var att bli en kombination av dem båda, men så kom jag på en ganska väsentlig sak, jag sitter ju i rullstol, så då går det ju inte, eller gör det kanske det?

Lördagen den 24 november är en dag jag aldrig kommer att glömma, det var då allt elände började, jag kommer inte att dra den långa versonen, bara den korta. Jag åkte in akut för allvarliga magproblem, ganska omgånde blev jag tvungen att operera mig, men sorgligt nog så gick inte operationen som planerat, så man var tvungen att göra om det igen. Sådär höll det på och jag mådde sämre och sämre, jag kom in i en ond spiral och började tycka synd om mig själv och glömde bort det där andra, att leva! Jag var tvungen att välja, antingen så trycker jag ner mig ännu mer och mister livsgnistan totalt, eller också försöker jag hitta tillbaka till det som verkligen betyder något för mig, i mitt fall, min familj, mina vänner och att åka ut i skogen och tälta.

Har man bestämt sig för att leva, så är valet inte så väldigt svårt egentligen, man måste bara hitta redskapen så att man hittar tillbaka. Vägen tillbaka har inte varit spikrak, det kan jag inte påstå direkt, i stället för en operation så blev det ca tio stycken, men när jag väl har bestämt mig för något, då är det inte mycket som kan stoppa mig.

Våren 2009 satte jag upp tre mål under året, Klarälvsbanan i Värmland, bestiga Städjan i norra Dalarna och åka och träna på ett träningscenter på Tenneriffa.

Klarälvsbanan klarade jag av på tre dagar, i genomsnitt blev det tre mi om dagen på denna underbara cykelled som går mellan Hagfors ner till Karlstad.

Mål nummer två var lite värre, att med rullstol ta mig upp på Städjan, en uppgift som visade sig vara helt omöjlig, jag åkte rullstol där jag kunde, men för det mesta blev jag tvungen att krypa över stenar, rötter, myrar, backar m.m. Men det svåraste med det här var nog att få folk att förstå att jag inte var skadad och att jag inte var helt knäpp, bara lite envis. Jag har ingen aning om vad som försigick i deras huvud, vill nog inte veta det heller:)

Jag kom inte upp för berget, jag fortsatte tills jag kom fram till en bergvägg, då insåg till och medjag att det var kört, men jag lärde mig någonting väldigt viktigt under den turen, att man aldrig ska ge upp, att man klarar av mer än vad man tror, den största barriären är det man har innanför pannbenet, har man rivit den muren har man kommit en bra bit på väg.

Det tredje och sista målet för året var en träningsmånad, sen skulle jag vara så pass tränad så att jag skulle kunna fortsätta med mitt vildmarksliv, men ödet ville annat.

En månad efter att jag kom hem var det dags igen, nu var det riktigt illa, jag var inte långt ifrån att ha mist min ena njure, pga att min infektion hade gått ända dit, men efter intensiva och kraftiga behandlingar blev jag friskförklarad, i alla fall för det, nu dök det upp andra saker i stället som gjorde att jag fortfarande åkte ut och in på sjukhus, när personalen till slut kan patientens personnummer utantill, då har man varit där för ofta.

Men våren 2013 gjordes den sista operationen och två månader senare blev jag helt friskförklarad, nu var allt klart, så nu var det bara att köra på.

Under 2013 har jag legat under bar himmel, har legat i tält i vargområden, lyssnat på vildsvin, njutit av att äntligen få komma ut och göra det jag älskar. Visst har det funnits stunder då jag tänkt för mig själv vad jag egentligen håller på med, men när jag funderat på det en stund så åker mungiporna upp igen.

Det här året kommer jag att fortsätta och har några mål att se fram emot:

• Besöka så många naturreservat i Stockholm som möjligt.
• Tälta några nätter i norra Värmland i sommar.
• Tälta mig genom Stockholm, från norr till Söder.

Sedan blir det väl några ytterligare tältnätter och ett antal turer till i mitt närområde, för det var det den här utmärkelsen handlade om egentligen, att upptäcka det man har runthusknuten, det har jag gjort och jag gillar verkligen det jag upptäckt.

Ett stort tack till er alla där ute för ert stöd, det är mycket tack vare er som jag orkat komma tillbaka

Anders Andrae www.skogstur.se