Förra helgen besökte jag också Brattforsens naturreservat som ligger längs Nittälven – 4-5 km norr om Uvbergsbron. Det är ett av Örebro läns mest kända forsområden. Nära dessa forsar och fall skapas mycket speciella klimatförhållanden och här kan man hitta en del ovanliga mossor, till exempel revmossa, skuggmossa, liten måntandsmossa och vedtrappmossa.
Men det är knappast dessa växter jag i första hand lägger märke till när jag kom dit. Nittälven är förvånansvärt levande och frustande även så här sent på året.
Vindskyddet nere vid forsen har oväntat mycket ved och jag önskar att jag kommit en dag tidigare så att jag kunnat övernatta. För att så ska kunna ske bör man nog stoppa ner en extra utrustningsdetalj i ryggsäcken – öronproppar. Älven brusar rejält.
Runt detta lilla naturreservat går en markerad stig – max 1 km lång. Jag väljer att följa den söderut på östra sidan.
Vid den här tiden på året måste man vara både vig och lite modig. Det är ingen lättvandrad led. Många block måste klättras över och det är rejält halt av frost och tjäle. Det är ett mycket tilltalande område. De första 2-300 metrarna ner till den sydliga bron är sagolikt vackra.
Stora istappar hänger från bergsstupen och den lågt stående solen – klockan är närmare två på eftermiddagen – gör att det gnistrar i isformationerna ute i älven. Vackert men svårfotograferat. Senhöst/förvinter måste vara den perfekta årstiden för ett besök, även om vårfloden säkert också kan vara lockande. Jag kan se mig själv som 10-åring utforska denna spännande miljö. Fantastiskt!
Sedan man gått över bron fortsätter leden söderut knappt hundra meter innan den gör en skarp böj och svänger norrut igen. Här var terrängen så spännande att jag inte uppmärksammade detta utan fortsatte vidare söderut en bit. Jag hoppas att naturreservatet kommer att utökas åt detta håll så småningom.
Sedan leden svängt åt norr igen går den en bit från älven i drygt 200 meter. Där finns en avstickare ner till ett av de vildare forspartierna. Jag tycker dock att forsen är mäktigare sedd från andra sidan.
Sedan leden passerat förbi platsen för vindskyddet (fast på andra sidan älven) passerar man över en del våtmarket som är spångade. Trots tjälen låg flera av dessa spänger en bit under vattenytan. Jag kan tänka mig att det kan vara besvärligare att gå här sommartid.
Från Brattforsens norra bro ser det lättare ut att vandra på älvens östra sida. Även resten av leden – ner till vindskyddet – är mer lättvandrad och har vackrare natur på den östra sidan.
När det så småningom är dags för min Nittälvsvandring kommer jag alltså att från Övre Nittälvsdalen att välja vattendragets östra sida. Dels är skogen mer lättvandrad och dels har jag närhet till en skogsbilväg om det kniper.
Positioneringen gäller vindskyddet.
