Då förstår jag vad du är ute efter
Det där tror jag är ganska individuellt, vad folk vill ha ut av friluftslivet alltså. Många springer över fjället i dag, jagade av vad vet jag? Andra vill bli utkörda till äventyret och avsluta dagen med en lyxmiddag. Själv har jag med åren lärt mig att stanna upp och njuta av de fina platserna, ibland en hel dag. Prylarna jag har skall fungera men det dyker alltid upp tillfällen då något annat vore bättre men vem orkar bry sig, inte jag.
Här är folk som bryr sig hela tiden, undrar om dom någonsin får någon ro
http://gossamergear.com/wp/tribal/how-to-go-lighter/shave-a-few-more-grams
Och har är en gammal dam på över 80 vid Tarrekaisestugan på Padjelantaleden som jag träffade för tre år sedan. Pigg tant med stålmesförsedd rygga från 70-talet och andra prylar som hon kände förtroende för. Helt fokuserad på naturupplevelsen.
Om jag har någon absolut gräns för packvikt så kan jag säga att den ligger på cirka 15-20 kg, beroende på ryggsäck. Min erfarenhet är att vid högre vikt får jag ont i axlarna för axelremmarna tar en massa vikt. Med mina lätta säckar ligger brytpunkten på ca 15 kg som sagt.
Mer ont = mindre njutning på turen, mindre uppskattning av naturen runt mig och mindre längtan att komma ut nästa gång. Med nuvarande packningsupplägglkan jag gå ca 12 dagar utan att köpa ny mat och bränsle och fortsatt ligga på under 15 kg, målet med att få ner vikten på grejerna är att jag ska klara 2 veckor utan proviantering, sedan känns det ganska meningslöst att tänka på att spara mera vikt för viktens egen skull.
Den damen är ju verkligen en förebild, där vill jag vara om 40 år!