Ventilation i tält

[Kilsbergarn]

Som Fjällkjell så glasklart beskriver hänger det på att säkra termiskt och/eller tryckskillnadsdriven luftcirkulation, så det mest effektiva vore att fixa till någon sorts toppventil - vilket Enan saknar såvitt jag kan se. Har själv ett enbågstält med i princip samma arkitektur, men med en rejält tilltagen, regnskyddad toppventil i högpunkten - och det är dramatisk skillnad på att hålla den öppen resp. stängd.
Det man ska sträva efter är alltså största möjliga höjdskillnad på till- resp. frånluften.

Blåser det, så kan man i stället fixa in/ut-cirkulation med att genom tältets placering säkra största möjliga tryckskillnad mellan de ventilförsedda tältsidorna. Men till skillnad från den termiskt drivna cirkulationen ("skorstenseffekten") funkar det ju inte om vinden vänder eller mojnar, .

Ditt rör skulle alltså egentligen göra mest nytta om de kunde monteras vertikalt som en riktig skorsten, men då blir ju regnskyddet ett problem. Horisontellt kan det kanske ändå bidra litet, om det placeras högt uppe i "nocken" med utgång på frånvindssidan. Men då kan man lika gärna bara lämna blixtlåsen i inner- och yttertältet lite öppna längst upp (och vid behov fixa lite DIY myggnät- och regnkåpa). För att röret ska bidra mer än så, måste det ha "rätt" diameter, inloppsgeometri m m, men man kan ju ha tur. Kul om du återkopplar när du har testat lite.

Att tyget i myggnätsdörren är mycket finmaskigt stoppar ju inte diffusionen, så länge det är den lite kroppsvarma inneluften (med högre ånghalt) som ska ut. Ur den synvinkeln är det bra att sluta till absiden, så kondenspunkten förflyttas till yttertyget. Men för att förbättra till/frånluftscirkulationen är det bara en liten yta längst upp som ev. behöver öppnas/ersättas med glesare nät. Att byta hela dörrytan skulle snarast försämra skorstenseffekten (och så vill man ju minimera drag längst ner, där man har sin kropp).

Det blir inte mycket till glipa om man öppnar yttertältet lite grann högst upp, utan man måste sätta något där som petar isär tyget tex en klädnypa. Och då kan det ju regna in. Med det här röret emellan tänkte jag att man kunde dra åt blixtlåset lite grann så det inte blir så stort hål vid sidan av.
Innertältsdörren har jag redan börjat ha öppen lite grann högst upp på nätterna.
I somras hängde jag upp nästan torra sockor i taket i innertältet en solig kväll, nästa morgon var de för fuktiga för att ta på sig. Trots en varm natt. Det är bättre att ha kläder liggande på golvet under natten.

När det är minusgrader då blir det lite frost i nocken på innertältet, så kanske blir för kallt för att luften ska komma ut. Den stora meshdörren släpper in kalluften men inte ut fukten känns det som.
(Har en känsla av att samma gäller kortändarna, när det är vindstilla blir det ’väldigt mycket kondens I hela yttertältet )
Ska testa då fort det blir minusgrader, idag är det + 20

 

[kennet_arvidsson]

Mina tankar om kondens i tält vilar på fysikaliska fakta.
Varm luft stiger uppåt
Varm luft kan innehålla mera vatten än kall
När varm luft kallnar kan den inte innehålla lika mycket vatten. När den når daggpunkten fälls överflödigt vatten ut och avger sin kondenseringsvärme, moln bildas eller bildar droppar på mark/föremål
Varm fuktig luft som möter en kall yta kondenserar (badrumsspegeln som immar när du duschar)
Ju mera fuktig luft som möter en kall yta, desto mera kondens
Slutsats
Sätt upp en presenning helt öppen nedåt med full luftcirkulation. Framåt kvällen kommer daggen att lägga sig på ovansidan men ofta även på undersidan trots väääldigt god ventilation. Mera om det blåser lite. Varför på undersidan?
Där är vi tillbaka till den kalla ytan. När det klarnar upp på kvällen ökar utstrålningen mot rymden. Utstrålningen sänker yttemperaturen på presenningen, och kondenseringen kommer igång.
Samma fenomen med tältet. I vissa lägen kan kondensen öka på insidan om ny fuktig luft får möjlighet att cirkulera inne i tältet. Det fukttillskott som vi själva bidrar till genom andning och svettning kan då vara en liten del av den totala kondensmängden varför kondensen kan öka om tältet är välventilerat.
Därför är det inte helt enkelt att exakt fastställa hur ett tält skall vara beskaffat. För min del är det viktigaste att det inte regnar in och att bottnen är heltät. Större volym minskar risken att kläder och sovsäck hamnar mot den fuktiga tältduken

 

[Fjällkjell]

Sätt upp en presenning helt öppen nedåt med full luftcirkulation. Framåt kvällen kommer daggen att lägga sig på ovansidan men ofta även på undersidan trots väääldigt god ventilation. Mera om det blåser lite. Varför på undersidan?
Där är vi tillbaka till den kalla ytan. När det klarnar upp på kvällen ökar utstrålningen mot rymden. Utstrålningen sänker yttemperaturen på presenningen, och kondenseringen kommer igång.

Jag håller inte helt med. Orsaken är, som vanligt, att varm fuktig luft - i det här fallet från marken- träffar en kall yta. Den luften träffar både över och undersida av presenningen. Det torkar både på över och undersida om du ökar ventilationen av den orsaken att luften som passerar - som har samma temperatur som pressenningen- inte har 100% relativ luftfuktighet utan kan absorbera en del fukt. Eftersom fukten på undersidan dessutom kan droppa tillbaka till marken så blir det torrare på undersidan. Så länge det inte är 100% relativ luftfuktighet utomhus så kommer ökad ventilation att bidraga till ett torrare - men kanske dragigare/kallare - tält.

Enda tillfället jag varit med om när något liknande din teori kan inträffa är om du tältar på en sådan höjd att du befinner dig i ett moln. (Molnet är ju kondenserad fuktig luft.) Då finns det redan små vattendroppar i luften som driver in i tältet med ventilationsluften

 

[seobserver]

Funkis urfolkstält tipi och wigwam har toppventilation och härd. Kondenskällorna är marken under tältet, svettning och utandning samt ev tillagad mats ångbildning.
Med en tät botten under tältet bryter man en viktig källa, matlagning utanför tältet en annan.
Det minst fuktiga tältet i min ägo är ett Tarfala 3 p med bomullsinnertält och ett yttertält som i kortändarna slutar 15 cm över marken. Vikten 3.6kg talar mot det på soloturer utom med fordon.

go tur

 

[username2]

Det är temperaturskillnaden som är problemet. Litet tält värms upp mer --> mer kondens. Lösningen är mer mer kalluft / drag in i tältet för att minska temperaturskillnaden. Gillar man inte luftigt tält --> acceptera egenskapen eller skaffa ett större tält.

Pyramidtält med ventil högst upp och öppet nertill är det bästa jag använt. Bland små tält med duk hela vägen ner till marken tycker jag Unna funkar förvånansvärt bra; golvet täcker nästa hela markytan, ventil högst upp och man kan lyfta upp ytterduken på båda långsidorna.

 

[joanna]

(...) I vissa lägen kan kondensen öka på insidan om ny fuktig luft får möjlighet att cirkulera inne i tältet. Det fukttillskott som vi själva bidrar till genom andning och svettning kan då vara en liten del av den totala kondensmängden varför kondensen kan öka om tältet är välventilerat. (...)

Består den nya luften av samma uteluft som omger tältet, dvs i de flesta fall kallare än den lite kroppsvärmda inneluften, så sjunker ju dess relativa ånghalt när den i sin tur värms upp inne i tältet (mättnadsånghalten i luft ökar med stigande temperatur). Därmed svårt att se hur tillförsel av mer uteluft skulle öka kondensmängden. Tvärtom, och det är därför det är viktigt med ventilationen (undantag redan utfällda vattendroppar i ett dimmoln, jfr Fjällkjell ovan).

Det är temperaturskillnaden som är problemet. Litet tält värms upp mer --> mer kondens. Lösningen är mer mer kalluft / drag in i tältet för att minska temperaturskillnaden. Gillar man inte luftigt tält --> acceptera egenskapen eller skaffa ett större tält. (...)

Bara indirekt - det är skillnaden i mättnadsånghalten mellan kall och varm luft som är problemet. När varm(are) luft med hög relativ ånghalt kyls ner under gränsen för hur mycket vatten i ångfas den kan innehålla (t ex när den träffar en kall yta), så kondenserar överskottet ut som vattendroppar.
Om man kunde sova i tältet utan att tillföra extra fukt från mark, kropp och andning till inneluften (vattentät botten, ångbarriär i sovsäcken, näsa/mun ute i en dörrspringa?), så skulle inte eventuell temperaturskillnad mellan inne- och uteluft spela någon roll.
Vill man slippa så drastiska metoder och lösa problemet genom god ventilation, så är temperaturskillnaden tvärtom till fördel - den utgör ju själva drivkraften i termiskt driven luftomsättning ("skorstenseffekten").

 

[username2]

Jag tycker det är pedagogiskt att prata om temperatur eftersom många är fokuserade på att det ska vara varmt i tältet och bara ser fördelar med duk mot marken och så stängt som möjligt. Detta är forum i ett nötskal; antingen onödigt teoretiserande (som jag säkert är skyldig till själv också) eller off topic politk osv som inte har med vårt gemensamma fritidsintresse att göra

Det översta är jag inte skyldig till.

 

[Kilsbergarn]

Det är temperaturskillnaden som är problemet. Litet tält värms upp mer --> mer kondens. Lösningen är mer mer kalluft / drag in i tältet för att minska temperaturskillnaden. Gillar man inte luftigt tält --> acceptera egenskapen eller skaffa ett större tält.

Pyramidtält med ventil högst upp och öppet nertill är det bästa jag använt. Bland små tält med duk hela vägen ner till marken tycker jag Unna funkar förvånansvärt bra; golvet täcker nästa hela markytan, ventil högst upp och man kan lyfta upp ytterduken på båda långsidorna.

Kan man få strumporna att torka under natten om man hänger dem i taket på ett sådant pyramidtält?
Eller förblir de blöta där med?
Har redan ett Unna men det är lite tungt att ha med på längre turer.

 

[username2]

Mitt (Ultamid) har två fästpunkter för torklina högt i yttertältet men de går inte att använda när man använder innertältet... Kan inte svara med säkerhet men ja, jag tror det torkar snabbare i det här tältet eftersom det oftast är mindre fukt och mer drag. Ultamid 2 med innertält ligger viktmässigt någonstans mellan Enan och Unna men jag gillar utekänslan, genomskinligheten, flexibiliteten (inget innertält, innertält för en, innertält för två) och utrymmet. Jag brukar torka med klädnypor på linorna ute och när jag ska lägga mig, eller om det regnar, lägger jag det blöta på ryggsäcken (som jag lägger i innertältet eller mellan inner och ytter).

 

[Kilsbergarn]

Mitt (Ultamid) har två fästpunkter för torklina högt i yttertältet men de går inte att använda när man använder innertältet... Kan inte svara med säkerhet men ja, jag tror det torkar snabbare i det här tältet eftersom det oftast är mindre fukt och mer drag. Ultamid 2 med innertält ligger viktmässigt någonstans mellan Enan och Unna men jag gillar utekänslan, genomskinligheten, flexibiliteten (inget innertält, innertält för en, innertält för två) och utrymmet. Jag brukar torka med klädnypor på linorna ute och när jag ska lägga mig, eller om det regnar, lägger jag det blöta på ryggsäcken (som jag lägger i innertältet eller mellan inner och ytter).

Tack för bra svar.
Har spanat just på ett Ultamid 2 (med det stora innertältet) på sistone, tycker det ser mysigt ut, gillar att man kan sprida ut grejorna inne i tältet.
Kostar ju en slant så det blir något att tänka igenom noga.

 

[username2]

Senaste åren har HMG haft 20% på allt någon gång på hösten. Men ja, dyrt ändå så klart. Skaffa den tjocka 820-stången om du slår till. Jag orkade inte hålla på och krångla med stavarna. Bor du i Stockholm, vilket jag gissar du inte gör baserat på namnet, kan du få kolla på mitt (jag har 4:an också).

Här en bild där du ser hur det ser ut med innertältet för två. Utöver sovsäckarna har vi en HMG 4400 och en 2400-rygga inne i tältet. De får plats mellan inner och ytter också om blöta. Det funkar för två med packning inne men blir trångt. Ensam är det ett palats. Är man oftast två och ”bara” kan köpa ett rekommenderar jag fyran.

 

[veni]

Senaste åren har HMG haft 20% på allt någon gång på hösten. Men ja, dyrt ändå så klart. Skaffa den tjocka 820-stången om du slår till. Jag orkade inte hålla på och krångla med stavarna.

På vilket sätt är det krångligt med stavarna? Att skaffa sig den 820-stången ökar ju ytterligare vikten när man ändå har stavar med sig.