Vargjakt i verkligheten

[niklaz]

aktiv-jägare: Vad var/är det för skillnader i genomförande jämfört med älgjakt?

 

[aktiv-jägare]

aktiv-jägare: Vad var/är det för skillnader i genomförande jämfört med älgjakt?

Hunden kan inte användas i jakten.
Vissa har nu använt hundar på eftersök vilket inte är så
lyckat om den samtidigt används till älgjakten. Skulle den okopplad söka upp vargen
så kan man väl tänka sig resten. Några gjorde det i alla fall.

Spårningen sker då till fots eller skidor på spårsnö. Tur i år var att det fanns nyfallen snö
Det kan då bli en mycket lång väg att gå eftersom förflyttningen till att börja med går rakt fram.
För att kunna jaga måste passkyttar ställas ut i en ring på kanske ½-1 mils diameter.
Därav så mycket folk på varje såt.Förföljarna kommer aldrig åt vargen

Vargspåret har ofta en tendens att vika av bakåt i 180 grader - den lägger sig i bakhåll för att
betrakta förföljarna. Många djur gör så ( björn vildsvin och hare)
Det som praktiserats här kommer mycket från norge -norrmän har hållit föredrag här.
Det finns även en annan metod:
Spårgruppen har en följegrupp på vardera flank, dvs dessa har chans att möta vargen när
den går i bakhåll. Det går åt mindre folk men är mindre effektiv (vi är för klumpiga)

 

[aktiv-jägare]

I stort funkade det bra och vi hade hade hela tiden kontakt med jaktledare och
biträdande jaktledare.
Varje timme (minst) fick vi höra om läget i länet via radio.
Överskjutningen inom en timme ingick i spelreglerna ( och därmed tilldelningen)
Ett ev skott avbryter jakten tills man vet vad som hänt.
Några har föreslaget sms istället för telefon samtal. Det funkar inte eftersom man inte
kan lita på att meddelandet går fram i realtid. Jag har varit med om fördröjning på ca 4 timmar.

Redan för flera år sedan aviserades en maxgräns på 210 individer och i början på 2009
kom det formella beslutet. Den 17:e dec fastställdes den exakta tilldelningen och därikring
jaktmetoden som fick användas.
Rekommenderat från början var 20-40 individer (av forskare)
Detta föregicks av diverse snabbkurser och föreläsningar.
Det var bara den andra delen av befolkningen som vaknade upp hastigt

Jag tror inte myndigheterna har kunnat gjort så mycket annorlunda än så.
Visserligen blev nu ,tror jag, alla revir kvar i landet och predatortrycket är lika stort som tidigare.

Nästa års ( till hösten) övningsskjutning kommer säkert att utvidgas till älg-björn-varg

 

[graylingman]

Några har föreslaget sms istället för telefon samtal. Det funkar inte eftersom man inte
kan lita på att meddelandet går fram i realtid. Jag har varit med om fördröjning på ca 4 timmar.

I Värmland körde man med SMS. Möjligen kompletterat med någon annan form av kommunikation. Enligt uppgift fungerade det utmärkt: "Det var alltid någon som befann sig inom täckningsområde och kunde vidarebefordra informationen via jaktradion, därmed kunde jakten snabbt avlysas." (Roland Kylén , Svensk Jakt 2/3 2010)

 

[aktiv-jägare]

I Värmland körde man med SMS. Möjligen kompletterat med någon annan form av kommunikation. Enligt uppgift fungerade det utmärkt: "Det var alltid någon som befann sig inom täckningsområde och kunde vidarebefordra informationen via jaktradion, därmed kunde jakten snabbt avlysas." (Roland Kylén , Svensk Jakt 2/3 2010)

Det är ju klart, tar flera emot så minskar risken betydligt.
Men det var även tillåtet att gå ut själv på jakt..
sms har prio 2 efter telefonsamtal -det sägs att det lättare når fram men det har jag inte märkt.
Kommer det inte fram direkt väntar smset 5 min därefter 10 min sen en halvtimme, timme osv
i den ungerfärliga ordningen.
Min hund springer omkring med en telefon på ryggen och sänder sms.

 

[Arneri]

Det finns mycket intressant att läsa om varg i http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/36/09/2ed67346.pdf

Borde även intressera jägarna i forumet som har kommit med lite friserade siffror än vad som återfinns i rapporten. Jag antar att regeringsrapporten är relativt tillförlitlig.

 

[Morgan]

Det finns mycket intressant att läsa om varg i http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/36/09/2ed67346.pdf

Borde även intressera jägarna i forumet som har kommit med lite friserade siffror än vad som återfinns i rapporten. Jag antar att regeringsrapporten är relativt tillförlitlig.

Vilka siffror är "friserade" ? Det är ju en del siffror och sidor på denna rapport, som är 6 år gammal.

 

[sladdis]

Arneri:
Eftersom du tilltalar alla i tråden som jagar så antar jag att du anser att även jag friserat någon siffra? Du får gärna hjälpa mig, jag hittar inte siffran som jag friserat! Om jag friserat någon siffra så är det oavsiktligt, och jag vill isåfall veta vilken det är!

 

[sladdis]

Kopierat från "sladdis"

För mig och de flesta du talar till här betraktar alla arters värde till ett närmast oändligt värde! Skogsbruk har redan reglerat det mesta i ett och detsamma syfte: Pengar ch ekonomi! Att det finns andra värden, som exempelvis biologiska värden, friluftsvärden och jaktlig delförsörjning är alla delar som i höggrad räknats väldigt lätt på. Det sätt du betraktar skogen på i detta inlägg tycker inte jag är ett dugg mer vidsynt än den mest trångsynte skogsekonom

Det jag beskrev om skogen är tillväxten av sly. är det detta du menar?

Nej stycket handlade främst om uttalandet, "vad ska vi ha vargen till". När du däremot pratar om tillväxt av sly pratar du strikt skogsekonomiskt. Nu är det lite olika från plats till plats, men ett relativt generellt naturvårdsproblem (å andra sidan) idag är inte tillväxt av sly, det är betestryck på lövträd! Dvs precis raka motsatsen! Skoglig ekonomi och naturvård går här inte hand i hand. Mängden älg och rådjur mm är (med viss lokal variation somsagt)för stor för den lövtillväxt som finns, men här får man å andra hålla tungan i rätt mun, betestrycket på löv är i många fall aldeles för högt, sant, men å andra sidan vad är det som planteras på hyggena? Inte tusan är det löv direkt! Efter Gudrun o Per visade det sig att det planterats 96% gran!! Det speglar nog ganska väl hur det sett ut sedan rätt lång tid tillbaka. Är det då märkligt att betestrycket på löv är högt?? Så, hänger ni med på vart jag vill komma? Det vi borde diskutera innan vi dyker ner i vargfrågan med heta känslor och pajkastning åt höger och vänster är kanske lådan vi vill att vargen, bytesdjuren och människorna ska leva i? Den glöms ständigt bort.

Vad gäller visenten så skulle det vara spännande, maffiga djur, men jag tvivlar att de har en chans så som våra skogar ser ut idag. Dom finns ju i något enstaka jakthägn i sverige också faktiskt. Men jämför man resonemangen om huruvida vildsvinen har en giltig tillvaro i sverige (varit borta några hundra år) och det faktum att visenten varit borta betydligt längre än så, så tror jag att vi behöver ett betydligt mer långtgående och konstruktivt samtal om hur sveriges framtida skogar ska förvaltas än vad vi har idag. Förtillfället mer en genetisk bevarandefråga, mindre en svenska faunafråga.

 

[Arneri]

Vilka siffror är "friserade" ? Det är ju en del siffror och sidor på denna rapport, som är 6 år gammal.

t.ex. antalet älgar en flock dödar under ett år.

Att rapporten är 6 år gammal ser jag inte som något problem. Ifall någon har bättre referensmaterial så presentera det!

 

[sladdis]

Jag väntar fortfarande med spänning Erik!

 

[aktiv-jägare]

kopierat fr sladdis:
Nu är det lite olika från plats till plats, men ett relativt generellt naturvårdsproblem (å andra sidan) idag är inte tillväxt av sly, det är betestryck på lövträd! Dvs precis raka motsatsen! Skoglig ekonomi och naturvård går här inte hand i hand. Mängden älg och rådjur mm är (med viss lokal variation somsagt)för stor för den lövtillväxt som finns, men här får man å andra hålla tungan i rätt mun, betestrycket på löv är i många fall aldeles för högt, sant, men å andra sidan vad är det som planteras på hyggena? Inte tusan är det löv direkt! Efter Gudrun o Per visade det sig att det planterats 96% gran!! Det speglar nog ganska väl hur det sett ut sedan rätt lång tid tillbaka. Är det då märkligt att betestrycket på löv är högt?? Så, hänger ni med på vart jag vill komma?

Jag förstår vad du vill komma.
En perfekt tallplantage med lingonris i botten är inte mycket att ha för vilda djur.
En halvhög skog med nedrasade lövträd inblandat är raka motsatsen.

Urskogen (som inte finns längre) är heller inget att ha för större djur

Uppväxande tall som lämnas i oröjd på hygget försvinner spårlöst i slyn (i många fall)
-utan röjning -ingen tall !
Nu är det ju en balansgång att röja på bästa sätt, beroende på det förväntade betestrycket.
Problemet är att göra detta, det kostar bara pengar (eller svett)
Vintern efter röjningen så skapar det förvisso lite bete till djuren, dvs sly som hamnar på marken.
Tanken är att visenten äter opp hela slysortimentet i sin helhet. Inte bara rönnen, barken och bladen. Och dessutom ratar tallen.

Sen en fundering till: varför skulle man plantera löv i en granplantering?
-Löven kommer ju omgående att växa.

Skulle det kanske vara gynnsamt för djuren med gran i stället. Om man tänker att man kan
skjuta fram slyröjningen längre? Granen överlever ju samtidigt.
Man mäste väl tillägga att älgen blir lite besviken.

sen en sak till: Det moderna skogsbruket har väl skapat fram förutsättningarna för älgen.

- Nu halkade vi av vargfrågan......