Trist att dom här diskussionerna alltid urartar till ställningskrig och fördomsrace.
Ju hårdare konfrontation desto svårare att hitta bra lösningar!
Jag är friluftsnörd, tillika jägare (kul kombo - skidbestigning vinter o vår, klättring på sommaren och jakt på hösten
) samt jobbar med offentligt miljöskyddsarbete. Jag kommer i intim kontakt med hela spektrat av åsikter i dom här frågorna. Några reflektioner:
*Frågan präglas totalt av polarisering! De av oss som skulle vilja hitta en kompromiss tystas snabbt ner av de bägge ytterligheterna.
*Kunskapen och förståelsen för motpartens situation och argument är i debatten obefintlig.
På detta forum domineras inläggen av uttalat "vargpositiva" åsikter. Som en följd följer tyvärr okunskap o fördommar om jakt o jägare, inslag av "von oben" attityder och allmänt bristande insikter om hur svenska skogar brukas, vad som är naturliga biotoper och vad som är dikterat av människors liv och utkomst. Statistik används ofta på ett okritiskt sätt (tänker ta upp det i ett senare inlägg, så kan vi förhoppningsvis resonera lite mer om det).
När jag o andra sidan läser på mer renodlade jakt o skytteforum väger vågskålen tungt åt andra hållet; ilska och frustration över att jaktsäsong kollapsat o familjemedlemmar skadats eller dödats och att möjligheterna att påverka sin situation eller ens skydda sina familjemedlemmar är i det närmaste obefintliga. Frustration över att bli överkörd i frågan av en majoritet som till största delen befinner sig långt från deras vardag. Förståelse för att andra än de som bor eller interagerar ska ha rätt att bestämma är ofta mycket låg. Skicka vargen till fjollträsk är en vanlig o enligt min mening meninslös åsikt. Det allvarligaste man hittar här är att i ilska yttras emellanåt en ursäktande attityd för lagbrott, dvs tjuvjakt på rovdjur. Även om man kan (och sjutton BÖR) förstå ilskan, är detta naturligtvis fullständigt förkastligt och majoriteten av jägare tar gudskelov god ställning i detta, men att det förekommer alls är djupt allvarlig och motverkar enligt min mening en varaktig och förankrad lösning av problematiken.
Tänk om alla som vill diskutera denna fråga först o främst ville utgå ifrån att motparten är människa som är fullt kapabel o myndig att värdera sin livsituation själv och har i grunden samma goda intentioner som man förhoppningsvis själv har, och sedan formulera sig därefter!
Bara för att frågan inte ska stjälas av ytterligheterna tänker jag börja skriva inlägg o frågor såväl här som i de jaktforum jag även bevistar. För det är då f-n om vi inte ska komma ur detta ställningskrig någon gång.
