Intressant diskussion, men intressant snarare såtillvida att den blottlägger fördomar i båda läger, inte helt unikt om man betraktar diskussionen ur ett socialantropologiskt perspektiv. I detta fallet har vargen snarare fått klä manteln som symbolbärare av en långvarig diskreptans i förhållandet mellan stad och land och argument iklädes mer eller mindre illa dolda fördomar.
Här har vi t ex precis fått läsa att kvinnomisshandel "fortfarande är relativt vanligt" i Norrland. Det är kanske lätt att tro på det om man har bilden av Norrland och norrlänningarna som mer eller mindre outbildade glesbygdsbor vars största intressen är att jaga älg och köra skoter. Jag ställer mig därför frågan vilka "studier" som åsyftas.
Går man till den officiella statistiken och de rapporter som bland annat BRÅ producerat får man dock en annan bild. I en av de senare rapporterna (Nationella Trygghetsundersökningen 2011:1) anges att de län som uppvisar signifikant lägre utsatthet för brott mot person är Norrbotten, Västerbotten och Kalmar.
Betraktar man vidare statistiken över anmäld misshandel mot kvinnor över 18 år samt sexualbrott och jämför Norrbotten och Stockholm så stödjer den bilden från NTUs rapport; 2010 anmäldes i Norrbotten 288 fall per 100000 inv av misshandel mot kvinnor över 18 år; i Sthlm 368; dvs runt 12-13% fler. I fallet sexualbrott är skillnaden ännu större; 123/100000 i Norrbotten mot 222/100000 i Sthlm.
När det gäller utbildningsnivå är det också intressant att konstatera att den kommun med den högsta andelen personer med längre (mer än 3 år) eftergymnasial utbildning är Umeå. Även Luleå placerar sig förhållandevis högt uppe.
Tillväxten i Norrland har legat på en hög nivå under rätt många år. När det gäller arbetsproduktivitet så placerade sig Kiruna på andra plats, och Gällivare på fjärde plats 2008. I topp 20 återfinns ett antal Norrlandskommuner som Luleå, Umeå, Sundsvall och Örnsköldsvik. När det gäller genomsnittslig inkomst per person placerar sig Kiruna och Gällivare på plats två respektive tre (efter Sthlm). I en sammanställning av Tillväxten per invånare under åren 1999-2000 så placerar sig nio (!) Norrlandskommuner i topp (följt av Vetlanda på en tionde plats): 1. Pajala, 2. Kiruna, 3. Gällivare, 4. Dorotea, 5. Övertorneå, 6. Haparanda, 7. Arvidsjaur, 8. Jokkmokk, 9. Storuman.
(källa: tillvaxtanalys.se Rapport 2010:12)
Arvidsjaur som ett europeiskt center för biltestindustri där de största tillverkarna finns representerade, Malmfälten som bryter malm så det glöder med nya projekteringar inledda i Pajala kommun. En enorm turistpotential med sucéer som t ex Icehotel och skidanläggningar som Åre, gränssamarbetet Haparanda/Torneå, Esrange, institutet för rymdfysik i Kiruna, direktflyg Luleå - London och snart Kiruna - Köpenhamn, kommuner med landets högsta tillväxt, kommuner som ligger i topp vad gäller medianlöner. Facebooks planer att etablera sig i Luleå etc. etc. etc.
Och fortfarande läser man inlägg som antyder att det råder någon form av intellektuell och kulturell skymning över Norrland.
Här har vi t ex precis fått läsa att kvinnomisshandel "fortfarande är relativt vanligt" i Norrland. Det är kanske lätt att tro på det om man har bilden av Norrland och norrlänningarna som mer eller mindre outbildade glesbygdsbor vars största intressen är att jaga älg och köra skoter. Jag ställer mig därför frågan vilka "studier" som åsyftas.
Går man till den officiella statistiken och de rapporter som bland annat BRÅ producerat får man dock en annan bild. I en av de senare rapporterna (Nationella Trygghetsundersökningen 2011:1) anges att de län som uppvisar signifikant lägre utsatthet för brott mot person är Norrbotten, Västerbotten och Kalmar.
Betraktar man vidare statistiken över anmäld misshandel mot kvinnor över 18 år samt sexualbrott och jämför Norrbotten och Stockholm så stödjer den bilden från NTUs rapport; 2010 anmäldes i Norrbotten 288 fall per 100000 inv av misshandel mot kvinnor över 18 år; i Sthlm 368; dvs runt 12-13% fler. I fallet sexualbrott är skillnaden ännu större; 123/100000 i Norrbotten mot 222/100000 i Sthlm.
När det gäller utbildningsnivå är det också intressant att konstatera att den kommun med den högsta andelen personer med längre (mer än 3 år) eftergymnasial utbildning är Umeå. Även Luleå placerar sig förhållandevis högt uppe.
Tillväxten i Norrland har legat på en hög nivå under rätt många år. När det gäller arbetsproduktivitet så placerade sig Kiruna på andra plats, och Gällivare på fjärde plats 2008. I topp 20 återfinns ett antal Norrlandskommuner som Luleå, Umeå, Sundsvall och Örnsköldsvik. När det gäller genomsnittslig inkomst per person placerar sig Kiruna och Gällivare på plats två respektive tre (efter Sthlm). I en sammanställning av Tillväxten per invånare under åren 1999-2000 så placerar sig nio (!) Norrlandskommuner i topp (följt av Vetlanda på en tionde plats): 1. Pajala, 2. Kiruna, 3. Gällivare, 4. Dorotea, 5. Övertorneå, 6. Haparanda, 7. Arvidsjaur, 8. Jokkmokk, 9. Storuman.
(källa: tillvaxtanalys.se Rapport 2010:12)
Arvidsjaur som ett europeiskt center för biltestindustri där de största tillverkarna finns representerade, Malmfälten som bryter malm så det glöder med nya projekteringar inledda i Pajala kommun. En enorm turistpotential med sucéer som t ex Icehotel och skidanläggningar som Åre, gränssamarbetet Haparanda/Torneå, Esrange, institutet för rymdfysik i Kiruna, direktflyg Luleå - London och snart Kiruna - Köpenhamn, kommuner med landets högsta tillväxt, kommuner som ligger i topp vad gäller medianlöner. Facebooks planer att etablera sig i Luleå etc. etc. etc.
Och fortfarande läser man inlägg som antyder att det råder någon form av intellektuell och kulturell skymning över Norrland.
