Varför Sarek?

[Avslzyx]

Meningslösa viktjämförelser?

På min senaste vandring i Norge hade jag mat för 8 dagar - normalt brukar jag ha för 10. Packningen
vägde lite drygt 14 kg med tom vattenflaska,
säg 14.5 kg.

Ovan är ett citat taget ut sitt sammanhang. Det är även skrivet utan sitt sammanhang.

När någon kommer med en mycket lägre packvikt än vad andra brukar ha undrar man hur vederbörande bär sig åt. Lite motvilligt gratulerar man också (i sitt inre) vederbörande till en smart optimerad packning.

Vi får tyvärr inte reda på vandringens förutsättningar.
* Tält eller stuga eller både och?
* I vilket område? Reträttmöjligheter?
* Vid vilken årstid?
* Hur lagas maten?
* Hur ofta bytes kalsongernaq?
* Osv...

Lugn! Jag vill dig inget illa Peter.

Jag vill bara säga att det är (ganska) meningslöst att jämföra vikter för packning när man inte har alla förutsättningar för turen. Jag bidrog med en egen packvikt tidigare i detta inlägg utan att ge samtliga förutsättningar. Jag skall med glädje dela med mig av en komplett packlista för den turen om någon så önskar.

God tur!

/Örjan :-D


PS
Det går att spara på kläderna under en tälttur. Skippa alla tjocka värmeplagg och spendera mer tid i din sovsäck. Vid gott väder sitter man ute och lagar sin mat och då behövs inga tjocka kläder. Vid sämre väder är man i tältet och då kan man lika gärna sitta i sin sovsäck.
DS

 

[Lasse Nilsson]

För min del är Sarek lagom lätt-/svårvandrat. Det finns inte några leder men stigarna är för det mesta rimligt lättvandrade.

Nu i helgen råkade jag ut för den lika trevliga motsatsen: På en vandring i Kynnefjäll i Bohuslän tänkte vi följa en gammal och troligtvis igenväxt dragning av Bohusleden längs en sjö istället för den nuvarande som går på grusvägar. Det visade sig att leden återigen ska gå nära sjön. Förutom femtio meter i varje ände är leden orangemarkerad och röjd på sly och störande grenar men inte alls upptrampad. Pefekt! En skön känsla av trampa runt i blåbärsris och blommande ljung men inga sega passager genom risiga granar och stillastående pauser med tvekan om vart man ska fortsätta.

För min del får vandringen inte vara för svår om tankarna ska kunna flyta iväg.



Förutom Sareks skönhet är största fördelen att området har en KÄNSLA av orördhet och avlägsenhet. Förutom samernas arbetsredskap är det väl bara ett par broar som direkt visar människans påverkan. Om det hade funnit stugor eller, ännu värre, vägar hade den känslan minskat för mig. (Man kan hitta lite skräp som avslöjar tidigare besökare och även ett par gruvhål men dom har jag svårt att se på avstånd även om jag vet ungfär vara jag ska titta.)

Tex. Jotunheimen som är lika vackert har många stora fjällstationer och det stör mig ett känslomässigt plan. Stationerna ligger dessutom vid publika vägar, bommade vägar eller sjöar med båtlinje till väg vilket drar in en känsla av civilisation långt in bland fjällen.

För att bevara min känsla av avlägsenhet krävs nog att andra personer också ska ha behövt arbeta för att komma till platsen.

 

[joru]

Re: Tyngre packning

Minus är att Sarek är ganska litet och att det är tradigt att jämt möta folk där.

Kul skämt som säkert går hem i stugorna.

He he, inte bara skämt, när jag gick där senast kom jag från Sulitjelma och Västra Padjelanta. I det området såg vi en handfull människor på nära två veckor! I Sarek tog de oss mindre än ett dygn att se 30 personer, sedan orkade vi inte räkna längre...

I sommar har jag bl a promenerat längs kungsleden mellan Pältsa och Laimoluokta. Facit: 2 människor på 3,5 dagar. När jag tvärade över fjällen norr om Torne Träsk såg jag ingen .

I Norska Finnmark förra året träffade jag 1 person på 12 dagar (förutom ett undantag), och det var nog bara för att jag höll mig till en led. Så Sarek framstår inte som ödsligt vildmarksrike för mig, även om det har fantastiska kvaliteer på andra sätt!!

//J

 

[Avslutat medlemskap]

Re: Meningslösa viktjämförelser?

Ovan är ett citat taget ut sitt sammanhang. Det är även skrivet utan sitt sammanhang.

När någon kommer med en mycket lägre packvikt än vad andra brukar ha undrar man hur vederbörande bär sig åt. Lite motvilligt gratulerar man också (i sitt inre) vederbörande till en smart optimerad packning.

Vi får tyvärr inte reda på vandringens förutsättningar.
* Tält eller stuga eller både och?
* I vilket område? Reträttmöjligheter?
* Vid vilken årstid?
* Hur lagas maten?
* Hur ofta bytes kalsongernaq?
* Osv...

God tur!

/Örjan :-D

Att packvikten är lägre när man inte släpar på ex.vis
klätterutrustning är väl inte så mycket att orda om.
Inte heller har jag systemkamera, stativ, osv.
Inga böcker, förstås, inte ens en Walkman.
Jag tar semester från ALLT.

En UL-packare skulle ledigt kapa mer än 2 kg
på min packningsvikt, 1 kg på ryggsäcken (min väger
1.8) och 1 kg på tältet (mitt väger 1.7 kg).
Dessutom skulle han ha mindre kläder.

För att besvara frågorna i tur och ordning.

1) På mina norska fjällvandringar har jag sedan 2002
helt litat till tältet. 2001 låg jag en natt
i betjent hytte. Det blir en natt på 52 vandringsdagar.
03 var turen 12 dagar,
04 13 dagar, och då provianterade jag. Vid turer på 10
dagar har jag allt jag behöver för turen, och packningen väger då 15.5-16 kg.

2) Senaste turen var på sju dagar i Trollheimen.
Jag visste inte turens längd i förväg, förstås.
Annars hade jag klarat mig med drygt sex dagsransoner.

I det området var jag väl oftast två
dagsetapper från väg. Jag har ingen
mobiltelefon och går alltid ensam.

3) Sommar. Vintertid går jag i ide.

4) Maten lagas över gaskök.

5) Aldrig. Jag har inga. Se hygientråden.

Det här är förstås vid sidan av trådens ämne
och något som behandlas i många andra trådar,
som du kan söka på.

 

[majjen]

Variationsmöjligheterna

Sarek ÄR allt det man kan läsa om, bl a i denna tråd, och det är just det som är tjusningen. På mina vandringar brukar jag försöka få med mig olika "typer" av vandringskamrater. Förra året vandrade jag med min då 56-åriga, rejält överviktiga syster (168/80). Vi startade i Ritsem och tog oss genom "hela" Sarek - via Pielavalta och Pastavagge - tillbaka norrut till Staloluokta.
Vi gick tidigt - strax efter midsommar - vilket medförde många, men inte svåra, vad. Vår vandringshastighet var ca 2 km/timme. Hon bar 16 och jag 23 kg.
Visst var hon mentalt förberedd och visst hade hon tränat med ryggsäck och kängor en hel del, men hon var uppriktigt förvånad över att en kvinna med hennes förutsättningar klarade att ta sig igenom Sarek - och kunde njuta av det.

Årets vandring genomfördes tillsammans med med mina båda konditionsstarka söner (22 & 27). Den vandringen innehöll betydligt fler meters höjdskillnad och inte så mycket vagge-vandring.

Sarek är fantastiskt. Du måste dit och skaffa dig en egen bild!

HåkanF

 

[avslutad210712]

Överreklamerat

Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallets nationalparker är alla överreklamerade som vandringsplatser.

Min åsikt har naturligtvis inget att göra med att jag inte får ta med mig hunden dit och därför avstår från att vandra där.

Men om jag nu skulle vandra där så skulle naturligtvis inte säcken väga alltför mycket mer än om jag vandrar någonstans annars. Dock med reservation att jag nog skulle måsta ha med något extra paket knäckebröd ifall jag skulle vara där två veckor. I vanliga fall tar jag med ett dubbelpaket med knäckebröd och sen fyller jag på i stugorna där det finns försäljning. Och någon extra tub kaviar.