Varför samma nyheter vart tredje år?
- Trådstartare luktafotogen
- Start datum
25 % är ju inte rimligt i praktiken. Samtidigt bör ju inte populationen vara lika hög. En relativt snabb övergång medför en lägre population.
Arbetslösheten lär gå mot noll dock. Arbetar man inte så svälter man.
Lite nyanser?
Kanske finns det lite mellanting i att leva klimatsmart.
Det finns mellanting mellan vår livstil (kollektivt, det finns många nivåer här) och 1800-talslivet.
Att t.ex köpa kött från Argentina eller att föda upp egna kor.
Mellanting: Närproducerat.
Detta gäller också grödor, alla måste inte hemodla allt på egen täppa.
Det finns mellanting mellan bil och att gå (och ja, jag vet att många ffa på landet är beroende av bilen, det är inte dem jag pratar om här), t.ex kollektivtrafik, cykel eller till och med moped.
Det finns mellanting mellan att leva med lappade kläder och senaste mode, det går faktiskt överleva med samma jacka flera vintrar.
Angående forskning och att läsa forskningsrapporter så är all seriös forskning baserad på sannolikhet, och innehåller också siffror på hur stor sannolikhet det är att forskningsresultaten är felaktiga.
Det finns flera olika värden och verktyg för att räkna ut dessa värden.
Ett av de vanligast använda värdena i forskningsrapporter är n-värden, vilka enkelt sagt visar sannolikheten att det man finner i undersökningen är fel. N-värdet ligger alltid över noll och under 1. Värden nära 1 betyder att resultaten nästan säkert är fel, nära noll att resultaten med stor sannolikhet är riktiga.
I de flesta rapporter brukar resultat med n-värde större än 0,05 räknas som icke relevanta, dvs är möjligheten mer än 5% att resultaten är felaktiga bortser man från dem (i den rapporten) och önskar ytterligare studier för att säkerställa resultaten.
I många studier önskar man lägre n-värden för att resultaten ska ses som relevanta.
Detta gör att vissa studier, trots god seriositet och korrekt hantering i varje led, helt enkelt visar ett felaktigt resultat.
Vid t.ex en identisk studie som utförs 100 gånger och med resultat med n-värde på 0,04 så innebär det i praktiken att medan 96 resultat visar samma resultat kommer 4 studier visa motsatt resultat.
Därför görs också meta-studier, där man ser på flera liknande studier och tar resultaten från dem och kombinerar till ett större studiematerial för att få säkrare resultat. (Större studiematerial medför som regel säkrare n-värde.)
I klimathotsammanhang finns det t.ex många enkelstudier som visar att inget klimathot finns men jag känner inte till någon metastudie som gjorts som visar detsamma.
Och för att undgå förvirring så menar jag med klimathot en ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid, men även andra, t.ex metan som globalt höjer temperaturen och förorsakar förändringar i klimatet som är allt för snabba för att de flesta djur och växter ska hinna anpassa sig till dem.
Det är enkelstudier som visar på minimala eller negligerbara förändringar som cirkulerar bland klimathotskeptikerna.
Den seriösa forskningen ligger framförallt på att finna tidsperspektiv och toleransnivå, dvs hur snabbt höjs temperaturen och när blir den kritisk, dvs när är det kört för jorden att kunna härbärgera mänskligt liv.
Kanske finns det lite mellanting i att leva klimatsmart.
Det finns mellanting mellan vår livstil (kollektivt, det finns många nivåer här) och 1800-talslivet.
Att t.ex köpa kött från Argentina eller att föda upp egna kor.
Mellanting: Närproducerat.
Detta gäller också grödor, alla måste inte hemodla allt på egen täppa.
Det finns mellanting mellan bil och att gå (och ja, jag vet att många ffa på landet är beroende av bilen, det är inte dem jag pratar om här), t.ex kollektivtrafik, cykel eller till och med moped.
Det finns mellanting mellan att leva med lappade kläder och senaste mode, det går faktiskt överleva med samma jacka flera vintrar.
Angående forskning och att läsa forskningsrapporter så är all seriös forskning baserad på sannolikhet, och innehåller också siffror på hur stor sannolikhet det är att forskningsresultaten är felaktiga.
Det finns flera olika värden och verktyg för att räkna ut dessa värden.
Ett av de vanligast använda värdena i forskningsrapporter är n-värden, vilka enkelt sagt visar sannolikheten att det man finner i undersökningen är fel. N-värdet ligger alltid över noll och under 1. Värden nära 1 betyder att resultaten nästan säkert är fel, nära noll att resultaten med stor sannolikhet är riktiga.
I de flesta rapporter brukar resultat med n-värde större än 0,05 räknas som icke relevanta, dvs är möjligheten mer än 5% att resultaten är felaktiga bortser man från dem (i den rapporten) och önskar ytterligare studier för att säkerställa resultaten.
I många studier önskar man lägre n-värden för att resultaten ska ses som relevanta.
Detta gör att vissa studier, trots god seriositet och korrekt hantering i varje led, helt enkelt visar ett felaktigt resultat.
Vid t.ex en identisk studie som utförs 100 gånger och med resultat med n-värde på 0,04 så innebär det i praktiken att medan 96 resultat visar samma resultat kommer 4 studier visa motsatt resultat.
Därför görs också meta-studier, där man ser på flera liknande studier och tar resultaten från dem och kombinerar till ett större studiematerial för att få säkrare resultat. (Större studiematerial medför som regel säkrare n-värde.)
I klimathotsammanhang finns det t.ex många enkelstudier som visar att inget klimathot finns men jag känner inte till någon metastudie som gjorts som visar detsamma.
Och för att undgå förvirring så menar jag med klimathot en ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid, men även andra, t.ex metan som globalt höjer temperaturen och förorsakar förändringar i klimatet som är allt för snabba för att de flesta djur och växter ska hinna anpassa sig till dem.
Det är enkelstudier som visar på minimala eller negligerbara förändringar som cirkulerar bland klimathotskeptikerna.
Den seriösa forskningen ligger framförallt på att finna tidsperspektiv och toleransnivå, dvs hur snabbt höjs temperaturen och när blir den kritisk, dvs när är det kört för jorden att kunna härbärgera mänskligt liv.
För att vara helt självhushållande på vegetabilier behövs ca 1000m2 per vuxen. Det är i teorin. Vi har lite mindre och får såpass att vi kan sälja en stor del. Nu använder vi stor yta för att ta grönmassa för gröngödsling och täckning. En liten gräsmatta räcker inte för detta. Man kan använda kasserat ensilage men då ska någon ha dålig kvalitet på sin ensilageproduktion för att det ska gå. Dessutom ska man transportera det. Ska man äta kött går ju arealen upp. Kött kan man odla i skog, impediment och mark som inte går att odla med annat. Idag används bästa jordbruksmark för att ta in och odla foder till djur som vi sedan ska äta. Att alla ska vara veganer är ju som sagt inget att sträva mot utan önskvärt vore att hitta en balans när det gäller jakt, samlande och odling. Så som merpartens kostval just nu ser ut i Sverige och kanske världen råder ingen sådan balans. Mat som odlats nära på bästa möjliga sätt är ju så klart bra. Jag menar inte att alla ska odla på småtäppor men det finns väldigt många gamla torparåkrar som idag är beskogade för att vi ska kunna leverera förpackningar till hela världen. En fraktion av befolkningen kan ju leva så. Det viktigaste, tycker jag, är att alla ska få göra det de känner för. Alla vill inte odla men alla borde vara intresserade av att skaffa en bättre värld för kommande generationer. Det var egentligen därför jag skapade den här tråden för att det intresset inte tycks finnas. Jag handlade all mat ekologisk redan i slutet på nittiotalet för att jag i mitt nya hushåll ville göra skillnad. Har aldrig brytt mig om var maten kommer ifrån för det var det konventionella jag ville slå ut. Information om vad som är bra och dåligt finns det gott om i media. Det handlar bara om att läsa istället för att vända blad när man ser en sådan artikel. Sen verkar det som att gemene man faktisk tar åt sig men bara några gånger. Sen är man tillbaka i samma igen. Människan är en väldigt förändringsobenägen art. Får se hur mycket mänskligheten kommer lida för det. Troligtvis blir inte jag den som får göra det konstaterandet utan världens barn.
Hade du velat ha min syn på klimathot/klimatförändring hade du bara behövt fråga. Men eftersom du inte verkar vara kapabel att föra en vettig diskussion så skiter jag högaktningsfullt i det du skriveri fortsättningen och diskuterar med andra, då jag varken har lust att läsa dumheter, eller vill ödsla mer tid på det. Hoppas du förstår
Nermander:
Du verkar ganska insatt i odling/självhushåll, du kanske skulle vara intresserad i en doktorsavhandling i ämnet som kom ut 2014, jag har själv inte hunnit läsa igenom hela, men det finns en del intressant i den.
Länk till en artikel om den:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristae...0/smaskaligt-jordbruk-kan-matta-manga-munnar/
Länk till avhandlingen:
http://pub.epsilon.slu.se/11494/
Förändringar i klimatet har alltid ägt rum i alla tider, det är en del av naturen. Att försöka påverka klimatet är en naturfientlig, egocentrisk, cynisk attityd. Ännu så länge har endast förändringar för att förbättre klimatet vidtagits, som försämrar miljön, medan INGA förändringar för klimatet vidtagits, som förbättrar miljön. Det handlar bara om kontroll över människor och att förstöra miljön genom att ta fokus från viktigare miljöfrågor.
Och jo, det finns miljontals beboeliga planter i universum. Problemet är bara att vi inte kan ta oss dit.
Ja, vi kan börja med att upphöra med chemtrails. OM jag inte missminner mig innehåller chemtrails gaser som ger flera gånger större växthuseffekt än koldioxid.
Hade du velat ha min syn på klimathot/klimatförändring hade du bara behövt fråga. Men eftersom du inte verkar vara kapabel att föra en vettig diskussion så skiter jag högaktningsfullt i det du skriveri fortsättningen och diskuterar med andra, då jag varken har lust att läsa dumheter, eller vill ödsla mer tid på det. Hoppas du förstår
du kommer ingen vart med smicker lilla gubben.Nej, insatt är jag inte, däremot nyfiken på det. Ska titta på den där artikeln, jag vet att det finns nån engelsman som också pysslar mycket med detta och har skrivit böcker. Det jag letade efter var ju dock främst generella siffror för att få fram lite riktvärden för vad man skulle kunna behöva för odlinsarealer på en rymdkryssare. Men jag behövde inte exakta siffror, det går ju att räkna med lite utveckling där eftersom det kommer vara framtid. Jag har t.ex. tänkt att rymdskeppet drivs med femte generationens snabbreaktorer, de är ju inte utvecklade ännu
Till Nermander:
Om man tänker sig ditt scenario är det ju inte nödvändigt med lowtech odling i jord med plöjning osv.
Kolla på bar-rots odling om du inte redan gjort det. Japanerna experimenterar med sånt för inomhusodling. Underlättar att inte behöva bygga bjälklag som tål tonvis med jord i skyskraporna.
Det går till så att växterna hänger i lagerhyllor med belysning osv. Sen duschas rötterna med dimma/spray med näringslösning vilket helt ersätter jordens funktion som leveranssystem. Mycket utrymmeseffektivt.
Till 7S: meh...
Om man tänker sig ditt scenario är det ju inte nödvändigt med lowtech odling i jord med plöjning osv.
Kolla på bar-rots odling om du inte redan gjort det. Japanerna experimenterar med sånt för inomhusodling. Underlättar att inte behöva bygga bjälklag som tål tonvis med jord i skyskraporna.
Det går till så att växterna hänger i lagerhyllor med belysning osv. Sen duschas rötterna med dimma/spray med näringslösning vilket helt ersätter jordens funktion som leveranssystem. Mycket utrymmeseffektivt.
Till 7S: meh...
Luktafotogogen: håller med om att man behöver skärpa kraven för märkningarna i butik. Information hjälper inte stressade konsumenter vetkar det som. Det säljs ju såvitt jag förstår ganska många dieselvärmda tomater under parollen närodlat vilket ju inte direkt hjälper miljön.
En stor del av problemet är ju också att folk är bortskämda med att allt ska finnas jämnt. Är det inte säsong för tomater är det inte läge att ställa sig och tillverka egen ketchup till sin surdegsburgare liksom.
Men annars borde man kunna komma långt med lite optimering av samhället i stort. Värmen från Facebooks nya severhallar i Luleå skulle nog kunna producera en del grönsaker och frukt tillsammans med de långa dagarna på sommarhalvåret. Samma med värme från pappersbruk i de fall den inte värmer bostäder.
En stor del av problemet är ju också att folk är bortskämda med att allt ska finnas jämnt. Är det inte säsong för tomater är det inte läge att ställa sig och tillverka egen ketchup till sin surdegsburgare liksom.
Men annars borde man kunna komma långt med lite optimering av samhället i stort. Värmen från Facebooks nya severhallar i Luleå skulle nog kunna producera en del grönsaker och frukt tillsammans med de långa dagarna på sommarhalvåret. Samma med värme från pappersbruk i de fall den inte värmer bostäder.
Chemtrails...
Ja det var väl bara en tidsfråga antar jag.
Skickat från min GT-I9305 via Tapatalk
Ja det var väl bara en tidsfråga antar jag.
Skickat från min GT-I9305 via Tapatalk
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg