Admin på Utsidan stängde ner den förra tråden "Klättring på västkusten", och efterlyste ett seriösare anslag. Eftersom jag anser att diskussionen är viktig - inte minst då flera i SKFs styrelse talar om att utveckla klättringen för att få in fler barn och ungdomar, och då denna ambition om och om igen misstolkas som ett behov av massor av bultade grad 4 - så vill jag ta upp ämnet igen. Så får admin väl låsa även denna tråd om det går överstyr.
Jag tror det är få som helt är emot barnklättring eller nyrekrytering i allmänhet, även om vi är många som inte riktigt ser detta som det viktigaste för oss själva eller vårt medlemskap i klätterförbundet. Men om man nu vill få in barn i klättringen så finns det en sak man måste förstå: det som krävs är kunniga och engagerade vuxna. Inte lätta bultade leder.
För det första: Barn och ungdomar har, åtminstone i de större städerna, oändligt större träningsmöjligheter än förr. De kan träna, ensamma eller med tränare, en säsong inomhus och snabbt klättra sexor. Barn och ungdomar som kommer ut kan idag vara långt mycket starkare klättertekniskt än tidigare generationer. Kan man då tala om en brist på utrymmen för barn och ungdomar?
För det andra: det går alldeles utmärkt att klättra utomhus (oavsett nivå) utan att bulta halvdåliga småklippor. Barn behöver inte korta leder. Barn behöver inte heller leda. En kunnig (observera: kunnig) vuxen kan på några minuter rigga topprep på vilken som helst av säkert 80% av lederna i tex Utby. Det krävs 20 meter statiskt rep och kännedom om en eller två knopar.
Jag misstänker därför att det envisa hävdandet av barns behov av lätta, korta och helbultade turer (och bultandet av dessa ofta i konflikt med lokal etik) i själva verket är ett uttryck för föräldrars okunnighet eller lathet. Är det dessa vi vill ska fostra nästa generation klättrare?
Om du vill att dina ungar ska ta till sig utomhusklättring - lägg lite energi på att lära dig grunderna själv och börja i rätt ände. Brist på lätta bultturer är inte det som hindrar ditt barns utveckling. Om du sedan hittar en fantastiskt fin lätt led, bultetiken tillåter det, och du har kompetensen att borra - för all del, sätt igång och bulta.
John (pappa till två småtjejer som klättrar)
Jag tror det är få som helt är emot barnklättring eller nyrekrytering i allmänhet, även om vi är många som inte riktigt ser detta som det viktigaste för oss själva eller vårt medlemskap i klätterförbundet. Men om man nu vill få in barn i klättringen så finns det en sak man måste förstå: det som krävs är kunniga och engagerade vuxna. Inte lätta bultade leder.
För det första: Barn och ungdomar har, åtminstone i de större städerna, oändligt större träningsmöjligheter än förr. De kan träna, ensamma eller med tränare, en säsong inomhus och snabbt klättra sexor. Barn och ungdomar som kommer ut kan idag vara långt mycket starkare klättertekniskt än tidigare generationer. Kan man då tala om en brist på utrymmen för barn och ungdomar?
För det andra: det går alldeles utmärkt att klättra utomhus (oavsett nivå) utan att bulta halvdåliga småklippor. Barn behöver inte korta leder. Barn behöver inte heller leda. En kunnig (observera: kunnig) vuxen kan på några minuter rigga topprep på vilken som helst av säkert 80% av lederna i tex Utby. Det krävs 20 meter statiskt rep och kännedom om en eller två knopar.
Jag misstänker därför att det envisa hävdandet av barns behov av lätta, korta och helbultade turer (och bultandet av dessa ofta i konflikt med lokal etik) i själva verket är ett uttryck för föräldrars okunnighet eller lathet. Är det dessa vi vill ska fostra nästa generation klättrare?
Om du vill att dina ungar ska ta till sig utomhusklättring - lägg lite energi på att lära dig grunderna själv och börja i rätt ände. Brist på lätta bultturer är inte det som hindrar ditt barns utveckling. Om du sedan hittar en fantastiskt fin lätt led, bultetiken tillåter det, och du har kompetensen att borra - för all del, sätt igång och bulta.
John (pappa till två småtjejer som klättrar)