Vår tids avlatsbrev?

Problemet är ju när någon inbillar sig att subjektiviteter och "skakiga skattningar" är vetenskap och fakta.

Nästa problem uppstår ju när man försöker göra ekonomi av en ändlig resurs, där det dessutom är så att resursen till en början är mycket lättillgänglig för att möjligen sedan för snabbt övergå till svårtillgänglig på gränsen till uttömd.

Hur kurvan på oljereservens uttömande i själva verket kommer att se ut är ju förvisso svårt att prognostisera.

Om man betraktar atmosfärens utrymme för växthusgaser som en ändlig resurs, saknas dessutom styrningen via tillgång och efterfrågan. Bromssträckan för produktion av växthusgaser kan mycket väl antas vara så lång att klimatförändringarna escallerar oavsett våra (för sena och för små) åtgärder. Återkopplingen mellan detta problem och priset för utsläppsrätter eller synen på utrymmet för förtsatta utsläpp, är ju en godtycklig politisk uppfattning i allra bästa fall.

Att säga hur allvarliga problemen är naturligtvis lika svårt som att bra koll vi har på läget och styrmedlen utifrån att vi har (och tyvvär kommer att fortsätta att ha) för dåliga beslutsunderlag, samt för dåliga styrmedel globalt sett.

Att påstå att ena landets miljösträvanden skapar utrymme för ett annat lands utsläpp är förstås ett problem i synsättet. Ett annat är att det är svårt att få gehör för dessa strävanden eftersom de som bor i det mer ambitiösa landet inte tycker att det är rättvist eller effektivt att anstränga sig så länge något annat land ändå fortsätter med sina utsläpp.

Typ; vad vi gör i Europa spelar ju ingen roll eftersom man i Kina snart kommer att köra bilar i enorma antal osv...
Nåja, utvecklingen att en supermakt tar kontrollen över världens naturresurser och använder dessa på "bästa sätt" är ju nåt som kan tänkas bli verklighet. I det läget skulle man ju t o m kunna tänka sig att man tar ansvar för globala effekter.

Vägen dit kommer inte att vara utan oerhörda konflikter, och jag tror ju inte heller att detta är en tänkbar lösning.

Beträffande ekonomins bristfällighet som styrmedel, så kan man ju roa sig med att göra en life-cycle-cost-kalkyl på ett kärnkraftverk. Att göra det för den tid som åtgår innan man kan säga att verk och avfall är lågaktivt blir ju lite intressant. Vilken kalkylränta ska man använda? Vad händer med de kostnader som ligger flera hundra år framåt - vad är nuvärdet av dessa ;-)?

Utöver att man kanske får ett resultat som skulle motivera andra elpriser idag, så upptäcker man nog framförallt bristerna i tillgängliga kalkylmodeller. Att inteckna våra barnbarnsbarns tillgångar blir ju som regel en märkvärdigt bra affär.

Att sätta ett pris på en utsläppsrätt är förstås en svårighet av liknande magnitud dom ovan nämnda LCC.

Jag är alltså skeptisk till mycket, utan att jag därför har gott om svar på hur vi bör göra istället...
 
Mezzner, jag tror att vi är överens. Det är svårt att skatta miljöproblemets storlek och det är svårt att uppbåda den politiska vilja som behövs för att lösa det.

Men det är:
a) inget fel på de styrmedel vi har till vårt förfogande
b) inget fel att, trots att inget globalt tvingande utsläppsrättsystem existerar, köpa en utsläppsrätt och därigenom köpa sig utrymme i atmosfären för sin växthusgasaktivitet. Det är en lovvärd handling.

Då det gäller kärnkraftverk och de kalkyler som byggandet av sådana måste baseras på, så missar många kärnkraftskramare det faktum att i en marknadsstyrd värld skulle kärnkraftsproducenterna vara tvugna att lösa sina egna försäkringar. Idag garanterar staten försäkringen. Om kraftbolagen stod på egna ben skulle premiens storlek helt klart verka negativt på byggandeivern.

Till slut, allt kommer helt klart (vilket Mezzner påpekade) ner på vilken kalkylränta (eller diskonteringsränta som vi nationalekonomer kallar den) vi använder. Är den försvinnande låg, ja då värderar vi framtiden mycket högt och då kan det givet prognoserna möjligen finnas skäl till att stänga ned instrisamhället för gott. Detta eftersom en människa som kan tänkas leva om en miljon år har samma vikt som den nytta en människa erfar idag. Å andra sidan kan det finnas skäl att, som filosofen Torbjörn Tännsjö noterat, satsa alla resurser på rymdteknologi. Solen slocknar om ett tag och med ingen diskontering av framtiden blir vår huvuduppgift att säkra människosläktets fortlevnad i all evinnerlig framtid (detta förutsätter att vi är bekännande utilitarister).

Har vi väldigt hög diskonteringsränta bör vi sluta bekymra oss i framtida generationers välfärd och istället festa upp hela kakan under vår egen livstid.

Slutsats: Vilken diskonteringsränta vi väljer avgör i allra högsta grad kalkylens utseende. Problemet är att det finns lika många förslag på räntenivåer som det finns nationalekonomer.
 
Här är väl pudelns kärna.
När man diskonterar idag, i den mån man gör det, är det både så att räntan är för hög - samt att man gärna glatt mörkar dessa diskonterade kostnader (jag menar här helt allmänt, inte bara i miljö och energisammanhang).

Allt som ligger bortom 18 månader ligger i ett töcken. Man kanske har bytt jobb innan dess, nya förutsättningar på marknaden kanske gäller, årsbonusen har ju redan fallit ut innan dess osv.

De flesta insvesteringar i industrin ska räknas hem på mindre än 18 månader, all nytta av investeringen därefter är bonus, och även svår att inteckna.

Perspektivet där jorden slocknar är ju ett intressant sätt att höja blicken lite, mot en mer avlägsen horisont...

Men t o m med en väldig låg ränta så kan man antagligen konstatera att diskontering till nuvärde gör att stora kostnader under nästintill evinnerliga tider framstår som futtiga idag - utöver att man naturligtvis kan mörka dem och komma undan under hela sin livstid och mer därtill.
 
Minns en film (Fransk?) jag såg på TV för länge sen som handlade om att man skulle betala för att kunna andas syre,man gick in på en "syrebank" och betalade för en viss mängd,missade man eller inte hade råd så var det ajöss.Känns som klimatet kommer att hårdna ytterligare innan man erkänner vari problemet sitter,kanske måste gå så långt som huggsexa,slå ihjäl din nästa och unna dig.


peter
 
Re: Analogin haltar

niclasd; sa:
Med andra ord haltar analogin med avlatsbrev kraftigt. Köp av utsläppsrätter har en reell effekt (på utsläppen). Det kan man knappast kan påstå med avlatsbrev.

Don't be too sure... fråga scientologerna...



[Ändrat av alven 2007-02-15 kl 18:37]
 
Mezzner; sa:
Här är väl pudelns kärna.
När man diskonterar idag, i den mån man gör det, är det både så att räntan är för hög - samt att man gärna glatt mörkar dessa diskonterade kostnader (jag menar här helt allmänt, inte bara i miljö och energisammanhang).

Helt riktigt har diskonteringsräntan en helt avgörande betydelse för resultaten av en sådan här analys. Det finns rätt många (även nationalekonomer) som hävdar att man inte bör diskontera alls (för rena tidseffekter) när det handlar om dessa långa inter-generations analyser. Dvs. värderingen bygger på att framtida generationer har samma "rätt" som dagens generationer (däremot kan man naturligtvis diskontera för att ta hänsyn till att jorden inte existerar för en framtida generation). Den s.k. Stern Review on the economics of climate change har en del intressanta diskussioner kring detta (se http://www.hm-treasury.gov.uk/indep...nomics_climate_change/sternreview_index.cfm).


/Niclas
 
Utsläppsrätter kan inte vara dåliga och bra på samma gång

Vandrare; sa:
Köpa stor bil = Inte miljövänligt.
Köpa utsläpprätter = Bra!
Köpa SUV + utsläpprätter = Fånigt.

Med den logiken finns det ingen av oss som kan köpa utsläppsrätter utan att vara fåniga.
Att bara klaga på ägare av stora bilar och flygturism är också en fruktansvärd strutsmentalitet och dubbelmoral.

Men på samma sätt som en fabrik kan köpa utsläppsrätter i avseende att använda dem till utsläpp kan väl en privatperson göra det (i avseende att inte använda dem direkt utan låta dem täcka sitt resursslösande leverne).

Vad skulle skillnaden vara? Vem köper varorna som fabrikerna producerar? De är ju våra ombud.

Så antingen är utsläppsrätter bra, och då kan privatpersoner köpa dem lika gärna som fabriker. Eller så är de moraliskt fel.
 
Re: Utsläppsrätter kan inte vara dåliga och bra på samma gång

Nordesjö; sa:

Nu förstår jag inte vad du menar? Ja, producenterna av varor o tjänster är våra ombud. Genom att fördyra varor som är oeffektiva ur miljösynpunkt så är det meningen att våra val ska påverkas. Det är så miljöskatter fungerar. Nu är jag ju inte nationalekonom, men jag tror inte att miljöskatterna är till för att folk ska ha möjlighet att döva sitt samvete med att betala lite extra. Eller?

Jag vet inte vad som är oklart i mitt resonemang? Antag att jag funderar på att köpa Rovor eller Avocado. Jag vet att rovor är mer miljövänligt och att jag borde köpa det, men jag vill ha avocado. Då får jag den briljanta idén att om jag köper några utsläppsrätter så kan jag unna mig att äta Avocado istället. Är inte det fånigt?

Men på samma sätt som en fabrik kan köpa utsläppsrätter i avseende att använda dem till utsläpp kan väl en privatperson göra det (i avseende att inte använda dem direkt utan låta dem täcka sitt resursslösande leverne).

Hur då. Är det OK att köpa dom för att täcka allmänt slöseri men inte för ett specifikt tillfälle?

Om jag vill gynna miljövänliga producenter med mina pengar, är det inte bättre att köpa en miljövänlig produkt än att jag köper en omiljövänlig plus några privata utsläpprätter? Hur ska man göra när man väljer uppvärmning till villan? Köra direkt-el och köpa utsläpprätter? "Oj, solcelltillverkaren konkade, men jädrar så låga miljöskatter han betalade sista månaden." Vad är bäst, att ta tåget eller att ta bilen och samtidigt köpa utsläpprätter?
 
Re: Re: Utsläppsrätter kan inte vara dåliga och bra på samma gång

Vandrare; sa:
Då får jag den briljanta idén att om jag köper några utsläppsrätter så kan jag unna mig att äta Avocado istället. Är inte det fånigt?

Inte ett dugg fånigare än att betala dyrare för en produkt som får ett högre pris på grund av miljöavgifter. Det spelar väl ingen roll om jag betalar min miljöbelastning via tillverkningspriset eller frivilligt i efterhand?

Men självklart är det bättre att köpa produkter som inte belastar miljön från början. Men det är en annan diskussion.

Hur som helst är ju problemet att fenomenet att privatpersoner kan köpa utsläppsrätter beror på att det uppenbarligen finns ett överskott på utsläppsrätter. Och då kan väl systemet inte funka?
 
Är man jätteklok så inser man ju att det överskottet leder till ökad konsumtion av utsläppsrätter (för att de är så tillgängliga)(och därmed även utsläpp) och då minskar tillgången och allt blir bra.


Problemet är ju att det där med överskott och tillgång är fiktivt i det här fallet, och därmed känns det ju så som Vandrare är inne på - att det är ett slag i luften med ett avlatsbrev, f-låt, utsläppsrätt.

En verklig förbättring hade varit att aldrig släppa ut sin förorening från början.

Dessvärre tror ju jag inte att det heller hade hjälpt.
Det är oljebristen, kolbristen osv som så småningom kommer att minska CO2-produktionen, om det nu inte redan råder ett sterilt klimat på jorden innnan den dagen.

Värderingen av oljereserven är tyvärr även den relativt godtyckling. Man värderar inte tillgången, utan många säljer glatt oljan för det netto som blir mellan försäljningspriset, och den rörliga produktionskostnaden - utan justering av tillgångsförlusten.
 
Hahaha...

Den s.k överklassen är så inrotad i sin egen rättfärdighet,ständigt dessa nya konstruktioner för att skjuta det oundvikliga framför sig.Betala skulden eller dö,döden går tyvärr inte att förhandla om,bara när den ska inträffa.

Tag en stund och smaka på ordet "Representativ demokrati" och tänk sedan,vem representerar dom och gentemot vilka?
Tror ni på ideologier?


peter
 
Mezzner; sa:
Värderingen av oljereserven är tyvärr även den relativt godtyckling. Man värderar inte tillgången, utan många säljer glatt oljan för det netto som blir mellan försäljningspriset, och den rörliga produktionskostnaden - utan justering av tillgångsförlusten.

Menar du att oljeproducenterna inte vinstmaximerar?

Jag drar mig till minnes oljekartellen OPEC. I deras strategi har det många gånger ingått att tillsammans minska den totala tillgången på olja för att möjliggöra vinster som inte kan uppnås på en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens. Tack och lov består karteller mycket sällan över tid, eftersom det alltid finns drivkrafter för vissa företag (i detta fall länder) att bryta överenskommelsen och producera mer än vad som överenskommits inom kartellen.


Vandrare; sa:
Nordesjö; sa:
Men på samma sätt som en fabrik kan köpa utsläppsrätter i avseende att använda dem till utsläpp kan väl en privatperson göra det (i avseende att inte använda dem direkt utan låta dem täcka sitt resursslösande leverne).

Hur då. Är det OK att köpa dom för att täcka allmänt slöseri men inte för ett specifikt tillfälle?


Då det gäller utsläppsrättigheter anar jag att det är ett visst missförstånd som driver diskussionen här.

Låt mig därför med ett exempel försöka tydliggöra vad köpandet av en utsläppsrätt innebär. Vi tänker oss en SUV-ägare som tänker köra sin bil x antal mil och som står inför valet att köpa en utsläppsrätt eller inte. Vi tänker oss också att det existerar ett utsläppsmål för växthusgasproducerande företag (motsvarande y antal mil i en SUV). Givet detta mål kan därefter rätter köpas och säljas på en marknad. Beroende på vad SUV-ägaren väljer kan vi få två utfall:

1. SUV-ägaren köper inte en utsläppsrätt. Utsläpp: y + x

2. SUV-ägaren köper en utsläppsrätt. Utsläpp: y

Eftersom y,x > 0 -> y + x > y

Alltså: givet att SUV-ägaren ändå tänkt köra sin sträcka får vi totalt mindre utsläpp i atmosfären om hon/han köper en utsläppsrätt.

Man kan förstås då argumentera att det bästa för miljön vore om SUV-ägaren inte körde sin bil alls. Men vi är, hoppas jag, inte bara intresserade av att maximera miljökvaliteten. Ett sådant mål leder till absurda policyimplikationer. Vi var tvungna att stänga ned, mer eller mindre, all produktion. Givet att vi inte har en sådan fundamentalistisk inställning bör vi även ta hänsyn till den nytta som SUV-ägaren upplever av att köra sin bil. Om SUV-ägaren väljer att köra sin bil, trots att hon/han köpt en utsläppsrätt, har vi uppnått en effektiv lösning.

Det har även ovan noterats att utsläppsrätterna möjligen är för billiga eftersom de går att köpa av privatpersoner. Det är möjligt. Men den frågan handlar om huruvida det mål som satts upp (och inom vilket handel av rätter sker) är korrekt eller inte. Det underkänner inte styrmedlet som sådant.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg