Tack för lektionen
En organisation som expo är viktigt att ha för att upplysa och kartlägga för att belysa problem. Skälet till mitt misstroende till expo är att de allt som oftast lyfter fram en ensidig bild. Vore bättre och mer förtroende ingivande om de var opolitisktfärgade. Dessutom sysslar de med det som joanna lyfte tidigare - "guilt by assossiation".
Jo visst är det lite krystat men huvudsaken är väl vad ståndpunkterna är för tillfället - inte vad det var eller vad som man inte med fog kan utläsa bli i framtiden.
Om inte så är fallet är sd och v lika tyngda av denna börda.
Att Expo anlitas som experter av Svensk press är ju i sig en kvalitetssäkring eftersom tidningarna själva är ansvariga för det som trycks. Expo är politiskt obundet och de samarbetar med tidningar från höger till vänster vilket gör att hela det politiska spektrat speglas.
De ståndpunkter och uttalanden som kritiseras hos sd är aktuella.
Artikel om sd gamla program (2005)
Kritik som lyftes fram mot partiets nya principprogram. (2011)
”Jag tror att jag börjar förstå varför SD formulerat svenskhetskriterier även för infödda. De tycker att även vi kan ha ”muslimska” egenskaper och därmed vara defekta. Detta är inte heller något nytt. Rasismliknande ideologier har den egenheten att de även värderar medlemmar av den egna gruppen efter idealtypen. ”
Analys av det nya principprogrammet (2011)
”En nyhet är dock synen på vad som definierar den svenska nationen. Medan de tidiga programmen betonade blodsband och etnisk gemenskap betonar det nya programförslaget enbart den kulturella identiteten i språk och traditioner. Detta är ett vanligt mönster i nutida högerextremism och ultranationalism i Europa. Den gamla blodsbandstanken upplevs som allt mer ohållbar och den nya kulturellt definierade nationstanken fungerar faktiskt minst lika bra. Men programförslaget betonar, liksom för att lugna oroliga partimedlemmar, att denna kulturella svenska identitet har rötter tusen år tillbaka i tiden och alltid har vilat sig mot en redan existerande svenskhet.”
”Det nya kulturella nationsbegreppet läggs så uttryckligen till grund för att dela in medborgarna i tre kategorier som närmast liknar ett utkast till en apartheidstat.
Den första gruppen (I) benämns ”infödda svenskar”. Till denna kategori räknar partiet den som är född i Sverige, men också den som är tidigt adopterad av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.
Den andra gruppen (II) benämns ”assimilerad till den svenska nationen”. Dit räknar partiet den invandrare med icke-svensk bakgrund som:”talar flytande svenska, uppfattar sig som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än någon annan nation”.
Den tredje gruppen (III) utgörs av den som inte är assimilerad enligt dessa kriterier och som därför utgör ett problem och ett hot mot den nationella identiteten och sammanhållningen.”
Utdrag ur sd principprogram
”Sverigedemokraterna står för en mer nyanserad och därmed också en mer realistisk människosyn. Vår strävan*är att utforma politiken efter hur vi tror att människan är och inte hur vi önskar att hon vore. Vi tror inte*på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har*visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den*fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur*hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta*människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen…”
”Med nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela mänskligheten menar vi*framförallt, att det förutom de socialt konstruerade skillnader vars existens vi erkänner, också finns biologiska*skillnader mellan de flesta kvinnor och de flesta män, som sträcker sig bortom det som kan observeras*med blotta ögat… ”
