Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

Har läst om några överlevnadscenarier i fjällen som mindre bra. Men övelevnadskniv i Sverige?
En kamrat till mig solovandrade med tjocktung ryggsäck och halkade i ett vad. Glasögonskalmen gick av och in genom kinden på honom, Ryggsäcken gled av i den kalla bäcken och när han kom upp på istegsidan hade han vad han hade i byx och skjortfickorna.

Våta kläder, tändstickor i vattentätt fodral, blöt kamera, kompass innanför skjortan, fällkniv i byxfickan. Ryggsäcken hade han sett försvinna bakom en krök.

Han tog av sig sina våta kläder, vred vattnet ur dem och hällde ut det ur kängorna. Gick nerströms och i ett bakvatten hittade han ryggsäcken efter någon timme. Slog läger, tog på sig nattkläderna som var torra.
Hängde upp torklinan och sina våta kläder. Lagade mat och åt. Efter kartstudie hittade han en bro 15 km nerströms.

När han återkom till hemmet och kära hustrun, läkare, frågade hon varför han inte fått sin kind hopsydd.

Inget knivbehov mer än till att öppna frystorkade matpåsarna och att bre smöret på knäckebrödet med.

Tät sopsäck som är foder i ryggsäcken är vida väsentligare än någon överlevnadskniv.

Själv bär jag hellre en 250 g mörk chokladkaka än 250 g kniv.

go tur
 
Jag har vid minst två tillfällen hittat trasiga knivar i fjällen - vid sidan av allt annat skräp som friluftsvänner lämnar efter sig..

Angående 250 gram. Bantar man 250 gram innan man ger sig ut på vandring blir det +/- 0 att ta med en kniv, allt annat lika - men som dessutom hänger i bältet och inte tynger ryggsäcken.

Fällkniven F1 väger för övrigt 205 gram.
 
Att tappa bort och köpa nytt låter inte som en överlevnadsstrategi....
Att tappa bort en vass kniv i skogen låter också obra för den som kommer efter och trampar där

Det är inte så bra heller att tappa bort sin utrustning.

Alla som propagerar för överlevnadskniv verkar vara säkra på att man riskerar att tappa all utrustning utom kniven... Men tänk om det är just kniven man tappar?

Nån av överlevnadsböckerna som jag läst rekommenderar att man har det allra viktigaste i ett snöre runt halsen, och har det på sig hela tiden. Då är risken minimal att man tappar bort det. Men att ha en "överlevnadskniv" i ett snöre runt halsen är rätt otympligt.
 
Har läst om några överlevnadscenarier i fjällen som mindre bra. Men övelevnadskniv i Sverige?
En kamrat till mig solovandrade med tjocktung ryggsäck och halkade i ett vad. Glasögonskalmen gick av och in genom kinden på honom, Ryggsäcken gled av i den kalla bäcken och när han kom upp på istegsidan hade han vad han hade i byx och skjortfickorna.

Våta kläder, tändstickor i vattentätt fodral, blöt kamera, kompass innanför skjortan, fällkniv i byxfickan. Ryggsäcken hade han sett försvinna bakom en krök.

Han tog av sig sina våta kläder, vred vattnet ur dem och hällde ut det ur kängorna. Gick nerströms och i ett bakvatten hittade han ryggsäcken efter någon timme. Slog läger, tog på sig nattkläderna som var torra.
Hängde upp torklinan och sina våta kläder. Lagade mat och åt. Efter kartstudie hittade han en bro 15 km nerströms.

När han återkom till hemmet och kära hustrun, läkare, frågade hon varför han inte fått sin kind hopsydd.

Inget knivbehov mer än till att öppna frystorkade matpåsarna och att bre smöret på knäckebrödet med.

Tät sopsäck som är foder i ryggsäcken är vida väsentligare än någon överlevnadskniv.

Själv bär jag hellre en 250 g mörk chokladkaka än 250 g kniv.

go tur

håller med. har tillbringat 5 veckor på fjällen det senaste året och inte använt kniv en enda gång och saknade den inte en enda gång.(enda kniv som var med var ett skapellblad) 2015 tillbringade jag ett år i gröna kläder knivbehovet det året var 4 gånger.
 
Vad var förutsättningen, som nu tycks vara bortglömd? Vedkök...

Kör man med gas, sprit och kök i stugor köper jag att knivlöshet kan vara vettigt.

Men om det är vedkök eller brasor: kniv/yxa/såg är i stort sett ofrånkomliga. Så har det varit sedan stenåldern.
 
Det går alldeles utmärkt att elda ett vedkök utan att ha kniv med, om man nu inte konstruerar sig ett behov av kniv genom att bära med sig grova vedträn eller har ett extremt ineffektivt kök.

Alla vettiga små vedkök eldas enkelt med småkvistar som man enkelt kan bryta med händerna.

Ved som kräver kniv är generellt väldigt svårt att hitta inom allemansrättense ramar. I princip all sån ved kräver snarare såg än kniv.

Det argument som en del försöker krampaktigt hålla sig fast vid nu är att man behöver kunna tälja spånor för att tända ett vedkök, men även det är ett konstruerat behov. Det går utmärkt att tända ett vedkök utan att ha täljt spånor, det gäller bara att tända med rätt dimension av kvistar och eventuellt ha en liten bit hjälpmedel (ex. en liten tuss vaselinindränkt bomull).
 
Kniv i fjällen?

Jag har alltid med mig kniv.
Ovanför trädgränsen kan man möjligen hitta lite torra rötter från dvärgbjörk eller gamla uttorkade enar som man kan elda med. Ingen kniv behövs! Ved som behöver späntas finns inte.
Det enda kniven behövs till är att skära korvskivor - om man har korv med sig. Kniven är alltså helt meningslös men jag har den för att inte känna mig naken.
 
Den verkliga orsaken

Jag har alltid med mig kniv.
Ovanför trädgränsen kan man möjligen hitta lite torra rötter från dvärgbjörk eller gamla uttorkade enar som man kan elda med. Ingen kniv behövs! Ved som behöver späntas finns inte.
Det enda kniven behövs till är att skära korvskivor - om man har korv med sig. Kniven är alltså helt meningslös men jag har den för att inte känna mig naken.

go tur med eller bara med sax
 
För naturfotografen Svante Lundgren var en kniv lika självklar som övrig utrustning, vid hans vandringar.

Ska man elda med ved/pinnar skadar det ju inte med kniv. Visserligen kan man naturligtvis knäcka mindre pinnar med handen. Men plötsligt står man där med en seg, grövre pinne som man försöker bryta mot knät eller med foten. "Var är kniven?" - Det är precis den tanke som då svävar upp i medvetandet. En kniv gör allt så mycket enklare.

Är det månne knivförbudet som spökar, om man nu till varje pris vill slippa ta med sig kniv, även om rentav rökt korv finns i packningen och även om det finns svamp i skogen? Lagen tillåter kniv i friluftslivet.

Detta redskap har följt med människan sedan urminnes tider. Plötsligt grips vi av en obegriplig ångest och förstår inte längre vad vi ska ha kniven till?

Om det är en prisfråga fungerar det bra t.o.m. med Mora 711. Jag har själv gjort allt möjligt med den billiga kniven - även späntat ved.
 
Det går alldeles utmärkt att elda ett vedkök utan att ha kniv med, om man nu inte konstruerar sig ett behov av kniv genom att bära med sig grova vedträn eller har ett extremt ineffektivt kök.

Alla vettiga små vedkök eldas enkelt med småkvistar som man enkelt kan bryta med händerna.

Ved som kräver kniv är generellt väldigt svårt att hitta inom allemansrättense ramar. I princip all sån ved kräver snarare såg än kniv.

Det argument som en del försöker krampaktigt hålla sig fast vid nu är att man behöver kunna tälja spånor för att tända ett vedkök, men även det är ett konstruerat behov. Det går utmärkt att tända ett vedkök utan att ha täljt spånor, det gäller bara att tända med rätt dimension av kvistar och eventuellt ha en liten bit hjälpmedel (ex. en liten tuss vaselinindränkt bomull).

Oavsett vilket vedkök som används ger tunna pinnar sämre värmeeffekt än grövre pinnar med kärnved. Det är enkel fysik som gäller på hela planeten. Men visst, det går att elda med småpinnar tills vattnet kokar - men det tar längre tid och innebär mer jobb och plockepinn.

Att tända en brasa är enklare med torra spån - och sådan kan man få fram även i regnväder om man kan tälja/spänta fram det med en kniv. Hellre det än det tröstlösa arbetet med att få fyr i sura pinnar.
 

Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg