Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

[Avslutat Medlemskap 201709]

..... Däremot om tändstickor ska fungera riktigt bra så kan man ha behövt använda dem i dåligt väder. Det är mest blåsten som kan vara ett problem. Kan man inte skydda elden från blåsten brukar svavlet hinna slockna innan man fått fyra på sitt tändmaterial.
Jag vänder mig emot att eld och utomhussovande under lite enklare förhållanden ska beskrivas som något extremt.

Bosse

Det där med att lära sig göra upp med tändstickor är en mycket bra början. Kanske den gamla sporten att tävla i hur många stickor man behöver skulle tas upp igen. Då skulle den med lite fantasi se varje gång som en utmaning och övning.

 

[nermander]

Är det månne knivförbudet som spökar, om man nu till varje pris vill slippa ta med sig kniv, även om rentav rökt korv finns i packningen och även om det finns svamp i skogen? Lagen tillåter kniv i friluftslivet.

För min del har det inte med nåt knivförbud att göra utan att minimera utrustningen. Dels för att få ner vikten, dels för att ha mindre prylar att hålla reda på (och riskera att tappa).

Har jag korv med mig har jag en liten brytbladskniv som väger typ 10 gram, och en "skärbräda" som väger ungefär 5 gram.

Och har jag hårdost med mig har jag en osthyvel i plast som väger i de krokarna också.

Min bild är att många tar med sig ost på tub för att slippa osthyvel, jag undrar om det är andra människor än de som tar med sig kniv för att skära korv? Annars verkar det rätt inkonsekvent.

 

[nermander]

Oavsett vilket vedkök som används ger tunna pinnar sämre värmeeffekt än grövre pinnar med kärnved.

Och hur fixar du sån ved inom allemansrättens ramar?

(Sen håller jag inte alls med om att det skulle vara fakta. Jag har läst tillräckligt mycket i amerikanska backpackingforum för att vara rätt säker på att de flesta där anser att det fungerar utmärkt att elda med kvistar man brutit med händerna.)

 

[nermander]

Det där med att lära sig göra upp med tändstickor är en mycket bra början. Kanske den gamla sporten att tävla i hur många stickor man behöver skulle tas upp igen. Då skulle den med lite fantasi se varje gång som en utmaning och övning.

Från det jag var typ 13 tills jag var 20 så skämdes jag om det gick åt mer än en tändsticka.

Men på senare år har jag tappat intresset för att hålla på att elda när jag är ute. Det tar en massa tid att fixa till en bra eldstad och samla ved, sen måste man passa elden tills del slocknat och städa undan efter sig. Det är mycket smidigare att använda ett litet gas- eller spritkök till maten och slippa komma hem stinkande av rök. Numera kan jag ha samma kläder till jobbet som jag haft ute i skogen, det kunde jag inte på den tiden eftersom de stank rök.

 

[aronwidforss]

Klickade på svara av misstag.

 

[Vanheden]

Klickade på svara av misstag.

Råkade du klicka på "Skicka svar" också?

 

[Hattmakaren]

Och hur fixar du sån ved inom allemansrättens ramar?

(Sen håller jag inte alls med om att det skulle vara fakta. Jag har läst tillräckligt mycket i amerikanska backpackingforum för att vara rätt säker på att de flesta där anser att det fungerar utmärkt att elda med kvistar man brutit med händerna.)

Jag rekommenderar Emelies filmsnutt ovan, där hon gör upp eld i regn. Här ser man hur det kan gå till - även ur det allemansrättsliga perspektivet.

Det finns ju alltsomoftast omkullfallna träd i naturen, som torkat ut ordentligt. Att fälla träd ger ingen omedelbar brasved eftersom nyfällda träd är fuktiga och bör torka i upphugget skick ca. 1-2 år.

Var och en som som reflekterat över resultaten i ens brasa vet att tunna pinnar och kottar brinner ut snabbt, under det att kärnveden står sig bättre och ger mer energi. Pinnar är för uppstart av brasan. Därefter ska man fylla på med grövre material för att få en mer bestående värmeeffekt.

Ihållande värme gör att vattnet kommer i kok.

Exakt samma sak erfars även vid bruk av vedkök, eftersom samma fysiska villkor gäller överallt givet att allt annat är lika. Grövre material i vedkök kan bestå av splintad ved ca. 4 cm tjocklek.

Om man absolut vill undvara kniven (som kan väga mellan 150-200 gram och dessutom hänga i bältet) och avstå från kärnveden så får man väl acceptera att elden blir som den blir i vedköket och att det kan bli ett förtvivlat pillande med småpinnar för att få vattnet i kok - om det ens någonsin närmar sig kokpunkten.

En på förhand preparerad liten påse med kärnved löser sådana problem, även ovanför trädgränsen. Jag har som sagt använt vedkök på högalpin nivå, med gott resultat.

0,5 kg-1 kg rödsprit (inkl. behållare) eller motsvarade mängd medhavd splintad ved, det är bara att välja. 100 gram gas väger ungefär det dubbla inkl. behållare.

Jag upplever inte att det blir tyngre med ett lätt vedkök + medhavd ved än vad det blir med annat bränsle, brännare och övrig köksutrustning. Och kniven hänger som sagt i bältet. Tycker man att en överlevnadskniv är för tung kan man ta den lättaste kniven som kan fungera för ändamålet - t.ex. Mora 711 (som kostar 75 kr på morakniv.se).

Fördelen med vedkök är även att det finns mer bränsle i stort sett överallt, samt att man slipper hålla på med gasbehållare och farliga vätskor.

 

[Hattmakaren]

Från det jag var typ 13 tills jag var 20 så skämdes jag om det gick åt mer än en tändsticka.

Men på senare år har jag tappat intresset för att hålla på att elda när jag är ute. Det tar en massa tid att fixa till en bra eldstad och samla ved, sen måste man passa elden tills del slocknat och städa undan efter sig. Det är mycket smidigare att använda ett litet gas- eller spritkök till maten och slippa komma hem stinkande av rök. Numera kan jag ha samma kläder till jobbet som jag haft ute i skogen, det kunde jag inte på den tiden eftersom de stank rök.

Även detta övervägande kan räknas in. Vedkök luktar. Men det är relativt enkelt att släcka dem eftersom brasan är så liten. Se https://youtu.be/3nLA0WjRBRc

Ett vedkök i packningen innebär troligtvis att det finns ett intresse för vedkök. Kanske finns det en viss nostalgisk anfäktelse också, på så sätt att vedköket är på en väldigt grundläggande teknisk nivå som inbegriper arbete, erfarenhet och kunskap - d.v.s. ett slags utmaning för en modern människa i välfärdssamhället. Men det är även det faktum att bränsledepån är outtömlig.

Att vrida på gaskranen är helt klart enklare.

 

[Hattmakaren]

Det där med att lära sig göra upp med tändstickor är en mycket bra början. Kanske den gamla sporten att tävla i hur många stickor man behöver skulle tas upp igen. Då skulle den med lite fantasi se varje gång som en utmaning och övning.

Det är även möjligt att tävla med eldstål.

 

[Hattmakaren]

För min del har det inte med nåt knivförbud att göra utan att minimera utrustningen. Dels för att få ner vikten, dels för att ha mindre prylar att hålla reda på (och riskera att tappa).

Min bild är att många tar med sig ost på tub för att slippa osthyvel, jag undrar om det är andra människor än de som tar med sig kniv för att skära korv? Annars verkar det rätt inkonsekvent.

Kniven kan du hänga i bältet, varvid det inte är särskilt svårt att hålla reda på den.

Hur lätt är det att tappa en kniv? Flertalet knivfodral klämmer fast kniven ganska ordentligt. Den billiga Morakniv 711 kan ramla ur sitt fodral om man verkligen skakar det allt vad man orkar - men hur ofta skulle motsvarande effekt uppstå vid vandringen? Kanske om man ramlar ner för ett stup? Fällkniven F1 har snäpplås både till läderhölstret och till zytelfodralet, så ska man tappa den kniven får man verkligen anstränga sig. Kniven blir nog kvar i bältet även när man ramlar ner för stupet.

Med en kniv kan du bre ut tubosten på rågrutknäcket.

 

[Avslutat Medlemskap 201709]

Hattmakaren talar varmt om bruk av kniv och eldstål samt elda vedartad ved.
Nermander vill inte längre bära med sig kniv. Inte heller göra upp öppen eld. Han är dessutom orolig för ett för intensivt brukande av den vedartade veden som Hattmakaren är förtjust i.

Juridiska, miljömässiga och många andra aspekter avhandlas. Argumenten slipas och debatten fortsätter.

Det är bl.a det här som är så roligt med Utsidan. Förutom allt man kan lära sig så är trätoämnena som ett slags tennismatch där man kan hålla på nån eller ingen. Vad tråkigt om alla vore enig om allt.

Fortsätt...
🤓

 

[Hattmakaren]

Hattmakaren talar varmt om bruk av kniv och eldstål samt elda vedartad ved.
Nermander vill inte längre bära med sig kniv. Inte heller göra upp öppen eld. Han är dessutom orolig för ett för intensivt brukande av den vedartade veden som Hattmakaren är förtjust i.

Juridiska, miljömässiga och många andra aspekter avhandlas. Argumenten slipas och debatten fortsätter.

Det är bl.a det här som är så roligt med Utsidan. Förutom allt man kan lära sig så är trätoämnena som ett slags tennismatch där man kan hålla på nån eller ingen. Vad tråkigt om alla vore enig om allt.

Fortsätt...
🤓

Knivar är trevliga, vackra, klassiska och väldigt funktionella föremål som det är ett nöje att hantera. Ju bättre kniv desto större nöje.

Vedeldning är trevligt, mysigt, praktiskt (sett till tillgänglighet) och intressant. Det finns reflekterande böcker om ved men inga sådana böcker, såvitt jag vet, om gas och rödsprit.

Gas och rödsprit är farligt, enkelt, modernt men oerhört trist och dessutom ändligt. Gas och rödsprit är praktiskt till och med för den opraktiske med tummen mitt i handen.

Så kan jag se det, i stora drag.