Utbildning i Allemansvett

[Skogslöparn]

Oj, jag har levt i föreställningen att "allemansvett" varit med i läroplanen hur länge som helst! Mina barn gick i skolan på 80- och 90-talet, och bägge gnuggades ihärdigt med detta inkl. praktiska övningar på utflykter - men de kanske bara hade tur med vettiga lärare?

Då var de i o f s redan helt indoktrinerade ända sen mulleverksamheten på deras dagis, så jag vet inte vad i just skolundervisningen som varit mest effektivt. Mulle i förskolan var helt ovärderligt, det var "learning by doing" och det goda uppförandet satte sig mer i ryggmärgen än i hjärnan. Det fortsatte med Frilufsare och TVM, som ju motsvarar högstadiet, och jag tror att där finns idéer att hämta även för skolan.

Håller till 100% med dig om att detta ska in i skolan, om det inte redan är så. Det är långtifrån alla barn, som fått vara med i scouterna eller plocka bär i skogen med sina föräldrar.

Jag minns att vi hade undervisning om allemansrätten på lågstadiet, men det kanske berodde på att vi hade en friluftsintresserad lärare.

 

[Picea]

Jag minns att vi hade undervisning om allemansrätten på lågstadiet, men det kanske berodde på att vi hade en friluftsintresserad lärare.

Ja, i lågstadiet ingår det i kursplanerna, men i högstadiet är det flummiga formuleringar som "ta hand om naturen" i läroplanen, och i centrala innehållet och kunskapskraven i NO-ämnena finns inget uttalat om allemansrätten, men det går ju att tolka saker som "kemiska samband i naturen" som att man kan prata om anledningen till att allemansrätten inte tillåter att man slänger skräp. Vet dock inte hur det är i de andra ämnena, möjligen att idrott eller SO har något.

 

[Kimkim]

Angående skolan så minns jag en hel del om natur och miljö från nittiotalets skola. Vi fick nått häfte från Håll Sverige Rent och hade nån skräpplockningsutflykt och sådär. Och så var det ju friluftsdagar/idrottsdagar. Som jag minns det så var det inte riktigt en del av vanliga utbildningen utan något som lades till.

Men ni andra, har ni tagit ut oerfarna i skogen det senaste? Upplever ni att de är full-lärda från början som @Stordrulen s vänner och bekanta? Eller har ni behövt förklara någonting om allemansvett?
Om olika sällskap med folk som era bekanta nyttjade ett vindskydd några gånger i veckan i ett par år, hade det synts spår efteråt? Vilka spår tror ni hade varit tydligast?
Vet folk att man inte får ta ved från döda träd, inte hälla matrester i vattnet och inte slänga fruktskal i buskarna vid vindskyddet?
Och om de känner till allt, trots att de inte har erfarenhet, hur lärde de sig?

Själv tror jag att man kan nå de som inte bryr sig genom att öka medvetenheten i stort. Många som inte bryr sig om naturen bryr sig ändå om sin sociala position och kommer anstränga sig för att undvika att göra bort sig.

 

[Picea]

Upplever ni att de är full-lärda från början som @Stordrulen s vänner och bekanta? Eller har ni behövt förklara någonting om allemansvett?

Jag upplever att de flesta vet, i teorin om man frågar dem, men det kommer inte naturligt för många av de ovana. Det är det där ständiga repeterandet och omsättandet i praktiken som inte riktigt har funnits. Friluftsdagar och naturskolan kan ju ta upp
allemansrätten, men som sagts ovan kanske det upplevs som icke kopplat till vardagen.

 

[ålänning]

När det gäller NO tror jag att artkännedom kan vara en väg in. Jag vet inte hur ni gör i Sverige men här är det ganska tuffa krav på artkännedom på åk 7. De har förhör på träd, flyttfåglar, sjöfåglar, fiskar, svampar, örter m.m.

Som lärare i svenska som andraspråk får jag ofta förklara vitsen med att behöva plugga in en massa artnamn, det verkar inte vara så i andra länder. "Ett träd är ett träd", typ. Å andra sidan är det någonting som är lätta att jobba med. Vi spelar t.ex. memory och går ut i naturen och letar arter. Det är givande undervisning som eleverna lätt tar till sig. Jag anser att om man en gång har lärt dig hur en bofink ser ut och hur den låter kan man inte bara strunta i den. Den berikar ens liv på så sätt att man alltid vet att det är en bofink, inte bara en anonym fågel. Och om det ger en någonting att se eller höra den blir man mera intresserad och förhoppningsvis bryr man sig om den också. Om man inte bryr sig om arterna är det nog svårt att bry sig om "naturen".

Man kan förstås vara rädd om naturen ändå ifall det ger en något att vistas där men då krävs det man tänker ett steg längre. Då behöver man erfarenheten av vad naturen kan ge en och den får man inte automatiskt.

 

[seobserver]

När vår förening hade nysvenskar som gäster, hade vi b l a lektioner i Allemansrätt, flera misstolkade det till att alla hade rätt till allt, vatten,fiske, ved, vilt, nötter och bär samt svamp. Att förstå att somligt måste skyddas och exkluderas var det svåraste. Att inte skräpa ner Varför?, att inte lämna spår Varför? Terrängkörning ansågs vara en rättighet.
Kuturskillanderna visade sig ibland som från längst nere till vänster till vår uppfattning om Allemansrätten längst ute uppe till höger.
För att inte tappa modet helt måst jag tillägga att de vi hade var screenade kvotflyktingar med god utbildning och så småningom lärde de sig skillanderna mellan hemma och här, men lätt var det inte.

 

[joanna]

(...) Men ni andra, har ni tagit ut oerfarna i skogen det senaste? Upplever ni att de är full-lärda från början som @Stordrulen s vänner och bekanta? Eller har ni behövt förklara någonting om allemansvett? (...)

Jag har varit ute med både svenskfödda asfaltungar och besökare från andra klimat och kulturer. De allra flesta var normalvettiga. De "fel" som ändå inträffade var klart kopplade till kunskapsbrist. Skalan på vad som är "självklart" är glidande.

Många lever t ex i föreställningen att "naturligt" avfall som matrester, fruktskal och i vissa fall toapapper är ok att (diskret) lämna i naturen; de blir förvånade, när man berättar hur lång tid det tar att bryta ner. Och visst, det går ju mycket fortare i varma klimat, men det var inte sydlänningarna som var värst - utan mina centraleuropeiska landsmän .

I den mindre självklara änden av skalan fanns sådant som varför man inte ska elda på klipphällar eller tvätta/diska med tvål/detergenter direkt i en bäck. Det sistnämnda fick jag förklara för i princip alla. Ungarna blev väldigt intresserade av detta med infiltration och vattenrening, och vi började bygga egna filter. Något för en NO-lektion?

En trist iakttagelse lite utanför ämnet: det finns faktiskt normalrörliga barn, som aldrig behövt gå på annat än jämna underlag och blir i princip hjälplösa, när de ska förflytta sig på en klippstrand.

 

[Stordrulen]

Men ni andra, har ni tagit ut oerfarna i skogen det senaste? Upplever ni att de är full-lärda från början som @Stordrulen s vänner och bekanta? Eller har ni behövt förklara någonting om allemansvett?

Vad har du fått det ifrån ?
Jag har väl inte sagt att någon är fullärd, dom har däremot hållit en acceptabel nivå och inte lämnat skit efter sig.

 

[Stordrulen]

Vet folk att man inte får ta ved från döda träd, inte hälla matrester i vattnet och inte slänga fruktskal i buskarna vid vindskyddet?
Och om de känner till allt, trots att de inte har erfarenhet, hur lärde de sig?

Själv tror jag att man kan nå de som inte bryr sig genom att öka medvetenheten i stort. Många som inte bryr sig om naturen bryr sig ändå om sin sociala position och kommer anstränga sig för att undvika att göra bort sig.

Själv är jag rätt övertygad att dom som bestämt sig för att starta utbildning i Allemansvett inte främst gör det för att någon lämnat några riskorn i mossan när dom diskat ur ett Trangiakök i Sarek, tar några torra pinnar i Töfsingdalen för att tända en brasa eller lagt ett mandarinskal i en buske tex, det är nog troligare att det är asfaltsmupparna och fjällfestivalterroristerna som dumpar tält, kläder och sovsäckar eller använder vindskydd och toppstugor som soprum som är orsaken.

Så varför inte börja i rätt ände med problembeskrivningen.

 

[Skogsstjärnan]

Jag har en idé!

Det finns en klassisk skrift från 30/40 talet. En slags dikt som fortfarande finns kopierad i vissa vindskydd och stugor. Jag trodde jag hade den här sparad men hittar den inte.
Den går ungefär så här, du som vandrar i ? skog och mark var varsam med trädens bark etc etc något sådant.
Finns det någon som kan hjälpa mig hitta den? Den finns bl.a fint inramat med tallträd och blommor och texten i mitten.
Jag har ett förslag att vi kan göra något med den gamla och historiska texten. Något vettigt för oss och vår generation när vi vandrar därute.
Hoppas på svar. 🙏

 

[Fjällkjell]

Jag har en idé!

Det finns en klassisk skrift från 30/40 talet. En slags dikt som fortfarande finns kopierad i vissa vindskydd och stugor. Jag trodde jag hade den här sparad men hittar den inte.
Den går ungefär så här, du som vandrar i ? skog och mark var varsam med trädens bark etc etc något sådant.
Finns det någon som kan hjälpa mig hitta den? Den finns bl.a fint inramat med tallträd och blommor och texten i mitten.
Jag har ett förslag att vi kan göra något med den gamla och historiska texten. Något vettigt för oss och vår generation när vi vandrar därute.
Hoppas på svar. 🙏

Varsamt far i bygd och mark,
skada icke kådig bark.
Riv ej björkens vita hud,
stör med skrän ej skogens ljud.
Bort med skräp och matsäcksrester,
städa efter er, Ni gäster.
I naturens helgedom,
skövla icke blad och blom.
Tänd ej eld, men om Du tänder,
släck var glöd i kol och bränder.
Låt ock bli att simpelt rita,
plank och vägg med kniv och krita.
Skona det som annars är,
akta allt som minne bär.

Karl-Erik Forsslund, 1915

Möjligen kan språket kännas litet främmande för yngre människor men kanske man kan modernisera det en anining.

 

[ålänning]

Var det inte någon som lade upp den här dikten i en tråd för ett tag sen? Den är en fin sammanfattning och grundregel men jag håller med om att det nog finns folk som inte förstår språket.