Utbildning i Allemansvett

[Backstuga]

Picea efterfrågade förslag till NO-lektioner i grundskolan där man kan ta upp allemansrätten. Mitt första förslag är att lära eleverna att göra upp eld i naturen. Det är motiverat i skolämnet teknik med teknikhistoria för att visa hur människor fick värme och lagade mat förr i tiden. Det blir ett utmärkt tillfälle att berätta om en rad saker inom de andra NO-ämnena, exempelvis följande:

Kemi: Vad krävs för att få eld? Vad bildas vid förbränning av ved? Grundämnet kol i kolbitarna.

Biologi: Kolets kretslopp i naturen. Askan består av många nödvändiga närsalter. Vad händer med det döda trädet i skogen om vi inte eldar upp det?

Fysik: Värmestrålning och ljus i det elektromagnetiska spektrumet. Värmeöverföring genom strålning och konvektion.

Att göra upp eld blir en mycket uppskattad och lärorik lektion där eleverna får ta ansvar för sig själva och naturen. Du kan prata så mycket du vill om det sistnämnda.

Allemansrätten ingår i skolämnet idrott och hälsa, men det är bra med ämnesövergripande lektioner.

 

[Kimkim]

Själv är jag rätt övertygad att dom som bestämt sig för att starta utbildning i Allemansvett inte främst gör det för att någon lämnat några riskorn i mossan när dom diskat ur ett Trangiakök i Sarek, tar några torra pinnar i Töfsingdalen för att tända en brasa eller lagt ett mandarinskal i en buske tex, det är nog troligare att det är asfaltsmupparna och fjällfestivalterroristerna som dumpar tält, kläder och sovsäckar eller använder vindskydd och toppstugor som soprum som är orsaken.

Så varför inte börja i rätt ände med problembeskrivningen.

Du tycker att min problembeskrivning är fel, jag tycker din är meningslös.

Eftersom tråden handlade om det ökade slitaget som blir nu när fler människor och fler oerfarna ger sig ut på lederna så tyckte jag att min vinkel var relevant. Alltså hur stor skillnad det är att 100 personer nyttjar samma plats och att 30000 gör det. Det känns extra relevant när vi talar om STF som alltså tillgängliggör naturen för oerfarna och därför får ta lite ansvar för konsekvenserna.Vilket var grunden för deras tanke om utbildning antar jag.

Jag kanske var otydlig men menade aldrig att problemet var ett mandarinskal i vildmarken utan ett mandarinskal i en buske på en plats där så många passerar att det snart blir 100 skal i den där busken. Men du har startat den här tråden och om du tycker att den ska fokusera på de som missköter sig utan intresse till förbättring och jämföra dem med de som vill sköta det snyggt och även har tillgång kunskap nog att göra det, tja, varsågod.
För mig utesluter det i princip den grupp som hade varit intressant att tala om.

Men ämnet kommer ju upp med jämna mellanrum så jag får nog chansen att diskutera hur man kan öka allmänhetens kunskap om naturen och hur det kan minska slitaget på lederna fler gånger

Ha det så kul här så länge!

 

[Fjällkjell]

Picea efterfrågade förslag till NO-lektioner i grundskolan där man kan ta upp allemansrätten. Mitt första förslag är att lära eleverna att göra upp eld i naturen. Det är motiverat i skolämnet teknik med teknikhistoria för att visa hur människor fick värme och lagade mat förr i tiden. Det blir ett utmärkt tillfälle att berätta om en rad saker inom de andra NO-ämnena, exempelvis följande:

Kemi: Vad krävs för att få eld? Vad bildas vid förbränning av ved? Grundämnet kol i kolbitarna.

Biologi: Kolets kretslopp i naturen. Askan består av många nödvändiga närsalter. Vad händer med det döda trädet i skogen om vi inte eldar upp det?

Fysik: Värmestrålning och ljus i det elektromagnetiska spektrumet. Värmeöverföring genom strålning och konvektion.

Att göra upp eld blir en mycket uppskattad och lärorik lektion där eleverna får ta ansvar för sig själva och naturen. Du kan prata så mycket du vill om det sistnämnda.

Allemansrätten ingår i skolämnet idrott och hälsa, men det är bra med ämnesövergripande lektioner.

Visst är det ett bra sätt att få skolungdomarna engagerade på men jag förstår inte på vilket sätt det skall minska nedskräpning och slitage. Kanske du menar att en positiv upplevelse kommer att skapa en bättre motivation för att ta emot budskapet om att inte skräpa ner?

 

[ålänning]

Eftersom tråden handlar om ifall man borde ha utbildningar i "allemansvett", alltså hur man beter sig i naturen utan att lämna en massa spår efter sig är det kanske relevant att också lära ut eldningsteknik. Det var, som jag ser det, bara ett exempel på vad man som lärare kan göra för att få in friluftsliv i undervisningen och på sätt öka förståelsen för hur viktigt det är att man vet vad man gör. Med tanke på senaste årens torka och skogsbränder kan man förstås fundera på det smarta i idén. Om du läste Backstugas inlägg framgår det tydligt hur man skulle kunna motivera aktiviteten mot ämnesinnehållen. Problemet med skolan är väl snarare att väldigt få lärare har möjlighet att ta med sina elever ut i skogen. I varje fall inom storstadsområden där kunskapsbristen eventuellt också är högst. Förlåt att jag generaliserar, inte många har det så smidigt som jag som har små grupper och skolan i princip i skogen.

 

[Backstuga]

Svar till Fjällkäll som undrade hur man tar upp frågan om nedskräpning och slitage i lektionen jag föreslog:

* Var kan vi göra upp eld?
* Var kan vi ta ved?
* Vad gör vi innan vi lämnar platsen?

Låt gärna eleverna grilla korv eller marshmallows så blir sista punkten extra tydlig. D.v.s. att alla hjälps åt att syna av platsen så att inget skräp lämnas och att stället ser trevligt ut för nästa besökare.


Angående risken för skogsbrand som Ålänning tar upp så kan man behöva förlägga lektionen till en tidpunkt då det inte är för torrt, förslagsvis genom flexibel planering. Vill man ha mer tid till förfogande om skogen ligger långt borta kan lektionen slås samman med t.ex. idrott eller hemkunskap.

 

[joanna]

Själv är jag rätt övertygad att dom som bestämt sig för att starta utbildning i Allemansvett inte främst gör det för att någon lämnat några riskorn i mossan när dom diskat ur ett Trangiakök i Sarek, tar några torra pinnar i Töfsingdalen för att tända en brasa eller lagt ett mandarinskal i en buske tex, det är nog troligare att det är asfaltsmupparna och fjällfestivalterroristerna som dumpar tält, kläder och sovsäckar eller använder vindskydd och toppstugor som soprum som är orsaken.
Så varför inte börja i rätt ände med problembeskrivningen.

Det är väl inte antingen eller, utan både och - eller snarare att det ena hänger ihop med det andra. Jag vill ju tro att barn som fått vara med om fina naturupplevelser och som en "biprodukt" fått med sig vettiga uppförandekoder, kommer att ta sig fram varsammare i naturen som vuxna. Det spelar ingen roll om det kommit genom mamma/pappa, Mulle, skolan eller scouterna, men eftersom inte alla mammor/pappor har förutsättningarna och alla barn inte får vara med på Mulle/scouterna, så känns det ju vettigt om skolan tar på sig uppgiften.

Mitt fokus var också mer likt Kimkims mer "systemiska" problembeskrivning - dels för att det är den stora massans beteende som har störst konsekvenser, dels för att jag tror att den behöver "systemiska" lösningar - se ovan.
Du startade ju tråden med att berätta om en planerad utbildningssatsning, och det jag då tänkte var att den i så fall måste vara både tidig och generell, om vi vill ha färre fjällfestivalterrorister i framtiden.

De som redan blivit fjällfestivalterrorister tror jag inte kommer att bry sig om några kurser i Allemansvett.

 

[Kimkim]

Jag har varit ute med både svenskfödda asfaltungar och besökare från andra klimat och kulturer. De allra flesta var normalvettiga. De "fel" som ändå inträffade var klart kopplade till kunskapsbrist. Skalan på vad som är "självklart" är glidande.

Många lever t ex i föreställningen att "naturligt" avfall som matrester, fruktskal och i vissa fall toapapper är ok att (diskret) lämna i naturen; de blir förvånade, när man berättar hur lång tid det tar att bryta ner. Och visst, det går ju mycket fortare i varma klimat, men det var inte sydlänningarna som var värst - utan mina centraleuropeiska landsmän .

I den mindre självklara änden av skalan fanns sådant som varför man inte ska elda på klipphällar eller tvätta/diska med tvål/detergenter direkt i en bäck. Det sistnämnda fick jag förklara för i princip alla. Ungarna blev väldigt intresserade av detta med infiltration och vattenrening, och vi började bygga egna filter. Något för en NO-lektion?

En trist iakttagelse lite utanför ämnet: det finns faktiskt normalrörliga barn, som aldrig behövt gå på annat än jämna underlag och blir i princip hjälplösa, när de ska förflytta sig på en klippstrand.

Vi verkar ha liknande upplevelse av vad folk förstår och inte förstår om naturen. Inklusive insikten om att både förmågan att förflytta sig på klippstrand samt inte elda sönder klipporna är förvärvad och inte medfödd.

 

[Fjällkjell]

Svar till Fjällkäll som undrade hur man tar upp frågan om nedskräpning och slitage i lektionen jag föreslog:

* Var kan vi göra upp eld?
* Var kan vi ta ved?
* Vad gör vi innan vi lämnar platsen?

Låt gärna eleverna grilla korv eller marshmallows så blir sista punkten extra tydlig. D.v.s. att alla hjälps åt att syna av platsen så att inget skräp lämnas och att stället ser trevligt ut för nästa besökare.


Angående risken för skogsbrand som Ålänning tar upp så kan man behöva förlägga lektionen till en tidpunkt då det inte är för torrt, förslagsvis genom flexibel planering. Vill man ha mer tid till förfogande om skogen ligger långt borta kan lektionen slås samman med t.ex. idrott eller hemkunskap.

Jag undrade inte hur man tar upp frågan/ämnet att göra upp eld, jag undrade bara hur det skulle minska nedskräpningen. I det första inlägget fanns inte punkten " Vad gör vi innan vi lämnar platsen?" med.

 

[Picea]

När det gäller NO tror jag att artkännedom kan vara en väg in. Jag vet inte hur ni gör i Sverige men här är det ganska tuffa krav på artkännedom på åk 7. De har förhör på träd, flyttfåglar, sjöfåglar, fiskar, svampar, örter m.m.

Nej, inget om vissa arter som behöver läras in utantill, bara som exempel på vem som ingår näringskedjor och ekosystem.

Men, nu kanske jag är dömande, fördomsfull och elak, men jag måste fråga om ni har samma kursplaner i Åland och Finland? Finland upplevde jag som enormt skräpigt, även jämfört med Sverige och Norge, på rastplatser framför allt. Fast jag kanske bara var på fel ställen?

Men du har alldeles rätt i att vissa arter borde ingå i allmänbildningen att känna igen.

 

[Troll 3]

Men, nu kanske jag är dömande, fördomsfull och elak, men jag måste fråga om ni har samma kursplaner i Åland och Finland? Finland upplevde jag som enormt skräpigt, även jämfört med Sverige och Norge, på rastplatser framför allt. Fast jag kanske bara var på fel ställen?

Kör mycket genom norra Finland och tycker dom ligger långt föra både Sverige och Norge när en ser till sophanteringen efter vägarna.

 

[Picea]

Allemansrätten ingår i skolämnet idrott och hälsa, men det är bra med ämnesövergripande lektioner.

Tack, det var väl för väl att det finns med någonstans! Ja, vi borde verkligen samarbeta mer mellan ämnena. Vi sitter ju ständigt och konstaterar att flera tar upp samma saker. Men det är ju lite röd tråd det med. Det en lärare säger på hösten i sjuan tar nästa upp på våren i åttan, och då ser eleverna att lärarna säger ungefär samma saker. Eld är bra! Man får med hela kolets kretslopp, fotosyntes, kemisk energi o.s.v., och det är ju ett klassiskt exempel, även om vi sällan tänder annan eld än stearinljus i labsalen. Men det här:

* Var kan vi göra upp eld?
* Var kan vi ta ved?
* Vad gör vi innan vi lämnar platsen?

Det sägs säkert på idrott och hälsa, men att vi inte ens nämner det på NO:n är ju faktiskt onödigt avskalat! Tack för tipset! Jättebra!

 

[Picea]

Kör mycket genom norra Finland och tycker dom ligger långt föra både Sverige och Norge när en ser till sophanteringen efter vägarna.

Okej, de kanske har tagit tag i saken nu, det var ett tag sen jag var där faktiskt.