UL eller inte

[Malindo]

Ang. vikter

Vi jämförande av vikter pà kángor i kataloger, betänk fóljande:

** det är ganska stor skillnad mellan olika storlekar. Vikterna som anges ár i regel storlek UK8 (Eur 42). Pà dam-modellerna ár storleken som anges för vikt i regel UK5 (Eur 38). Skillnaden i vikt mellan dessa tvà storlekar kan fór samma sko vara 2-300 gram.

** Vissa tillverkare uppger vikten för ett par, andra för en sko (halvt par). Ibland anges inte om det är par eller halvt par som anges, varfór vissa kángor verkar jámföreslevis láttare án andra, nár det enbart är mátmetoden som ár annorlunda.

** Iom att kängor inte sállan tillverkas med naturmaterial, skiljer sig ofta vikten frân par till par, áven om det är exakt samma modell och storlek. Det kan röra sig om skillnader mellan 50-100 gram.

 

[Avslutat medlemskap]

Ang. vikter

Vi jämförande av vikter pà kángor i kataloger, betänk fóljande:

** det är ganska stor skillnad mellan olika storlekar. Vikterna som anges ár i regel storlek UK8 (Eur 42). Pà dam-modellerna ár storleken som anges för vikt i regel UK5 (Eur 38). Skillnaden i vikt mellan dessa tvà storlekar kan fór samma sko vara 2-300 gram.

** Vissa tillverkare uppger vikten för ett par, andra för en sko (halvt par). Ibland anges inte om det är par eller halvt par som anges, varfór vissa kángor verkar jámföreslevis láttare án andra, nár det enbart är mátmetoden som ár annorlunda.

** Iom att kängor inte sállan tillverkas med naturmaterial, skiljer sig ofta vikten frân par till par, áven om det är exakt samma modell och storlek. Det kan röra sig om skillnader mellan 50-100 gram.

Jag använder förstås en våg. Vid mitt senaste köp
begärde jag att paret kontrollvägdes och det gick
expediten knorrlöst med på.

Handel på internet är förstås en annan sak.

 

[avslutatmedlemskap1004]

Jag âterkommer till mitt hjärteämne: kängorna. Precis som Rasken sà vackert uttrycker sig, sà tror jag inte här att man kan räkna med en ren netto-vinst om man drar ned pâ hektona och grammen... NUI hänvisar till en undersökning som visar att 1 enhet vikt pâ fötterna tar lika mycket energi som 6 vikt-enheter pâ ryggen.

Men, om vi nu tar bort exempelvis 5-600 gram i vridstyv och flex-halvstyv bindsula och välgreppande yttersula, samt stödjande krage etc... och byter ut den säkra och stödjande kängan med fint och naturligt rull i steget mot en slamsig trasa till skodon; hur mycket energi gâr dâ inte ât till att hâlla balansen, kämpa mot vridningar och vikningar i ojämn terräng, flexa foten i varje steg etc etc.? Jag bara undrar!

Om det nu är som Jörgen hävdar, att det går åt flera gånger mer energi att bära en viss vikt på fötterna istället för på ryggen, betyder det att viktminimering är extra viktig på fötterna.

Trots att frågan om låg vikt på vandrarskor / kängor alltså borde vara högprioriterad ser vi här hos representanten för skoindustin samma attityd till låg vikt som hos friluftsindustrin överlag. Det är beklämmande.

 

[Avslutat medlemskap]

Jag âterkommer till mitt hjärteämne: kängorna. Precis som Rasken sà vackert uttrycker sig, sà tror jag inte här att man kan räkna med en ren netto-vinst om man drar ned pâ hektona och grammen... NUI hänvisar till en undersökning som visar att 1 enhet vikt pâ fötterna tar lika mycket energi som 6 vikt-enheter pâ ryggen.

Men, om vi nu tar bort exempelvis 5-600 gram i vridstyv och flex-halvstyv bindsula och välgreppande yttersula, samt stödjande krage etc... och byter ut den säkra och stödjande kängan med fint och naturligt rull i steget mot en slamsig trasa till skodon; hur mycket energi gâr dâ inte ât till att hâlla balansen, kämpa mot vridningar och vikningar i ojämn terräng, flexa foten i varje steg etc etc.? Jag bara undrar!

Om det nu är som Jörgen hävdar, att det går åt flera gånger mer energi att bära en viss vikt på fötterna istället för på ryggen, betyder det att viktminimering är extra viktig på fötterna.

Trots att frågan om låg vikt på vandrarskor / kängor alltså borde vara högprioriterad ser vi här hos representanten för skoindustin samma attityd till låg vikt som hos friluftsindustrin överlag. Det är beklämmande.

Men just skor är ju just
det område där det bredaste utbudet
finns idag. Ryggsäckar och tält är förmodligen en
annan sak.

För övrigt trodde jag att personangrepp inte hörde
hemma i det här forumet.

 

[joru]

Min favorit är Ultralight Joe:

http://www.ultralightbackpacker.com/

som inte precis mumlar om vad det är för turer han gör
- kanske turberättlserna är intressantas av allt,
för den som skulle vilja prova på Nordamerika.

Angenämt fri från det poserande som tycks utmärka
en del av UL-förkunnarnas epigoner.

As you wander this site please remember that we're all different, we all have different equipment and techniques that work for us, we all have different goals and seek experiences unique to each of us. The information here offers a range of options and approaches. What works for others may not work for you. The important thing is to find out what works for you! Not Ultralight Joe's Way, not Bob's Way, not Ray's Way. Your Way!

Word!

//J

 

[Malindo]

Gode Tigertämjare,

mâske är jag beklämmande, men det är mina privata funderingar som àterspeglas i ovan inlägg, ej som representant för vare sig mitt företag eller som representant fór industrin i stort. Industrin är helt klart pà vág mot att finna lösningar ang. lágre vikt, högre komfort, lágre pris etc.

Det jag funderar över är att det kan vara svàrt att mäta en ren nettovinst i lägre skovikt, eftersom viktbesparingen i sig kanske ibland sker pà bekostnad av högre energi-àtgàng i sjálva traskandet.

 

[The Trooper]

Om det nu är som Jörgen hävdar, att det går åt flera gånger mer energi att bära en viss vikt på fötterna istället för på ryggen, betyder det att viktminimering är extra viktig på fötterna.

Trots att frågan om låg vikt på vandrarskor / kängor alltså borde vara högprioriterad ser vi här hos representanten för skoindustin samma attityd till låg vikt som hos friluftsindustrin överlag. Det är beklämmande.

Finns väl inte många som inte klarar att gå ca 20 km (vanlig dagsetapp?) i nästan vilka skor som helst.Jag väljer lätt kängor för de flesta terränger pga att de har den överlägset högsta komforten överlag.Sen gör det ju inget om det går att minska vikten med nya/bättre material.


peter

 

[nermander]

Jag väljer lätt kängor för de flesta terränger pga att de har den överlägset högsta komforten överlag.Sen gör det ju inget om det går att minska vikten med nya/bättre material.

Du har kängor till vardags också menar du? På grund av den överlägset högsta komforten?

 

[joru]

Re: Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

Det finns få ställen i svenska fjällen där man inte kan komma under tak på 4-8 timmar.

Jörgen

Jag kan lyckligtvis räkna upp många, många sådana ställen ...om du inte menar att man ska bryta sig in någonstans, men det blir svårt om man inte som Raskersven bär med sig yxa ?

...
//J

Jag menade i för sig även låsta stugor. Är man i en nödsituation så...

Men jag tror att det som regel räcker att krypa in under en låst stuga. Som regel finns där utrymme och där kan man nog sova en sväng även om vädret är uschligt.

Sedan uttryckte jag mig nog lite slarvigt. Min tanke var att de flesta tältövernattningar som görs i fjällen görs ganska nära stugor. I många fall inom synhåll eller längs en led där det inte är alltför många km till en stuga eller rastskydd.

Jag är själv en som söker just områden där det är långt till stugor och leder. Så även om jag kan gå en 15-25 km på på 4-8 timmar, kanske mer om jag har den lede i hasorna, så vill jag gärna ha tips. Berätta därför gärna om några områden där jag inte kommer till en stuga inom 2 mil.

Jörgen

Som jag skrev så inbegriper jag inte inbrott i stugor, eftersom dessa svårligen görs endast med hjälp av ett rakblad eller en pennkniv, som ju torde vara det enda verktyg som vår ultralätte olycksvandrare medför.

Visst kan man kanske krypa in under en stuga, om plats finnes, men på samma sätt kan man naturligtvis även söka andra former av skydd. Jag antar därför att du med komma in under tak i det ursprungliga inlägget menade det du antydde i senaste inlägget, nämligen att man tältar eller "tarpar" i anslutning till befintliga leder med stugplatser.

Men den största faran som ett okritiskt anammande av UL-utrustning på kalfjället kan medföra är enligt min mening nedkylning pga för hög exponering för kyla och väta och vind. Kommer man i ett sådant läge att man drabbas av annat än mild hypotermi hjälper det inte om man så bara ligger några kilometer från kungsleden med sin tarp och sin ultralätta quilt...

Du vill slutligen ha tips om områden där du inte kommer till en stuga på två mil.

Ska jag även nämna områden på fjället där man inte kan gå mer än kanske 1 mil på en dag pga terrängen? Ska jag också ta med områden där man kanske inte kommer en mil ens om man försöker (dvs alla områden där vinden blåser mer än halv storm) ?

//J

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det jag funderar över är att det kan vara svàrt att mäta en ren nettovinst i lägre skovikt, eftersom viktbesparingen i sig kanske ibland sker pà bekostnad av högre energi-àtgàng i sjálva traskandet.

Jag har väldigt svårt att tro att man inte får den lägsta ENERGI-åtgången vid genomsnittligt traskande när man går barfota.

Vilken tyngd man än har på fötterna så lär den öka energiåtgången jämfört med inget alls.

Sedan finns det naturligtvis en mängd andra faktorer inblandade, som Malindo säkert känner bättre än vad jag gör. Och att gå barfota är inte så skönt för de flesta av oss därför att fötterna inte är vana vid det. Men låt oss anta att de var det och låt oss bortse från att vi skulle ha slitit ut fötterna på olika sätt vid 35 om vi ständigt gick barfota. Då tror jag att kroppen är konstruerad för, och funkar mycket bra utan skodon.

Sedan fyller skodon en mängd olika behov, men basfunktionen verkar vara att skydda fotsulan mot slitage. Viss dämpning tror jag också gör att man kan leva längre med bra fötter.

När jag går med sandaler märker jag att mina fötter vill röra sig annorlunda än när jag går med skor. Stortån vill t ex flexa uppåt på ett sätt som känns ganska skönt.

Så min hypotes är att ju mindre på foten desto bättre för energiåtgången och fotens och kroppens totala välbefinnande.

Sedan behöver olika människor i olika sammanhang självklart skor som har diverse viktiga tilläggsfunktioner. Jag menar, jag går inte barfota till vardags, trots mitt resonemang ovan.

Dessa tilläggsfunktioner kostar i vikt och ju mer "stöd" och "skydd" de ger, desto mer kan fotens naturliga rörelsemönster rubbas. Och inte bara foten utan även vader (som får jobba mer när sulorna är styva och man inte kan rulla över en böjd fot), knän och höfter påverkas av en "onaturlig" gång. En gång som inte precis blir naturligare av att balansera en ryggsäck med höftbältet spänt runt såriga höftben.

Rimligen bör man när det gäller skor, precis som när det gäller läkemedel, se till att biverkningarna står i rimliga proportioner till sjukdomen medicinen skall bota.

Min ambition är att försöka antyda att även om det finns de som behöver strålbehandling så är kanske skadorna av detta onödigt stora för de som inte har cancer utan bara har finnar.

Vet man att man skall använda stegjärn så behöver man naturligtvis kängor som klarar detta. Men varför bära dem på fötterna hela tiden? Det är väl enligt US Armys mätnignar då lättare för kroppen att stoppa dem i ryggsäcken och gå med lättare skor när man inte är på hårdfruset underlag?

Om det nu undgått någon, jag tror att många fjällvandrare skulle vinna på att prova lättare och mindre styva skodon. Om det funkar så har du vunnit något, om det inte funkar så har du inte förlorat något.

Jag försöker förstås föra ett generell resonmang kring "normala" fötter. Vet man att man har medicinska problem får man naturligtvis använda sitt sunda förnuft och konstatera att det hela, tyvärr, inte är tillämpligt för en själv.

Jörgen
[Ändrat av NUI 2005-10-17 kl 13:09]

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Re: Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

Men den största faran som ett okritiskt anammande av UL-utrustning på kalfjället kan medföra är enligt min mening nedkylning pga för hög exponering för kyla och väta och vind. Kommer man i ett sådant läge att man drabbas av annat än mild hypotermi hjälper det inte om man så bara ligger några kilometer från kungsleden med sin tarp och sin ultralätta quilt...

Du vill slutligen ha tips om områden där du inte kommer till en stuga på två mil.

Ska jag även nämna områden på fjället där man inte kan gå mer än kanske 1 mil på en dag pga terrängen? Ska jag också ta med områden där man kanske inte kommer en mil ens om man försöker (dvs alla områden där vinden blåser mer än halv storm) ?

//J

Vi utgår här från att UL-utrustning skulle öka risken för att man exponeras för väta, kyla och vind i större utsträckning. Mitt val av utrustning är inriktat på att det inte skall vara större risk. Och du skriver ju också "okritiskt", så jag tar inte åt mig personligen

Jag misstänker att du menar att om mindre rutinerade vandrare än du och jag okritiskt köper UL-konceptet och börjar använda det så innebär det risker för dem.

Jag vill nog hävda att enda skillnaden mellan UL och "vanlig" utrustning om man råkar ut för en nödsituation är att man har mindre grejer att släpa på. Så därför kan man snabbare och enklarer förflytta sig någonstans där man är säkrare.

Men eftersom diskussionen utgick från att en tarp eller ett tält (det behöver inte vara ultralätta grejer) gick sönder så låt oss fortsätta på det spåret.

När väl skyddet har pajat och vädret är ruskigt så tycker jag alltså att man är i samma situation. I varje fall är jag det med min utrustning.

Som jag tidigare skrivit så skulle jag aldrig ge mig ut på kalfjället utan regnställ. Så förväxla inte mig med amerikanska UL-profeter som kör utan (ev med paraply).

Det här är ett skäl till att jag ogillar etiketter. Jag är ingen generell förespråkare för någon form av UL-koncept eller -religion. Jag har använt många ultralätta idéer för att lätta min packning radikalt. Jag har testat detta i de svenska fjällen. Det jag testat vet jag fungerar. Det är också det jag försöker skriva om.

Jag vill inte bli någon apostel som förväntas försvara alla extrema lättpackningsvarianter som någon etiketterat med "UL". Framförallt inte som många som ryggmärgsmässigt är negativa till UL verkar ha sin egen bild av vad UL är. Att försöka argumentera mot sådana spökbilder, där man inte känner igen sig själv, är något jag överlåter på andra.

Sammanfattningsvis: Jag menar att jag med min utrustning för kalfjället under barmarkssäsongen är lika väl rustad att hantera dåligt väder och nödsituationer som jag var under min "tunga" period.

Resten handlar då om teknik och erfarenhet. Hypotermi, som du nämner, är ju bland annat farlig därför att många inte inser att det inte behöver vara minusgrader för att man skall frysa ihjäl. Jag menar att i sådana lägen hjälper det inte om du har senaste mextex-anoraken och mextexbyxorna för 8000 kr. Vilket regnställ som helst som inte blåser sönder och som håller vätan ute duger lika bra.

Jag är en stark anhängare av fysisk aktivitet som skydd mot hypotermi. Ingen som går har någonsin frusit ihjäl, det inträffar först när de stannar

Men med kombinationen av omöjlig terräng, halv storm och sönderblåst tält/tarp börjar vi hamna i så extrema situationer att jag tror att vi bollar till Överlevnads-spåret om vi skall fortsätta diskussionen. För enligt min uppfattning har hanterandet av detta alltså inte så mycket med utrustningen att göra. Även om marknadsföringen av många friluftsprylar hävdar motsatsen.

Och ja, jag vill gärna ha tips om ödemarksområden (du får gärna starta en tråd om "Sveriges mest obebyggda fjällområden"). Helt enkelt därför att jag gillar sådana områden. Det är det som är grundorsaken till att jag finns på Utsidan.

Jörgen

[Ändrat av NUI 2005-10-17 kl 13:44]

 

[The Trooper]

Jag väljer lätt kängor för de flesta terränger pga att de har den överlägset högsta komforten överlag.Sen gör det ju inget om det går att minska vikten med nya/bättre material.

Du har kängor till vardags också menar du? På grund av den överlägset högsta komforten?

Överlag ja,speciellt om jag ska gå t.ex 20 km (normal dagsetapp?) med packning.


peter