UL eller inte

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Jag väljer den lättaste lösningen som passar mig.
...
Jag använder numera gaskök ca 150 g inkl vindskydd.
...
Tricket är att skala bort vikt enligt 80/20 regeln dvs 80% av vikten står för 20% av nyttan. Sedan bromsar jag in där ytterligare viktbesparing skulle innebära klart sämre prestanda.

Man skall inte förledas att tro att sambandet mellan vikt och funktion/prestanda/nytta är linjärt.

Trots att jag stympat ditt inlägg ovan, ser jag att vi är helt överens. På varje punkt enligt ovan.
/A.

Trodde nog det. Jag är inte så extrem som jag låter...
Jörgen

 

[Avslutat medlemskap]

Re: Tarp på fjället..

Som många säger så är det nog så att man kanske inte skall välja en tarp om man nu måste sova på kal fjället.
Jag tror mycket väl att det ändå kan fungera men hur mycket sömn man får när en blåsig och regning natt det kan jag inte svara på .
Många av de som förespråkar tarp säger också - nej slå inte upp tarpen på kalfjället, gå hellre ner i till en mer skyddad plats.
Om man har detta i åtanke och kan planerar sin vandring så får man nog mindre problem med sin natt vila.
Men vikitgt igen - man kan inte slå upp en tarp hursomhellst - det funkar inte - det är inget stormtält som man kan slå upp precis där man står.
Man får så att säga jobba mer på naturens villkor, vara mer noga vid valet av plats, extremt noggran med uppsättningen osv. osv.

Sen är kan man tycka att myggskyddet inte är det mest optimala i en tarp - men med ett sepparat myggtält fungerar det riktigt bra.

Jag skulle nog själv både tänka mig för en och två (kanske 3) gånger innan jag tog med mig en tarp på en renodlad fjälltur.

Dessutom är det ju inget som säger att om man kör UL så måste man ha en tarp - kolla på Jörgens fina tält eller andra lättviktstält. Skillnaden i vikt på ett lättviktstält och en tarp med myggtält inte är så stor. Min tarp + myggnät och golv väger nästan 1kg och då är inte tältpinnar/stavar inkulderade.

Eder Svammelmästare
Jonas

NUI:s tältlösning (och en del annat) är hemmagjord,
vilket är utom räckhåll för kanske flertalet, och speciellt mig. Man kan bara avundas dem som
hittar på och därtill klarar av att tillverka själv,
och får det att fungera.

Detta om att välja läger med tanke på tältets/tarpens
tålighet
framskymtade i Pekka Backs lista, som jag ett tag
höll tillgänglig: osäker om glasfiberstavarna
håller i hård vind, men sök vindskyddat läge,
eller rentav gå ned i skogen (!)

Om det är de praktiska villkoren så är det naturligtvis
fullkomligt ointressant, speciellt om det skulle kräva
mer ingående planering. Går jag i Norge, Pyreneerna
eller Alperna vill jag så mycket som möjligt
tälta i öppen terräng och nära vatten (idealet
är att kunna skopa vatten till matlagningen sittande
i tältet!). Lägret ska vara *vackert*.

Jag har med åren försökt att planera bort
det mesta av planering.
Inspiration till denna inställning fick jag
av Korsikas GR20 där man är bunden till den
markerade stigen och till tältläger vid stugor.
Direkt efteråt åkte jag till Havsalperna och vandrade
8 dagar utan varje spår av planering och året
därpå gjorde jag 18 dagar i Sydalperna - det enda som
var planerat var startpunkten och den blev jag i all
hast tvungen att ändra, eftersom den aktuella
bussturen ännu inte börjat gå för säsongen.

Min senaste fjälltur var 7 dagar i Trollheimen; jag hade väl en grov turskiss, som jag sedan avvek ifrån
och hade inte den ringaste tanke på att söka
maximalt vindskyddade läger. Det sista och högsta var på 1100 meters höjd (vilket motsvarar kanske 1300
meter i Jotunheimen), där alla tre flyktvägarna
ledde över pass på 1300. Någon timme efter
att jag rest tältet började det regna och blåsa,
i kraftiga byar, för osäkerhets skull från sidan,
och detta pågick i cirka femton timmar.

Det var inte precis då som jag reflekterade över
lättare lösningar än mitt 1.7 kgs Akto.
Man jag påstår inte att de inte finns.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

.....
Man skall inte förledas att tro att sambandet mellan vikt och funktion/prestanda/nytta är linjärt.

Jörgen

Nä, det ser nog snarare ut som nedan:

I utgångsläget har vi noll vikt och noll nytta av vår obefintliga utrustning. Vi står nakna på fjället i blåst och regn när någon vänlig själ kommer förbi och ger oss regnkläder och kängor. I det läget ökar vår nytta av den vikten dramatiskt; ökningstakten för vår nyttonivå är hög, kurvan är brant. Nu kommer den vänlige själen igen och ger oss ett tält. Åter ökar nyttan kraftigt, men per viktenhet kanske inte lika kraftigt som när vi stod nakna utan kläder eller skor men fick sådana. Osv, osv. Vi upplever ökande nytta av ny vikt upp till en viss punkt, optimum, men avtagande marginalnytta. Innan optimum är nyttan av varje gram högre än onyttan av vikten, men avtagande. Vid optimum är nyttan av det sista grammet man lagt på till utrustningen exakt lika med onyttan det ger i form av viktökning. Efter optimum får vi avtagande nytta av varje nytt gram, dvs. viktökningen ger då högre onytta än vad utrustningsdetaljen ger upplevd nytta. När kurvan når noll i nyttonivå igen, men nu med hög vikt, är utrustningen så tung att vi inte kan bära den. Kanske kurvan inte når riktigt noll, då vi kan sitta där och häcka med all vår utrustning, men som en approximation.

Problemet här är ju att t.ex de som "skådat ljuset" i UL har en annan skala i grafen ovan, kanske annan nivåkonstant, än vad de som skådat det riktiga ljuset i tältkåtan har
...
Men jag håller med joru om att ett kritiskt förhållningssätt inte bara till vikten utan även till användningen av UL-grejer med avseende på funktion och hållbarhet i olika miljöer, olika tidsperioder inte är så vanligt förekommande bland UL-folk som brinner för att "övertyga".

Inga söndertrampade Mcflurryskedar etc. när några veckor återstår av vandringen?

Raskesven

Jag tänkte mig nog snarare en graf med någon form av avtagande mervärde. Det vill säga vi kommer till en punkt när nyttan ökar minimalt men vikten fortsätter att öka med ytterligare "bra att ha grejor". Men jag kan köpa din bild, jag drog nog bara inte ut konsekvenserna till det läge då man inte längre kan bära grejorna.

Problemet i det här resonmanget, som för oss tillbaka till ruta 1, är svårigheten att kvantifiera storheterna. Att "nytta" är olika saker för olika människor är naturligtvis väldigt uppenbart, men även vikt har ju en subjektiv dimension. Du och jag upplever inte samma vikt som lika tunga beroende på en mängd fysiska och psykiska variabler.

Så vi landar i tycke och smak ändå.

Jag vet ju att din och min uppfattning inte skiljer sig särskilt mycket åt. Vi har gjort medvetna val utifrån vad vi vill ha ut av våra vildmarksturer, vi har olika kravspecar och vet vad vi gör.

Det jag vänder mig emot är att, enligt mitt tycke, alltför många som egentligen har min kravspec ungefär, av slentrian tar på sig din packning. På grund av bristande kunskap och därför att "all" expertis och all marknadsföring driver på i den riktningen.

För att koppla till tjejtråden som startade hela den här diskussionen; standardfrågan är nästan alltid "hur mycket kan jag bära i fjällen" och inte "hur lite kan jag bära i fjällen". Det är i detta mörker man skall se oss som ljusets riddarvakt ;-)

Jörgen

PS. McFlurrysked ja. Den åkte med i somras därför att jag inte kunde hitta min hemgjorda träsked på 10 g. Den kändes klart klen i godset. Vad jag gjorde var att ta med en smörknivå av ene-trä på 3 g. Denna använde jag till att röra i grytorna med, och åt bara med skeden.
Jag visste också (eftersom jag dag 1 av 7 för en del år sedan trampade sönder min dåvarande träsked)att just en sked går att kratsa till halvhyfsat av en träbit om den skulle gå sönder.
Så man måste naturligtvis ställa sig frågan: Vad är det värsta som skulle kunna hända om den här prylen gick sönder på fjället? Förvånansvärt ofta är svaret: Ingenting.

 

[Strykarräven]

Med risk att bli alltför konkret, tänkte jag lämna vikt-komfort-funktionsgraferna därhän och ställa en fråga:
Vad säger ni UL/L-are om H-bergs Bivanorak/andra liknande konstruktioner? Hittills har jag kört med ett lätt tvåmanstält när vi är två (Nallo2/Nallo2GT), och ett ännu lättare en-tvåmanstält när jag packar lätt och inte kan bygga skydd på plats (TNF Mountain Marathon). Jag tycker inte att det känns lönt att investera i ett nytt "tält"/tarp/likn som ytterligare kan kapa något kilo men i ö mest sänker komforten under mina standardkrav.

Med en bivanorak/likn skulle jag kunna skippa regnjackan, tältet och regnskyddet på kortare turer, om allt är som i reklamen. Kapar isf ca 2 kg från min nuvarande "lätta" lösning. Eller är det önsketänkande? Gärna synpunkter från de som provat nämnda lösning, eftersom min budget är rätt nedskuren.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det värsta som kan hända med tarp

Man bör naturligtvis alltid fråga sig vad konsekvenserna blir om olika utrustningdetaljer går sönder. Att McFlurry-skeden går åt pepparn är ett mindre problem, att andra saker går sönder kan vara värre. Det kan vara en nyttig hjärngymnastik att fundera över vad man skall göra om t e x en sko försvinner i en fors.

När det gäller ultralätta tarp-lösningar för sommarfjället så kan man då fråga sig vad som är det värsta som kan hända om de fallerar.

Min bedömning är att inget livshotande inträffar om tarpen trasas sönder av oväder. Detta under förutsättning att man inte själv blir allvarligt skadad i samma veva. Men man kan ju inte måla hur mycket fan på väggen som helst.

Konsekvensen blir rimligen att man tvingas upp mitt i natten. Man får ta på sig sina regnkläder, packa sin ryggsäck och börja gå.

Antingen kommer man till någon skogsområde där man kan få det mer skyddat eller så kommer man till någon form av stuga. Det finns få ställen i svenska fjällen där man inte kan komma under tak på 4-8 timmar.

Promenaden ifråga blir naturligtvis inte särskilt behaglig, men så länge man går fryser man inte ihjäl.

Notera att jag skrev sommarfjället. En vinterstorm är naturligtvis betydligt farligare för hälsan om tältet blåser sönder.

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

...
Det är alltså inte ifrågasättandet av en traditionell packning jag ifrågasätter, det är tron på att en alternativ UL-packning skulle passa alla/många.

Håller inte med. Jag tror att UL-packning skulle passa väldigt många fler än man kan tro. För de flesta som går i fjällen har inte behov av stegjärnsfasta "monsterkängor" (kunde inte låta bli) eller skaljackor som klarar Everest. Eller ryggsäckar som väger 4 kg.

De som har behov av sådant finner vi på Utsidan. Och svaret till dem är naturligtvis: Behöver du av något skäl 2 kg kängor så ta med dem. Har du bara en packning som väger 7 kg till att börja med så är det ändå mycket enklare.

Problemet verkar vara att de som har absolut behov av 2 kg kängor också har absolut behov av de största och tyngsta och mest avancerade prylarna inom varenda område. Och då behöver de naturligtvis också en 4 kg ryggsäck för att orka bära allting.

Jörgen

 

[Raskesven]

Med risk att bli alltför konkret, tänkte jag lämna vikt-komfort-funktionsgraferna därhän och ställa en fråga:
Vad säger ni UL/L-are om H-bergs Bivanorak/andra liknande konstruktioner? Hittills har jag kört med ett lätt tvåmanstält när vi är två (Nallo2/Nallo2GT), och ett ännu lättare en-tvåmanstält när jag packar lätt och inte kan bygga skydd på plats (TNF Mountain Marathon). Jag tycker inte att det känns lönt att investera i ett nytt "tält"/tarp/likn som ytterligare kan kapa något kilo men i ö mest sänker komforten under mina standardkrav.

Med en bivanorak/likn skulle jag kunna skippa regnjackan, tältet och regnskyddet på kortare turer, om allt är som i reklamen. Kapar isf ca 2 kg från min nuvarande "lätta" lösning. Eller är det önsketänkande? Gärna synpunkter från de som provat nämnda lösning, eftersom min budget är rätt nedskuren.

Som jag förstår det blir problemet med en bivanorak likartat det med endast ett sovsäcksskydd. Hur kommer du i och ur sovsäcken när det regnar och blåser utan att blöta ner sovsäcken? Bivanorak och sovsäcksskydd måste nog kompletteras med ex. en tarp som skyddar in och utgång ur sovsäcken.

Raskesven

 

[The Trooper]

Tält eller Tarp.

En tarp-lösning tilltalar nog inte de flesta,mig inkluderad.Det ger inte samma känsla av "ombonad" som ett tält gör,man är mer skyddad i ett tält när marken är våt.Man kan röra sig fritt utan att bli sur om man hamnar utanför liggunderlaget,vilket inte hör till ovanligheterna.


peter
PS.Nån som har åsikter/erfarenhet av en HennesseyHammock?DS.

 

[jnywall]

Re: Det värsta som kan hända med tarp

Man bör naturligtvis alltid fråga sig vad konsekvenserna blir om olika utrustningdetaljer går sönder. Att McFlurry-skeden går åt pepparn är ett mindre problem, att andra saker går sönder kan vara värre. Det kan vara en nyttig hjärngymnastik att fundera över vad man skall göra om t e x en sko försvinner i en fors.

När det gäller ultralätta tarp-lösningar för sommarfjället så kan man då fråga sig vad som är det värsta som kan hända om de fallerar.

Min bedömning är att inget livshotande inträffar om tarpen trasas sönder av oväder. Detta under förutsättning att man inte själv blir allvarligt skadad i samma veva. Men man kan ju inte måla hur mycket fan på väggen som helst.

Konsekvensen blir rimligen att man tvingas upp mitt i natten. Man får ta på sig sina regnkläder, packa sin ryggsäck och börja gå.

Antingen kommer man till någon skogsområde där man kan få det mer skyddat eller så kommer man till någon form av stuga. Det finns få ställen i svenska fjällen där man inte kan komma under tak på 4-8 timmar.

Promenaden ifråga blir naturligtvis inte särskilt behaglig, men så länge man går fryser man inte ihjäl.

Notera att jag skrev sommarfjället. En vinterstorm är naturligtvis betydligt farligare för hälsan om tältet blåser sönder.

Jörgen

Håller helt med!

Är inte detta också ett tankesätt som är ganska normalt för oss UL förespråkare???

Man vet ju att grejer går sönder - oavsett hur bra dom är och är dom mer komplicerade är dom oftast svårare att laga.
Min enkla ryggsäck utan avbärarbälten och ramar skulle jag inte ha några som hellst problem att laga med mitt medhavda sy-kit. Samma gäller min tarp - inga större problem det helle (har jag sytt det själv så vet jag ju iallafall hur det är tillverkat ).
Trampar man sönder en sked - so what - man får väll göra en ny inget mer med det.
Om det blir en reva i den billiga regnkappan lagar man den med ducttejp.
Om köket går sönder så får man göra en brase med pinnar osv. osv.

Det är ju inte så farligt om nått går sönder - eller om man tappar något- värre om man blir sjuk.

/jonas

 

[The Trooper]

Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

Man bör naturligtvis alltid fråga sig vad konsekvenserna blir om olika utrustningdetaljer går sönder. Att McFlurry-skeden går åt pepparn är ett mindre problem, att andra saker går sönder kan vara värre. Det kan vara en nyttig hjärngymnastik att fundera över vad man skall göra om t e x en sko försvinner i en fors.

När det gäller ultralätta tarp-lösningar för sommarfjället så kan man då fråga sig vad som är det värsta som kan hända om de fallerar.

Min bedömning är att inget livshotande inträffar om tarpen trasas sönder av oväder. Detta under förutsättning att man inte själv blir allvarligt skadad i samma veva. Men man kan ju inte måla hur mycket fan på väggen som helst.

Konsekvensen blir rimligen att man tvingas upp mitt i natten. Man får ta på sig sina regnkläder, packa sin ryggsäck och börja gå.

Antingen kommer man till någon skogsområde där man kan få det mer skyddat eller så kommer man till någon form av stuga. Det finns få ställen i svenska fjällen där man inte kan komma under tak på 4-8 timmar.

Promenaden ifråga blir naturligtvis inte särskilt behaglig, men så länge man går fryser man inte ihjäl.

Notera att jag skrev sommarfjället. En vinterstorm är naturligtvis betydligt farligare för hälsan om tältet blåser sönder.

Jörgen

Håller helt med!

Är inte detta också ett tankesätt som är ganska normalt för oss UL förespråkare???

Man vet ju att grejer går sönder - oavsett hur bra dom är och är dom mer komplicerade är dom oftast svårare att laga.
Min enkla ryggsäck utan avbärarbälten och ramar skulle jag inte ha några som hellst problem att laga med mitt medhavda sy-kit. Samma gäller min tarp - inga större problem det helle (har jag sytt det själv så vet jag ju iallafall hur det är tillverkat ).
Trampar man sönder en sked - so what - man får väll göra en ny inget mer med det.
Om det blir en reva i den billiga regnkappan lagar man den med ducttejp.
Om köket går sönder så får man göra en brase med pinnar osv. osv.

Det är ju inte så farligt om nått går sönder - eller om man tappar något- värre om man blir sjuk.

/jonas

Min ryggsäck (10+ år) med avbärarbälte och skenor har jag lagat ett flertal gånger,ingen skillnad alltså.Tältet likaså,inga problem att reparera.Mina bestick är av metall,svåra att trampa sönder.Har böjts några gånger,bara att böja tillbaka.Ingen risk att behöva tälja en ny m h a ett rakblad eller modell-kniv med brytblad,går troligen inte heller.Ja,en regnkappa. Vilket regnplagg som helst går att laga temporärt med Ducttejp.Går köket sönder,bara att fixa en brasa,veden är inget problem.Jag har med såg och/eller yxa,värre med brytblads-kniven eller rakbladet.

När saker går sönder beror det oftast på handhavandet,slarvfel kan alla göra.Springer man omkring och tappar saker bör man kanske överväga att stanna hemma.Sjuka kan alla bli,oavsett utrustning.


peter
[Ändrat av ping 2005-10-15 kl 15:20]

 

[Strykarräven]

Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

Är inte detta också ett tankesätt som är ganska normalt för oss UL förespråkare???

Man vet ju att grejer går sönder - oavsett hur bra dom är och är dom mer komplicerade är dom oftast svårare att laga.
Min enkla ryggsäck utan avbärarbälten och ramar skulle jag inte ha några som hellst problem att laga med mitt medhavda sy-kit. Samma gäller min tarp - inga större problem det helle (har jag sytt det själv så vet jag ju iallafall hur det är tillverkat ).
Trampar man sönder en sked - so what - man får väll göra en ny inget mer med det.
Om det blir en reva i den billiga regnkappan lagar man den med ducttejp.
Om köket går sönder så får man göra en brase med pinnar osv. osv.

Det är ju inte så farligt om nått går sönder - eller om man tappar något- värre om man blir sjuk.

Ja, jag vet inte om detta synsätt skulle vara något exklusivt för UL:are, i så fall måste det komma av att deras saker går sönder oftare än andras

Metallskedarna (eller Lexanskedarna) får man vara bra hårdhänt med innan de går sönder, och skulle de göra det så fixar jag hellre en ny med mina morakniv än med några centimeter brytblad omlindat med tejp... Revor blir det säkert också i flerkilos-gtx-ställen, men knappast lika ofta. Tält lagas lika oavsett vikt etc.

Och när min fyrakilos (lånad, bar dessutom en massa tung mat) ryggsäck gick sönder i somras så lagades den meddelst en spännrem. Hade det varit löparsäcken som gått sönder på samma sätt hade inte mitt sy-kit iaf kunnat rädda den.

Men jag instämmer i att det värsta är om man blir sjuk. Utrustning kan man skaffa nytt, men tiden kan man aldrig få tillbaka.

 

[Raskesven]

Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

Man bör naturligtvis alltid fråga sig vad konsekvenserna blir om olika utrustningdetaljer går sönder. Att McFlurry-skeden går åt pepparn är ett mindre problem, att andra saker går sönder kan vara värre. Det kan vara en nyttig hjärngymnastik att fundera över vad man skall göra om t e x en sko försvinner i en fors.

När det gäller ultralätta tarp-lösningar för sommarfjället så kan man då fråga sig vad som är det värsta som kan hända om de fallerar.

Min bedömning är att inget livshotande inträffar om tarpen trasas sönder av oväder. Detta under förutsättning att man inte själv blir allvarligt skadad i samma veva. Men man kan ju inte måla hur mycket fan på väggen som helst.

Konsekvensen blir rimligen att man tvingas upp mitt i natten. Man får ta på sig sina regnkläder, packa sin ryggsäck och börja gå.

Antingen kommer man till någon skogsområde där man kan få det mer skyddat eller så kommer man till någon form av stuga. Det finns få ställen i svenska fjällen där man inte kan komma under tak på 4-8 timmar.

Promenaden ifråga blir naturligtvis inte särskilt behaglig, men så länge man går fryser man inte ihjäl.

Notera att jag skrev sommarfjället. En vinterstorm är naturligtvis betydligt farligare för hälsan om tältet blåser sönder.

Jörgen

Håller helt med!

Är inte detta också ett tankesätt som är ganska normalt för oss UL förespråkare???

Man vet ju att grejer går sönder - oavsett hur bra dom är och är dom mer komplicerade är dom oftast svårare att laga.
Min enkla ryggsäck utan avbärarbälten och ramar skulle jag inte ha några som hellst problem att laga med mitt medhavda sy-kit. Samma gäller min tarp - inga större problem det helle (har jag sytt det själv så vet jag ju iallafall hur det är tillverkat ).
Trampar man sönder en sked - so what - man får väll göra en ny inget mer med det.
Om det blir en reva i den billiga regnkappan lagar man den med ducttejp.
Om köket går sönder så får man göra en brase med pinnar osv. osv.

Det är ju inte så farligt om nått går sönder - eller om man tappar något- värre om man blir sjuk.

/jonas

Ett inlägg som (utan att jag nu kritiserar person;-) ) väl belyser två (ibland tre) viktiga punkter som allt som oftast saknas när folk förespråkar UL. Var ska du vandra och hur länge ska du vandra (ibland vilken årstid)? Det är väl bara NUI och ibland Jamo som upplyser om det. Och ingen av dem använder t.ex bara en vanlig tarp i fjällen. Handlar det om skogsvandringar sommartid på några dar-en vecka kör jag själv gärna med tarp.

Tolkar ditt inlägg som att du avser vandringar i skog, under kort tid och under den varma årstiden. Det är dock bara min tolkning. När utrustning diskuteras från viktperspektiv kan det vara bra att veta mer om de omständigheter utrustningen är tänkt att användas.

Raskesven