Twinnrep, dubbel- halvrep och toppsäkring?

[Tinydoh]

Aha, men för sjutton, det ändrar kanske svaret på min fråga nr 2 trots allt!!

Är det kanske pga av för högt fångryck som man inte bör använda dubbel/halvrep som tvillingrep? Det skulle isåfall förklara den saken! Nu lär väl halv/dubbelrep ha var för sig lägre fångryck, men det kanske ändå blir för högt tillsammans jämfört med ett enkelrep, och att man därför måste använda ännu tunnare rep som tvillingerep?
/Jörgen

Som jag skrev, det spelar nog ingen större roll. Exempel på fångryck i ett twinrep (dubbelt såklart) är ca 10 kN, i ett halvrep ca 6 kN och ett enkelrep ca 9-10 kN. Teoretiskt kan man alltså uppleva ett fångryck på 12-13 kN med halvrep i twinkonfiguration, so what?

Det bör alltså gå fint att använda halvrep i twinkonfiguration om man vill det (men varför man skulle vilja det vet jag inte). Att använda två enkelrep som twinrep (barockt...) börjar möjligen tangera gränsen för det säkerhetsmässigt vettiga, och definitivt gränsen för det rationella.

Och självklart klipper man inte ihop två halvrep i samma karbin om man separerat dem...

/P

 

[Anna Frimodig]

Eftersom jag var nyfiken kollade jag i dag vad för slags rep t.ex. klättergym använder (där ju topprep som slits hårt hänger uppe). De har rep som även går att använda som ledrep (alltså med en töjning på ca 10%). Enligt Trevor på Verket går riktigt statiska rep knappt att få tag i, det ska i så fall vara såna där blå nylonlinor som man ibland har på båt, medan semistatiskt rep finns. Detta kanske kastar något ljus över frågan om statiskt/semistatiskt rep, hoppas jag.

 

[Pigge2]

Eftersom jag var nyfiken kollade jag i dag vad för slags rep t.ex. klättergym använder (där ju topprep som slits hårt hänger uppe). De har rep som även går att använda som ledrep (alltså med en töjning på ca 10%). Enligt Trevor på Verket går riktigt statiska rep knappt att få tag i, det ska i så fall vara såna där blå nylonlinor som man ibland har på båt, medan semistatiskt rep finns. Detta kanske kastar något ljus över frågan om statiskt/semistatiskt rep, hoppas jag.

Men som sagts tidigare, helt statiskt rep är teoretiskt omöjligt, alla material deformeras när de blir påverkade av en kraft, frågan är bara hur mycket.
Som Jonson skrev tidigare, med hänvisning till tillverkarnas info, så kallar tex Millet ett rep för statiskt när det har en arbetsförlängning på ca 1-4%, medan Beal säger semi-statiskt för rep med en arbetsförlängning på 3-4%.
Begreppen är ihopblandade.
Anledningen till att man har dynamiska rep på inomhusväggar är för att dessa rep är mest lämpliga för klättring. Detta betyder dock inte att statiska/semistatiska är helt okänliga för topprepsklättring. Därimot så kan det hända att man behöver ledklättra på samma rep, och då är det självklart att man har dynamiska rep.

 

[GustavOh]

En teori...

OBS! Jag har ingen aning om den här klassificeringen är korrekt, men så här tycker jag det BORDE vara:

Dynamiska rep: Tillverkade för att ge så litet fångryck som möjligt. Optimerade för ledklättring.

Statiska rep: Tillverkade för att ge så liten arbetsförlängning som möjligt. Optimerade för standplatsbyggen mm. (Du vill ha så lite dynamik som möjligt i ett rep som kan ligga och skava mot en klippkant)

Semistatiska rep: Vare sig riktigt statiska eller dynamiska. Alltså kan man fokusera på andra egenskaper. Lämpliga(?) till grottkrypning, fasta rep och liknande. Olämpliga eller farliga till både standplatser och ledklättring.

Ska du bara topprepa borde alla tre fungera i princip, men det dynamiska repet är bekvämare, säkrare och mångsidigare.

 

[f91jsw]

Enligt Trevor på Verket går riktigt statiska rep knappt att få tag i, det ska i så fall vara såna där blå nylonlinor som man ibland har på båt, medan semistatiskt rep finns. Detta kanske kastar något ljus över frågan om statiskt/semistatiskt rep, hoppas jag.

Nylonfibrer är elastiska i sig så riktigt stumma nylonrep finns inte. I seglingssammanhang (skot och fall) är det viktigt att ha stumma rep så där använder man fibrer som polyester, kevlar eller dyneema. Sådana rep är dessutom flätade på ett annat sätt än klätterrep och är riktigt stumma. Töjningen vid normallast är försumbar. Ett dyneemafall har mindre töjning än rostfri stålvajer som tidigare användes som fall på segelbåtar.

Johannes

 

[frapp]

Anna Frimodig: Lyssna på Per Gunnarsson! Han har helt rätt och har ju lagt fram bra konkret fakta om statiska rep. Att avråda någon från att topprepsklättra på statiskt rep är direkt felaktigt! Och att ett dynamiskt rep har en töjning på 10% stämmer inte heller då den är ca 35%.

Som sagt så blir topprepsklättring allt utom statisk även med statiskt rep, inte minst pga elimination av marksäkring(eller med slack i den) och ca 3% töjning i repet.

Tvärt om skulle jag säga att statiska rep lämpar sig mycket väl för detta ändamål. Dels är dom mer slitstarka, dels är dom billigare och dels slipper man "åka ner" 2 meter (pga dynamik i dynamiska rep)när man hänger sig i repet på kruxet.
Kanske kan du ha en lite poäng i det du säger om stumhet i fallet av vilda catchar, men frågan är hur många personer med dåliga ryggar som pysslar med tvåmeters-catchar?
Däremot inte sagt att man ska rekommendera en nybörjare att skaffa ett statiskt rep som förstarep.

Tidigare inlägg har listat bra värden på töjning i semi-statiska rep. Och som någon skrev så är i princip alla statiska rep som säljs innom klätterhandeln i själva vreket semi-statiska.
Ett fulständiskt statiskt rep, sk "statiskt rep" helt enkelt, är däremot ett som har extremt liten töjning även vid arbetsbelastning. Med ett sådan rep kommer du att töja repet endast någon cm vid belastning med kroppsvikt, vid 40 meter rep ute.

Och visst "går det" att topprepa med både twin- såväl som dubbelrep med bibehållen säkerhet! Skulle nog påstå att det är säkrare att toppa med dubbelrep(om man använder båda) än med enkelrep och, så värst trassligt är det inte heller.

 

[mydeza]

Tvärt om skulle jag säga att statiska rep lämpar sig mycket väl för detta ändamål. Dels är dom mer slitstarka, dels är dom billigare och dels slipper man "åka ner" 2 meter (pga dynamik i dynamiska rep)när man hänger sig i repet på kruxet.
Kanske kan du ha en lite poäng i det du säger om stumhet i fallet av vilda catchar, men frågan är hur många personer med dåliga ryggar som pysslar med tvåmeters-catchar?
Däremot inte sagt att man ska rekommendera en nybörjare att skaffa ett statiskt rep som förstarep.

Och det verkar som alla har glömt en viktig faktor när det gäller det dynamiska momentet (oavsett rep) och det är ju att det är näst intill omöjligt att man tar ett stort fall (dyno) helt statiskt.

Förutsatt att inte man sitter fast och infästningen är helt stum så kommer säkraren att föra in en del dynamik i systemet i och med att han lyfter från marken.

 

[Anna Frimodig]

Ursäkta mig frapp, men skriv inte tokerier som du inte kollat upp, det kan bli ruskigt fel.

Det rätta svaret vid examination till instruktör i klätterförbundet är att repen töjer sig ca 8% (är själv godkänd på nämnda prov). Samma info kan läsas i katalog över dynamiska klätterrep (det som räknas är arbetsförlängningen vilken mäts genom att repet belastas statiskt med 80 kg och töjningen mäts, normvärdet för enkelrep är 6% och UIAA tillåter upp till 8% för enkelrep och 10% för halvrep), eller t.ex. i Calleberg. Hmmm, ja, man kan ju fråga sig vem man ska tro och lyssna på...

PS Det som däremot kan uppgå till ca 30% är töjningen vid det första fallet. Exakt hur detta mätes kan jag kolla upp, men detta är _inte_ repets töjning.

[Ändrat av Anna Frimodig 2006-02-07 kl 11:30]

 

[mydeza]

Inte bråka nu

Ni har båda rätt...

Men ni pratar om olika saker!

Statisk sträcking är det det Lilla My snackar om medans Frapp syftar på första falls sträckning...

Så, om man drar repet med 80 kg så kommer det att sträcka sig 8-10 % men om man faller i det (mycket större kraft än 80 Kg) så kommer det att sträcka sig 30-40 %...

OM man leder och faller så tror jag 30-40 % sträckning är mer relevant, men för toppfall så kommer det nog att bli mindre.

http://www.bealplanet.com/produits/anglais/produit1.html

 

[Anna Frimodig]

Ja, det är ju det jag skriver. Man får inte blanda äpplen och päron, utan hålla isär begreppen. Repets _töjning_ mäts med en 80 kg vikt statiskt hängande.

Hur många % repet blir längre vid det första fallet i det är något annat (saknar svenskt ord, på tyska heter det "Dehnung im ersten Sturz", på engelska: "Elongitation at 1st drop (fall)", alltså ungefär "förlängning vid det första fallet"). Denna enhet är givetvis inte speciellt intressant eftersom repet redan vid det andra fallet kommer att uppföra sig något annorlunda beroende på det första fallets karaktär. Siffran gäller alltså bara en gång. Den högsta siffran jag hittar är 33% på ett 10,2 mm rep, den lägsta 25% på ett 7,5mm twinrep. (Om repet töjde sig 40% skulle det nästan bli dubbelt så långt som det var innan, och folk skulle antagligen kratra som höjdsjuka humlor.)

PS Kanske ska förtydliga att töjningsprocenten är intressant t.ex. vid kamraträddning, därför är den relevant när man väljer rep.
[Ändrat av Anna Frimodig 2006-02-07 kl 12:00]

 

[mydeza]

Den högsta siffran jag hittar är 33% på ett 10,2 mm rep, den lägsta 25% på ett 7,5mm twinrep. (Om repet töjde sig 40% skulle det nästan bli dubbelt så långt som det var innan, och folk skulle antagligen kratra som höjdsjuka humlor.)

Kolla länken till Beal kommer du se att dom har 35-38% på första fall enkelrep.

Många rep men inte så många kratrar så det funkar tydligen oavsett insekt

 

[Anna Frimodig]

Det var som 17, jag hämtade mina siffror från mammutkatalogen för i år. Jag har svårt att tänka mig så stor skillnad mellan olika tillverkare, utan snarare någon slags olikhet i mätningen av denna siffra. Skulle vara intressant att veta hur de gjort.