Trötta fjällvandrare utlöste nödsändare i Rapadalen

[avslutad_210913]

jag tycker inte att såna där manicker ska räcka för att fjällräddning ska skickas ut eftersom ett "Pip" inte är informativ kommunikation. Så länge de inte är mer informativa och preciserade borde de mer eller mindre ignoreras. Låter mer som att det är tillverkarna som bestämt att fjällräddning ska rycka ut när en signal skickas. Ok om det vore en hel förklarande mening i morse. Såna manicker gör mer skada än nytta eftersom de vaggar in amatörer i säkerhet som de skulle skaffat sig på seriöst sätt innan turen.

Jämför med trygghetslarm som gamlingar har och trycker på när de är dåliga (eller bara kaffesugna). Dessa larm är två vägs kommunikativa av en anledning - man vill försäkra sig om vad som hänt och om det är nödvändigt att skicka hjälp.
Ska senila sjuka gamlingar ha detta borde räddninghjälpen även kunna kräva det av semesterflanörer i Sarek eller liknande.

 

[camoscio]

Det låter som dem jag träffade i Rapadalen för 6 dagar sedan, stötte på just som artikeln beskriver, en man och två kvinnor. De var vana fjällvanadrare men med med åldern, två 65 år och en på 75 år. De tog det väldigt lugnt och hade kört 2 dygn på en sträcka som jag gjorde på ca 2-3h. Jag som ovan fjällvandrare tyckte faktiskt Rapadalen var nästa mer ansträngade än uppe på fjällen och är det dem så förstår ja att de är trötta, men det är ingen rätt att utnyttja nödsändare.

Ålder säger väldigt lite om förutsättningarna, men det kan ju vända fort i livet. Jag fyller 73 om fem dagar, gjorde min senaste alpvandring i juni-juli och min senaste fjällvandring för en månad sen, och det blir minst en tur till iår. Men jag har sett yngre människor släpa sig fram. Det hänger nog mest på livsföringen resten av året och på ärftliga förutsättningar.

 

[brigas]

jag tycker inte att såna där manicker ska räcka för att fjällräddning ska skickas ut eftersom ett "Pip" inte är informativ kommunikation. Så länge de inte är mer informativa och preciserade borde de mer eller mindre ignoreras. Låter mer som att det är tillverkarna som bestämt att fjällräddning ska rycka ut när en signal skickas. Ok om det vore en hel förklarande mening i morse. Såna manicker gör mer skada än nytta eftersom de vaggar in amatörer i säkerhet som de skulle skaffat sig på seriöst sätt innan turen.

Jämför med trygghetslarm som gamlingar har och trycker på när de är dåliga (eller bara kaffesugna). Dessa larm är två vägs kommunikativa av en anledning - man vill försäkra sig om vad som hänt och om det är nödvändigt att skicka hjälp.
Ska senila sjuka gamlingar ha detta borde räddninghjälpen även kunna kräva det av semesterflanörer i Sarek eller liknande.

Klok jämförelse. Tvåvägskommunikationen är väl dock ofta begränsad i Svenska fjällen.

 

[Polar300]

Menar du verkligen att möjligheter att larma via nödsändare och andra enheter skall tas bort
därför att de kan missbrukas? Något skäl till att placera ut nödsändare finns det väl!

Det vore väl i så fall bättre att -som tidigare sagts- se till att det är dubbelriktad kommunikation
så att "räddarna" kan kommunicera med offret och bestämma vilken insats som skall göras.
... Jag antar att det sker en hel del onödiga utryckningar inom övriga delar av samhället
(ambulans, brandkår, polis) ...

Ja, vad som borde bli det logiska slutresultatet av den här soppan är att det i fortsättningen inte ska vara tillåtet
i Sverige att sälja, bruka (/missbruka) nödsändare som helt saknar någon form av tvåvägskommunikation
(när det nu finns mycket bättre alternativ som fungerar via de lågflygande satellitsystemen - även här långt
norrut i världen). Då skulle "onödiga" utryckningar kunna undvikas i mycket hög grad. Och adekvat medicinsk
rådgivning kunna ges omedelbart...

Det har nyligen förekommit redogörelser i media om att det inte är ovanligt att ambulanspersonalen, på rent
medicinska grunder, nekar ambulanstransport när de når den larmande. Exemplet som jag speciellt noterade
var - ett klämt finger som definitivt inte borde ha renderat någon ambulansutryckning, personen fick ta sig till vård
för egen maskin...

 

[4623]

Off topic!

Måste bara! Visst händer det att folk ringer ambulans i onödan, men... Tyvärr dör människor också för att ambulans inte skickas på grund av bedömningsfel. Mitt hemlandsting räknar med att fem personer förlorade livet i onödan för att ambulanstransport nekades förra året.

 

[tango]

Ja, vad som borde bli det logiska slutresultatet av den här soppan är att det i fortsättningen inte ska vara tillåtet
i Sverige att sälja, bruka (/missbruka) nödsändare som helt saknar någon form av tvåvägskommunikation
(när det nu finns mycket bättre alternativ som fungerar via de lågflygande satellitsystemen - även här långt
norrut i världen). Då skulle "onödiga" utryckningar kunna undvikas i mycket hög grad. Och adekvat medicinsk
rådgivning kunna ges omedelbart...

Det har nyligen förekommit redogörelser i media om att det inte är ovanligt att ambulanspersonalen, på rent
medicinska grunder, nekar ambulanstransport när de når den larmande. Exemplet som jag speciellt noterade
var - ett klämt finger som definitivt inte borde ha renderat någon ambulansutryckning, personen fick ta sig till vård
för egen maskin...

Att straffa alla för att några missbrukar någonting brukar kallas kollektiv bestraffning och inget jag gillar. Utbilda de som köper nödsändare istället - trycker du ska det vara riktig nöd, annars riskerar du att få betala den "onödiga" utryckningen. Sätt upp begripliga kriterier med exempel på vad som är nöd och vad som INTE är nöd.

Ska vi förbjuda bilkörning för att några kör för fort eller onyktra?
Ska vi förbjuda klätterselar för att de kan används för olaga intrång?
Nej, om du frågar mej.
Eller en annan aktuell diskussion, ska man ställa in festivaler och konserter för att några enstaka personer begår sexuella ofredanden? Nej, åtgärda de som skapar problem och inte sköter sig, så alla andra som sköter sig (den store majoriteten) kan fortsätta sin aktivitet på ett skötsamt sätt.

Beivra brott/missbruk med förbjud inte saker som är tänkta att användas i vällovliga syften.

Jag tycker nödsändare kan ha en plats i avlägset friluftsliv men med tydliga instruktioner på när det är resp inte är OK att trycka på hjälpknappen. Det kan ju dessutom skilja mellan länder - dels i kostnad (försäkring) och dels i vad som anses vara nöd. I Sverige har vi ju förmånen med gratis fjällräddning vid allvarlig olycka - så är det inte överallt.

En sidodiskussion, priset noll på fjällräddning i Sverige - gäller det alla - eller bara svenska/EU-medborgare?
Reglen för EUmedborgare är väl att man får samma sjukvård som gäst i annat EUland som de lokala invånarna får - dvs ganska förmånligt ekonomiskt att bli sjuk/skadad i Sverige, då stor del av sjukvården är skattefinansierad.

/Patrik

 

[Kilsbergarn]

jag tycker inte att såna där manicker ska räcka för att fjällräddning ska skickas ut eftersom ett "Pip" inte är informativ kommunikation. Så länge de inte är mer informativa och preciserade borde de mer eller mindre ignoreras. Låter mer som att det är tillverkarna som bestämt att fjällräddning ska rycka ut när en signal skickas. Ok om det vore en hel förklarande mening i morse. Såna manicker gör mer skada än nytta eftersom de vaggar in amatörer i säkerhet som de skulle skaffat sig på seriöst sätt innan turen.

Jämför med trygghetslarm som gamlingar har och trycker på när de är dåliga (eller bara kaffesugna). Dessa larm är två vägs kommunikativa av en anledning - man vill försäkra sig om vad som hänt och om det är nödvändigt att skicka hjälp.
Ska senila sjuka gamlingar ha detta borde räddninghjälpen även kunna kräva det av semesterflanörer i Sarek eller liknande.

Man kan ju också tänka sig en situation där man är så illa däran att man inte klarar av en tvåvägskommunikation. Om man ramlar ner för ett berg tex och slår sig halvt fördärvad. Med de sista krafterna man har tar man upp nödsändaren och trycker på knappen. Sedan svimmar man av.
Då vore det ju rätt taskigt om man inte skulle få bli hämtad av fjällräddningen bara för att man inte kunde kommunicera tillräckligt bra.

 

[avslutad_210913]

Man kan ju också tänka sig en situation där man är så illa däran att man inte klarar av en tvåvägskommunikation. Om man ramlar ner för ett berg tex och slår sig halvt fördärvad. Med de sista krafterna man har tar man upp nödsändaren och trycker på knappen. Sedan svimmar man av.
Då vore det ju rätt taskigt om man inte skulle få bli hämtad av fjällräddningen bara för att man inte kunde kommunicera tillräckligt bra.

Ja det är hemsk, men fjällräddningen vet ju inte vad som hänt förutom att nån tryckt på en knapp. Går ju alltid att dra det till sin spets, men så länge manickerna är så bristfälliga så tycker inte jag att det ska räcka för en utryckning eller så får de som köper grejen även binda sig för en privat räddningsförsäkring. Kostnaden ska inte skattebetalarna ta.

Hur gjorde nödställda förut innan dessa fanns på marknaden? Jo man gav sig inte ut ensam och tog större risker själv utan kunskap och erfarenhet.

 

[camlun]

Enligt Fjällsäkerhetsrådet beräknas ungefär 700.000 personer besöka de svenska fjällen i sommar. http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallsakerhetsradet/Sommarenkat2017/

Att då två skulle larma felaktigt blir ju en spott i havet och borde inte generera rubriker.

Jag tycker att det finns någon befriande i att veta att jag får vård i det här landet helt utan att det utvärderas om jag borde gjort annorlunda eller inte. De flesta skadorna uppstår ju för att vi överskattar vår förmåga. Folk trillar ner från stegar, skär sig med köksknivar eller bryter benet när de spelar fotboll, och de får aldrig kommentaren att det där borde du låtit bli.

Jag håller med om att det är problematiskt när det går ett larm från en nödsändare och det enda fjällräddningen kan göra är att åka som om det vore riktigt akut. Det kan ju lika gärna vara andnöd. Samtidigt går det att jämföra nödsändarna med nödraketer till havs, där det är ännu fler steg. Får polisen vet att någon har sett en nödraket åker de ut och letar för att ta reda på vad det är som pågår. Det kräver säkerligen också helikopter och troligen båt.

Alternativet vore ju att bygga ut mobilnätet så att det går att ringa från fler platser. Det skulle ju får bort de värsta fellarmen, samtidigt så är det så att om du är i fjällen och har skadat foten behöver du en helikopter, det går inte att ta sig därifrån på annat sätt. Är du hemma och skadar foten kan du faktiskt ta dig till sjukhuset utan ambulans.

Vi har alla olika smärttröskel och är olika känsliga för saker. Jag tänker att det ibland inte är någon självklar gräns mellan trött och utmattad eller kall och nedkyld tex. Det som för en person bara är trötthet är utmattning för någon annan då den personen riskerar att skadas ännu värre eftersom den inte längre är i skick att ta hand om sig själv. Det som gör ont för någon känns kanske inte för någon annan osv.

När det gäller att rädda liv eller att förhindra att olycka sker tror jag att det är utan kostnad för alla. Jag har ringt en gång på en hjälptelefon och då fanns det ingen fråga om vilken nationalitet personerna i behov av hjälp hade.

 

[camlun]

Ja det är hemsk, men fjällräddningen vet ju inte vad som hänt förutom att nån tryckt på en knapp. Går ju alltid att dra det till sin spets, men så länge manickerna är så bristfälliga så tycker inte jag att det ska räcka för en utryckning eller så får de som köper grejen även binda sig för en privat räddningsförsäkring. Kostnaden ska inte skattebetalarna ta.

Hur gjorde nödställda förut innan dessa fanns på marknaden? Jo man gav sig inte ut ensam och tog större risker själv utan kunskap och erfarenhet.

De kanske dog? Vad jag vet har det inte varit några dödsolyckor i fjällen i sommar, vilket väl är bra?

Jag tycker att det blir som att sila mygg och svälja kameler. Vi lägger massor med skattepengar på saker som jag tycker är onödiga. Det finns teknik för att kunna larma och den behöver användas med förnuft men att den skulle förbjudas för att någon enstaka använder en fel tycker jag är att dra det väl långt.

Mobiltäckning över hela landet skulle ju kunna vara en lösning, men jag tror att den av olika anledningar är långt bort.

 

[Fjällkjell]

Heltäckande lösning finns

Tvåvägskommunikation finns via Garmin inReach och täcker perfekt hela jordklotet. Den kostar dock ca 5-6 000 kr plus lämpligt abonnemang för den tid när du befinner dig på "språng". 280 kr/månad kostar ett bra sådant abonnemang.

 

[G.Kraft]

Visst är tvåvägskommunikation att föredra men de lösningarna är betydligt dyrare alternativt så finns inte täckning i fjällen. Om alla som idag har en nödsändare skulle tvingas vara utan eller köpa betydligt dyrare lösningar skulle nog många helt avstå.

Nödsändare räddar liv, om kostnaden för det ligger kring ett par felaktiga larm om året, så tycker jag nog det är väl värt det. Det är ingen stor kostnad överlag och jag tycker nog larmen verkar fungera bra. Det är sällan man hör talas om falsklarm.

Sen finns det absolut saker som kan göras, draget till sin spets är ju alla larm onödiga och där nästan alla kan undvikas med bättre utrustning, planering eller helt enkelt avstå från de riskabla bitarna.

/G