Det är väldigt sällan vår plats i utsläppsligan nämns. Däremot är det ett stort flöde av negativa nyheter kopplat till ett varmare klimat (nästan aldrig positiva). Sveriges Radio P1, som annars är bra på många sätt, är extrema i detta med att lyckas leta upp negativa klimatnyheter och stoppa in dem i nästan alla program där det är möjligt.
Tråd för klimatdebatt
- Trådstartare Gamla_Sverige
- Start datum
Det är väldigt sällan vår plats i utsläppsligan nämns. Däremot är det ett stort flöde av negativa nyheter kopplat till ett varmare klimat (nästan aldrig positiva). Sveriges Radio P1, som annars är bra på många sätt, är extrema i detta med att lyckas leta upp negativa klimatnyheter och stoppa in dem i nästan alla program där det är möjligt.
Yes, jag håller med. Swe har bland dom lägsta utsläppen pp i EU, och dom minskar varje år. Bra läge alltså. Såklart vi kan förbättra oss, det pågår, men det är ingen panik. Men media osv vilseleder folk som inte kan analysera & tänka själva.
Även om alla Svenskar dör imorgon har det ingen påverkan alls på den globala uppvärmningen.
Även om alla Svenskar dör imorgon har det ingen påverkan alls på den globala uppvärmningen.
Kan ju ha att göra med att vi inte är så bra. Kolla på hela listan så ser du att vi ligger ganska precis i mitten globalt sett.
För att inte tala om djur och naturprogrammen som går på SVT, dom kan ta mig tusan inte visa en spillkråka utan att ta upp den globala uppvärmningen i samma andetag.
Handlar det om Isbjörnar (som verkar blivit en klimatsymbol) så låter det nästan som total katastrof och dom sista riskerar komma att duka under inom snar framtid, men sanningen är att antalet har ökat från mellan fem till tiotusen på 60talet till dagens 25tusen........men DET talar man inte gärna om.
Senast ändrad:
Nej, de mäter bara inte samma sak, vilket HPT så förtjänstfullt belyser i inlägg #66. Det är, återigen, två olika mätmetoder som spökar. Läser man bl a detta:
...så förstår man att SCB:S statistik är territoriellt definierade klumpsummor, som bara enkelt slår ut resp. stads/småstads/landsbygds etc sammanlagda utsläpp på dess resp. befolkning, oavsett vad/vem som producerat utsläppet. Hamnar t ex ett (konventionellt = extremt utsläppsalstrande) stål- eller aluminiumverk på en viss plats, ökar den platsens sammanlagda utsläpp. Flyttar stålverket, får platsen genast bättre statistik.Terese Bengard sa:
Så detta sätt att räkna gör oss ju inte mycket klokare, om vi vill förstå hur de människor som (till exempel) jobbar på stålverket ska bo på det mest klimatvänliga sättet.
Dvs vi måste titta på deras personbundna utsläpp vid olika boendeformer.
De var ju påståenden om olika sätt att organisera människans boende (tätt, glest, storstad, landsbygd etc...), som jag svarade på, och det gjorde jag därför genom länka till forskningsrapporter som var relevanta för den frågan.
Blir det effektivare om stadsborna flyttar ut på landet, eller tvärtom? Eller varken eller, utan en optimerad mix av bägge?
Att det där stålverket är en miljöbov var det än hamnar, måste vi självklart också hantera (och faktiskt som bekant gör, med nya framställningsteknologier). Men det är i detta sammanhang en helt annan fråga för vi antar väl att det måste finnas någonstans.
***
Det handlar alltså om att ta ett givet antal människor och titta på deras boende, vägar till/från arbete, distribution av de förnödenheter och tjänster de behöver, etc.
Den odlingsareal och produktion av andra förnödenheter, som, vid given rådande teknologi och konsumtion, krävs för att försörja en given befolkning, påverkas ju inte nämnvärt av denna befolknings sätt att bo (däremot kan produkternas/tjänsternas distributionsvägar vara mer eller mindre effektiva - t ex alstra mer transporter, om stadsborna flyttade ut på landet).
Inte allt, men stor delar av vad den länkade forskningen kommit fram till är egentligen rätt självklara saker. T ex att betydligt mer mark skulle gå åt till hustomter, vägar och annan infrastruktur, för att inte tala om den radikalt ökade resursförbrukningen p g a (förenklat uttryckt) stadsboendets förlorade stordriftsfördelar (resor, uppvärmning, etc), om stadsborna flyttade ut till småhus i småbyar, för att inte tala om villamattor à la USA.
Vi kommer inte ifrån det enkla faktum, att det - återigen vid varje given teknologi - alltid blir mindre effektivt att värma en bostad med fyra fria väggar, golv och tak, än en bostad med samma yta, omgiven av andra bostäder i ett flerfamiljshus. Och att den som bor där får (i snitt) kortare väg till jobbet, skolan och affären, samt inte minst större incitament att göra dessa förflyttningar via ett (förhoppningsvis välutbyggt) kollektivtrafiksystem.
Bara för att ta ETT exempel.
***
Att det sen, även i täta storstäder, är klimatklokt att t ex plantera mycket grönska och skuggande träd, begränsa hårdgjorda ytor, ta hand om dagvattnet, ha solceller och odlingar på taken, bygga gå- lek- och cykelvänliga miljöer, med MYCKET mera sådant - är ju också rätt självklart, och står inte på något sätt i konflikt med den täta staden som ideal.
Den specialintresserade kan gärna läsa "Soft City" av David Sim.
Kollar du listan så ser du att Sverige är ungefär median d.v.s. ligger i mitten. Lika många länder som är bättre än oss som sämre än oss.
Det optimala är nog sannolikt att bo i ett levande samhälle med väl fungerande service, jobbmöjligheter och fungerande kollektivtrafik.
Man har det mesta på nära avstånd men slipper dras ner i statistiken av storstadens överkonsumerande, shopaholics och folk med stekarbeteende eller s_oppmätnings-fixsering.
Senast ändrad:
Litet hus på landet. Med egen sol&vindkraft, jordvärme. Odla grönsaker & potatis, ett stort växthus oxå. Några hönor & ankor. Elbil, och en rejäl internetkabel alt starlink.
Nu när det blir varmare här så kan det bli riktigt bra. Odla vindruvor & tropiska frukter kanske ? Bright Future !!
Nu när det blir varmare här så kan det bli riktigt bra. Odla vindruvor & tropiska frukter kanske ? Bright Future !!
Senast ändrad:
Värdet 3.5 ligger under snittvärdet 4.7....väldigt enkel mattematik och det är väl antalet ton vi släpper ut eller inte släpper som betyder något för klimatet och inte själva antalet små bananrepubliker det råkar finns i världen ?
Ska man skuldbelägga sig själv kan man åtminstone ha den goda smaken att göra det med korret statistik.
Senast ändrad:
Ungefär så, fast vi skulle ju inte använda den sortens tillmälen i tråden
Att höginkomstområden i storstäderna hamnar högt i SCB:s statistik beror ju på att de jämför äpplen och päron även i detta avseende. Det är höginkomsttagarnas konsumtionsmönster, som driver upp deras värden (inkluderat att de oftare bor i stora hus, och ännu oftare på fler kvadratmeter per person oavsett byggnadstyp).
Ska en stadsplanerare lära sig något av sådan statistik, får den ju vara korrigerad för socioekonomisk status m fl andra ovidkommande faktorer.
Ungefär så, fast vi skulle ju inte använda den sortens tillmälen i tråden
Tillmälen och tillmälen, i det här fallet var det kanske mera en ärlig beskrivning på folks beteende som de flesta redan vet existerar i allt för stor utsträckning.
Det är ju liksom det som är ett av grundproblemen för miljön och det som kallas klimatpåverkande utsläpp, överkonsumtion i kombination med överbefolkad planet.