Topprepsklättra med statiskt rep?

Lite förvirrande, det här med repen. Men jag gick ganska nyligen en IRATA-kurs (industriklättring/rope access) och fick begreppen utredda.

Man använder två typer av rep inom klättring. Semi-statiska och dynamiska.

De vita, vit-svarta, svarta eller röda repen som vi lite slarvigt kallar statiska rep går egentligen under termen semi-statiska rep. De känns stumma men är inte helt statiska, som t.ex en dyneema slinga. Används vid riggning, firning, reparbete mm.

De färgglada elastiska repen som vi normalt använder vid klättring är följaktligen de dynamiska repen. De kan olika elasticitet och därmed olika fångryck.

Om det finns en tredje sort som grottfolket använder känner jag inte till. Kan det vara så att de använder semi-statiska rep och så har det blivit ett missförstånd?
 
ja, det har jag också undrat över.

jag tittade på northstar, som visar båda sorterna, och då kan man få ut att statiska rep har 2% töjning, medan semi-statiska har 3%. typ. (iaf dom som hade den siffran med)

den skillnaden känns marginell, men det kanske är mer signifikant än man kan tro?
 
Nej, de gör troligen ett misstag när de kallar ett rep statiskt och ett annat semi-statiskt. 2 eller 3 procent, båda är definitivt semi-statiska.
 
Frågan är hur "statiska" rep det egentligen finns, jag har svårt att tro att det går att göra så himla mycket styvare rep egentligen.
Den töjning som uppges måste förstås dessutom sättas i samband med nån last. Grottrep och klätterrep följer väl inte samma normer och har inte specifikationer på samma sätt, så det verkar svårt att göra en direkt jämförelse. Risken att man bryter bäckenet med ett "statiskt" rep man köpt i en klätterbutik tror jag är liten.
 
Det går att toppa med statiska rep, i alla fall för mig. Nackdel: de nöts jättefort och är sjukt obekväma att handha. (Och har man svårt allvarlig osteoporos kan man tydligen bli skadad innan man lyfter säkraren...)
 
Begreppsförvirrning

Hej allihopa, nu får vi reda ut det här med rep.
(Det var bla jag som höll i ovan nämnda IRATA-kurs, jag brukar anse mig ha rimlig koll på utrustning)
Tre typer av rep/repsnören finns att få tag på från klättertillverkarna. Jag tycker vi helt bortser från båt-rep, lyftutrustning, biltema-tampar mm.

EN 1891, semistatiskt rep, finns i två klasser A och B.
EN 892, dynamiska klätterrep, finns i tre typer, enkelrep, halvrep och tvillingrep.
EN 564 repsnöre, 2-8 mm

För att krångla till det hela väljer någon/några reptillverkare att ha dynamiska enkelrep som de kallar "semidynamiska". Repen är ändå godkända enligt EN 892, och går fin-fint att leda på, de är alltså per definition dynamiska enkelrep, även om tillverkaren/försäljaren väljer ett annat uttryck i sin marknadsförning.

Statiska rep finns inte inom klättring. Glöm uttrycket, använd det inte, hjälp till att få bort förvirringen. Det heter semistatiskt rep EN 1891.

Det som sätts upp på storväggar är samma som det som det hissas på, dvs EN 1891. Det är även dessa som kallas grottrep, fortfarande EN 1891, men impregnerade och ofta typ B (tunnare).

Det går fint att topprepa med EN 1891. Var inte rädd för slack, det är JÄTTELUGNT.
I normen finns bla ett falltest med 100 kg, fallfaktor 0,3 fångrycket får max vara 6 kN.
De normala repen är 10,5-11 mm och är då klass A (finns mycket tjockare också, 15 mm iaf)
Det finns EN 1891 ner till 9 mm, dessa tunnare är klass B, och används inte inom höjdarbete.

Det är dock mycket ovanligt att semistatiska rep hänger uppe på klättergym i sverige (vill inte uttala mig om hur det är i andra delar av världen). Jag har varit på många väggar runt om i landet och inte sett ett semistatiskt någon gång. (Det har blivit några olika väggar då jag arbetar inom klätterförbundet med utbildning och klätterväggar).

Den "töjning" som anges på rep brukar benämnas arbetsförlängning.
På dynamiska enkelrep är det töjningen i % med belastning från 0 kg till 80 kg belastning. Max tillåtna förlängning är 10%.
På semistatiska rep mäts arbetsförlängningen i % vid töjning från 50 kg till 150 kg belastning. Max tillåtna töjning är 5%
Eftersom man mäter olika saker så är det inte intressant att jämföra.
Men den som har firat i full fart på ett långt semsistatiskt rep, och sen låst repbromsen, vet att det gungar till ordentligt, massa töj.

vad gäller repsnöre så är dessa inte så intressanta i sammanhanget, då de för all normal användning är för tunna till att topprepa med. Men om man provar att fira på ett långt repsnöre (6-7-8 mm) så märker man att det töjer sig en del.
Dock finns det inte i normen som specificerar om eller hur mycket repsnöret får eller ska töja sig.

Slingor är ett annat kapitlet, men även dessa saknar någon spec på hur mycket eller om de får töja sig, så vitt jag minns. Men av erfarenhet så kan man säga att de är mycket stumma.

Lycka till med topprepandet.
80 meter statiskt är grymt om man ska jobba in leder på Hallinden!
 
...Statiska rep finns inte inom klättring. Glöm uttrycket, använd det inte, hjälp till att få bort förvirringen. Det heter semistatiskt rep EN 1891.
....
80 meter statiskt är grymt om man ska jobba in leder på Hallinden!

Tack för ett klargörande inlägg, och tack även för den den mänskliga men inte farligt förvirrande avslutningen.

Skönt med lite tydliga och kategoriska inlägg när det nu tydligen är så "enkelt".

När det gäller töjningen i slingor och andra "stumma" material så ska man väl ha i minnet att ett dynamiskt eller semistatiskt rep troligen känns rätt styvt även det, om det är dubbelt och bara 60 cm.
Tubband mm finns ju även på metervara, men jag vet inte hur långa de behöver vara för att man ska uppleva att det är töjbara.

Summan av kardemumman var i alla fall att inga rep köpta i klättersammanhang (eller närliggande) är för otöjbara för att topprepa i. Om det sedan alls finns snarlika rep i andra sammanhang som är farligt stumma kan vi förstås lämna därhän.
 
Hej allihopa, nu får vi reda ut det här med rep.
:
:
Statiska rep finns inte inom klättring. Glöm uttrycket, använd det inte, hjälp till att få bort förvirringen. Det heter semistatiskt rep EN 1891.
:
:
80 meter statiskt är grymt om man ska jobba in leder på Hallinden!


... men borde det inte heta

"80 meter semistatiskt rep EN 1891 är grymt om man ska jobba in leder på Hallinden!"


... här kanske du hittar en enkel anledning till att de flesta föredrar de "enkla" begreppen
statiskt och dynamiskt ...
 
Statiska rep finns inte inom klättring. Glöm uttrycket, använd det inte, hjälp till att få bort förvirringen. Det heter semistatiskt rep EN 1891.

Den "töjning" som anges på rep brukar benämnas arbetsförlängning.
På dynamiska enkelrep är det töjningen i % med belastning från 0 kg till 80 kg belastning. Max tillåtna förlängning är 10%.
På semistatiska rep mäts arbetsförlängningen i % vid töjning från 50 kg till 150 kg belastning. Max tillåtna töjning är 5%
Eftersom man mäter olika saker så är det inte intressant att jämföra.
Men den som har firat i full fart på ett långt semsistatiskt rep, och sen låst repbromsen, vet att det gungar till ordentligt, massa töj.


Slingor är ett annat kapitlet, men även dessa saknar någon spec på hur mycket eller om de får töja sig, så vitt jag minns. Men av erfarenhet så kan man säga att de är mycket stumma.


En liten undring:
Om semistatiska rep är det närmaste vi kan komma till ett statiskt rep och faktat att semistatiska rep kan ha en töjning på 5%, innebär detta att 'statiska' (eller semistatiska eller vad de nu ska kallas) rep är direkt olämpliga att använda 'över en kant' när man sätter topprep?
Från detta följer då att slingor och tubband (eller kedja/kabel!) är det enda som gäller vid ett sådant tillfälle?
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg