Välkommen till antikrundan!
Vad värderar man en VKV-100 till och vem gör värderingen?
Naturligtvis är det marknaden som sätter priset dvs en uppgörelse mellan säljare och köpare.
Och som vi redan konstaterat säljs dessa kajaker i priser mellan bortskänkes och där över vilket gör mig frustrerad och ledsen då jag vet vilken toppenkajak det är att paddla och hur mycket arbete som ligger bakom för att bygga samt utvecklingsarbetet, historik och byggkvalité.
Att många tillbringat sin ungdom i en 100:a, erövrat sin man/kvinnlighet och erkännande samt en och annan medalj gör ju också bandet till kajaken starkare även om kalaskulan och röven inte stämmer med viktklassningen på den samma.
Sedan är ju kajakerna ofta byggda i nu mer utrotade regnskogsträd dvs äkta hondurasmahogny den Norska DD-lacken(finns ej längre), epoxilack som vi inte kan jobba i. Formarna har vi förvisso kvar till bottenhalvan men inte däcket. Gummisäcken är slut och autoklaven går inte att bruka till detta längre dvs det kommer aldrig mer att byggas någon lika vacker, förträfflig och unik kajak i samma kvalité någonsin och hur värderar man detta?
Skall någon som är för okunnig, gaggig, skröplig för att ens spela skinnbanjo värdera en stradivarius-fiol?
Jag förstår att många har svårt att skiljas från sina ögonstenar även om de inte klarar av att paddla dem, jag har samma bekymmer och jag förstår att få vill betala mycket för en kajak de inte klarar att sitta i och som ibland säljs till näst gratispriser.
”Det är väl som det är och blir som det blir”, som VKV-100-åringen sa.
