Ett intressant område du berör där. I princip och för övrigt rent praktiskt
håller jag med dig!
Som jag också skrev i min text så är urtaget för slipningen mycket riktigt felplacerat och slipfasen för svepande in mot hälen på Harndskniven vilket skäl utrymme från eggen. I konsekvensens namn befinner sig dock tumdisken inom det området. Det är dock ett vanligt problem.
Sen är det alltid en avvägning med enhandsöppnade knivar då tumdisk/knopp/hål eller liknande lösning måste befinna sig någonstans och är de felplacerade gentemot handtaget så fungerar de inte så väl som tänkt vad gäller manövrering. Bland de knivar jag presenterat kan SOGs SlimJim XL tjäna som avskräckande exempel eftersom pinnarna där sitter "fel" och för långt ut. Som förebild kan nämnas Ontarios RAT 1 och 2 där de inte är i vägen alls.
Men sen kommer en liten invändning från min sida. Hur mycket det stör beror på det tänkta användningsområdet för kniven ifråga. Om du inte har fruktansvärt starka handleder och skär rakt ned i ett "pushcut" med enbart tryck så rimligheten att man skulle komma åt det området inte så stort, särskilt inte i hårda material. "Drawcuts" undviket till stor del problemet helt och hållet.
Återstår då det du nämner "organiska material" dvs kött och fisk, kanske någon förvuxen växt
. Det ser jag inte som något jätteproblem heller eftersom det är sällan man begraver hela bladet i just kött när man skär. Eller jo, om kniven är för kort i vissa moment. Men jag väljer knappast en fällkniv när jag ska stycka kött. Jag är inte jägare nota bene. Nu var det ett tag sen får erkännas men något lamm ibland och en och annan kvartskalv och halv gris och så har det blivit de sista åren. Då gäller styckarknivar, en gammal jaktkniv (från MAC) och en köttyxa för snygga kotletter. För grönsaker förstås lämplig köksniv (som jag tänkte presentera senare, något köp inpirerat av dig Paul...från några tidiga sidor i Flashbacktråden!
)
Men som sagt jag håller med dig i sak och det är bland annat därför jag gillar Spydercos hål när det gäller enhandsöppning. Ett större och mer frekvent förekommande problem vilket för övrigt gäller just nämnda Harnds är att slipfasen har en svepande linje kombinerat med en ricasso utan eller i det här fallet felplacerad "sharpening choil" då får man ofta en rejäl bit av hälen på bladet som faktiskt saknar egg! Kniven blir inte vass förrän någon centimeter ut från bladet och det krävs rejält med omslipning för att bli av med det.
På nämnda kniv är allt egentligen mycket lättlöst. Flytta tillbaks disken några millimeter, halvera eller ta bort ricasson men behåll urtaget för att underlätta slipningen et voila!
Oj, nu blev det mycket text mina vänner!
Men området är intressant. Dvs varför når en del knivar bara nästan fram formgivningsmässigt, det gäller ju för övrigt betydligt dyrare och mer välrenommerade knivar än den här.