Stort knivintresse - välj din favoritkniv

För att knyta an lite till EKA så tycker jag att de valt en tråkig och kanske fel väg för att driva sin verksamhet.

Sverige har ett stort arv av knivmakande, Eskilstuna har stått i centrum för detta under en lång tid. Det finns företag framförallt Greast Eastern Cutlery i Tidiout http://greateasterncutlery.net/blog/ som startat nytillverkning av gamla knivmodeller. De riktar sig mot den marknad som är beredd att betala för små serier, bra material, hög kvalitet, ofta släpps en kombination dvs modell, bladstål och skållmaterial i serier om max 250 knivar.

Rimligen bör det i Svenskt knivmakande finnas mycket gamla modeller som skulle kunna passa in i samma koncept. EKAS namn kombinerat med valet av Sandvik 12c27 och tex 1095 kolstål, finnas utrymme för dem att etablera något liknande.

Bara en tanke men visst vore det trevligt.
 
Hej,Paul.

Ser att Du har jobbat lite på egen hand.
Tur att det börjar sluta blöda.

De där gamla köksknivarna från Eskilstuna blir riktigt vassa.
De verkar vara fint härdade o. anlöpta.

Mikael

P.S.
Min första post på Utsidan.
Hej Mikael! Kul att du har hittat hit! Det är visserligen roligt att prata med varandra på engelska men det har trots allt sina begränsningar ;).

Ja, jag sysslade med lite handarbete igår. Rätt jobbigt att skriva på datorn nu.

De gamla E-stuna knivarna var riktiga pärlor, avsevärt hårdare i stålet än dagens knivar. Det är typiskt att jag skall gå och skära mig på den allra vassaste och hårdaste av dem alla, en äldre styckningskniv:

JaernbolagetEskilstunaArmkkskniv2.jpg


~Paul~
 
1. För att knyta an lite till EKA så tycker jag att de valt en tråkig och kanske fel väg för att driva sin verksamhet.

2Rimligen bör det i Svenskt knivmakande finnas mycket gamla modeller som skulle kunna passa in i samma koncept. EKAS namn kombinerat med valet av Sandvik 12c27 och tex 1095 kolstål, finnas utrymme för dem att etablera något liknande.
1. Ja, de har slagit an en felaktig väg enligt min åsikt. Jag bävar att det här kanske början på slutet. Kanske några bra år till att börja med men i slutändan tror jag inte på det nya konceptet.

2. Ja, det hade varit kul. Tyvärr kommer det inte att ske.

~Paul~
 
Hej Mikael! Kul att du har hittat hit! Det är visserligen roligt att prata med varandra på engelska men det har trots allt sina begränsningar ;).

Ja, jag sysslade med lite handarbete igår. Rätt jobbigt att skriva på datorn nu.

De gamla E-stuna knivarna var riktiga pärlor, avsevärt hårdare i stålet än dagens knivar. Det är typiskt att jag skall gå och skära mig på den allra vassaste och hårdaste av dem alla, en äldre styckningskniv:

JaernbolagetEskilstunaArmkkskniv2.jpg


~Paul~

Oj, vilken skönhet!

Ibland går det att göra fynd i antikbodar och loppmarknader.

Av det äldre beståndet i vårt kök, hittade jag en gammal Solingen.
Förmodligen användes den av min fru's farmor.
Inget märkvärdigt alls, men vi använder den fortfarande dagligdags.

Bernard Levine beskriver modellen på sin hemsida, som en "African Trade Knife".

Jag hittade en likadan hos den lokala antikhandlaren för 200:-, så nu har vi också två i samlingen!

Bild 1 från BL's hemsida.
Bild 2&3 är vår gamling.
Bild 4 är den "nya".

Mikael
 

Bilagor

  • esser3-01.jpg
    esser3-01.jpg
    33.1 KB · Visningar: 618
  • bilder 002.jpg
    bilder 002.jpg
    147.6 KB · Visningar: 668
  • bilder 004.jpg
    bilder 004.jpg
    111.9 KB · Visningar: 686
  • IMGP4870.JPG
    IMGP4870.JPG
    119.9 KB · Visningar: 613
Senast ändrad:
1. Oj, vilken skönhet!

Ibland går det att göra fynd i antikbodar och loppmarknader.

Av det äldre beståndet i vårt kök, hittade jag en gammal Solingen.
Förmodligen användes den av min fru's farmor.
Inget märkvärdigt alls, men vi använder den fortfarande dagligdags.

2. Bernard Levine beskriver modellen på sin hemsida, som en "African Trade Knife".
Fantastiskt fina!

1. Ja, fast den har en benägenhet att bita ifrån sig :).

Jag har gjort mina största "kap" på just loppisar och i second hand-butiker. Ofta vet folk inte vad de har hemma och gör sig av med riktiga rariteter.

2. Stämmer bra. Dessa knivar följde med de tyska invandrarna till det landet som vi idag kallar för Sydafrika. De skulle så att säga tjänstgöra både i fält och i köket. Trevliga hur som helst!!

~Paul~
 
Allt utmynnar i pengar. Att ha sin produktion i Sverige [eller något annat i-land] är i dag svindyrt. Alla serieproducerande knivtillverkare som tillverkar normaldyra och icke superexklusiva knivar har någon del av sin produktion i ett "billigare" land. Oftast så tillverkas delarna i ett låglöneland men monteras i ursprungslandet.

Vad de stora amerikanska knivtillverkarna har gjort är att de har olika prisklasser på knivarna, de har sina prisvärda knivar som är tillverkade i t.ex. Kina, men då skriver de också klart och tydligt vad det är för stål i kniven samt märker tillverkningsland på förpackningen.

Är det en kniv som är "Made in USA" så visar det givetvis detta. Jänkarna är alltså ärliga med ursprungsland. Jag tycker EKA också borde vara det, för nu är det bara "Made in Sweden" för hela slanten och det är ju inte sant.

Länder man inte behöver känna sig orolig rent kvalitetsmässigt för är Taiwan. I dag anses Taiwan hålla en suverän produktionsstandard. Så det gamla "Made in Taiwan"-uttrycket är positivt i dag.

Ligger produktionen i Kina så är det rätt så okej. Det är dock superviktigt att tillverkaren, huvudmannen, har järnkoll på sin produktion i Kina och styr denna med järnhand.

Personligen tycker jag inte att knivar tillverkade i Kina är dåliga, däremot är så kallade "Kinaknivar" (kopior) riktigt usla.



För att knyta an lite till EKA så tycker jag att de valt en tråkig och kanske fel väg för att driva sin verksamhet.

Sverige har ett stort arv av knivmakande, Eskilstuna har stått i centrum för detta under en lång tid. Det finns företag framförallt Greast Eastern Cutlery i Tidiout http://greateasterncutlery.net/blog/ som startat nytillverkning av gamla knivmodeller. De riktar sig mot den marknad som är beredd att betala för små serier, bra material, hög kvalitet, ofta släpps en kombination dvs modell, bladstål och skållmaterial i serier om max 250 knivar.

Rimligen bör det i Svenskt knivmakande finnas mycket gamla modeller som skulle kunna passa in i samma koncept. EKAS namn kombinerat med valet av Sandvik 12c27 och tex 1095 kolstål, finnas utrymme för dem att etablera något liknande.

Bara en tanke men visst vore det trevligt.
 
Med tanke på det stora knivintresset på det här forumet så vill jag samla ihop lite intryck.

Om ni har lust så skulle jag vilja ha svar på:
1. Vilken kniv använder du till vardags?

2. Vilken kniv använder du där ute?

3. Vilken kniv använder du utomlands?

4. Vilken kniv använder du mest i ditt kök?

5. Vilken kniv är din drömkniv och varför?

~Paul~
1. Mora, Leatherman och Fällkniven Kolt

2.Fällkniven F2k Custom

3.Leatherman

4.Solingen Trade Knife + Bark River köksmodeller

5. Buster Warenski's version av M.Price California Bowie med graveringar av Julie Warenski, men det går bra även med en från Julie's nuvarande make Curt Ericksson.

Varför?
Jag vill ha den att tälja grillpinnar med!
Eftersom prislappen lär ligga runt 35-40.000:- så får det nog förbli en dröm.

Mikael
 
Allt utmynnar i pengar. Att ha sin produktion i Sverige [eller något annat i-land] är i dag svindyrt. Alla serieproducerande knivtillverkare som tillverkar normaldyra och icke superexklusiva knivar har någon del av sin produktion i ett "billigare" land. Oftast så tillverkas delarna i ett låglöneland men monteras i ursprungslandet.

Vad de stora amerikanska knivtillverkarna har gjort är att de har olika prisklasser på knivarna, de har sina prisvärda knivar som är tillverkade i t.ex. Kina, men då skriver de också klart och tydligt vad det är för stål i kniven samt märker tillverkningsland på förpackningen.

Är det en kniv som är "Made in USA" så visar det givetvis detta. Jänkarna är alltså ärliga med ursprungsland. Jag tycker EKA också borde vara det, för nu är det bara "Made in Sweden" för hela slanten och det är ju inte sant.

Länder man inte behöver känna sig orolig rent kvalitetsmässigt för är Taiwan. I dag anses Taiwan hålla en suverän produktionsstandard. Så det gamla "Made in Taiwan"-uttrycket är positivt i dag.

Ligger produktionen i Kina så är det rätt så okej. Det är dock superviktigt att tillverkaren, huvudmannen, har järnkoll på sin produktion i Kina och styr denna med järnhand.

Personligen tycker jag inte att knivar tillverkade i Kina är dåliga, däremot är så kallade "Kinaknivar" (kopior) riktigt usla.
Som vanligt ett bra inlägg Per!

Några kommentarer.

Kineserna har som sagt börjat spotta upp sig men att tangera den svenska själen i EKA-knivarna kan vara lite övermaga. Av denna anledning är jag tämligen säker på att man endast sysslar med behandlingen av själva stålet. Detta är inte OK enligt min mening eftersom man i vårt land har avsevärt bättre koll på 12C27 än vad man har i Kina.

Som bekant så låter Spyderco tillverka sin Byrdserie i just Kina. Precis som du säger så är man öppen med den informationen. Varför EKA krånglar till höger och vänster är uppenbart. Man anser att det kan skada försäljningssiffrorna.

Dåligt EKA!

~Paul~
 
1. Mora, Leatherman och Fällkniven Kolt

2.Fällkniven F2k Custom

3.Leatherman

4.Solingen Trade Knife + Bark River köksmodeller

5. Buster Warenski's version av en M.Price California Bowie med graveringar av Julie Warenski, men det går bra även med en från Julie's nuvarande make Curt Ericksson.

Varför?
Jag vill ha den att tälja grillpinnar med!
Eftersom prislappen lär ligga runt 35-40.000:- så får det nog förbli en dröm.

Mikael
Tack Mikael!

Du har som sagt inte valt en billig drömkniv. Kanonfin! Lite dyr kanske, men va fasen, man kan alltid sälja av en del av sin samling ;).

~Paul~
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg