Spänger = slentrian ?

[Odae]

Självklart är det frivilligt att gå på eller vid sidan av en spång om det inte är angivet annat i ex. särskilda regler för ett naturreservat. Men när en spång eller stig eller annan anordning är anlagd så skall det i juridisk mening tolkas som att det är en uppmaning att gå just där. Ansvaret för olyckan blir därför större hos den som ansvarar för anordningen.
En idé är att höra av sig till den som är ansvarig för, i detta fall, spången och föreslå att de kompletterar med någon form av halkskydd.

Fast det är väll ändå inte realistiskt. I så fall skulle ju alla spångar behöva halkskydd.

Dessutom ber jag om ursäkt till trådskaparen om jag missuppfattade hans inlägg.
Dock står jag fast vid att det inte finns anledning att vara arg på den som har lagt spångarna för att de var hala.

När det gäller de som nu verkar varit poängen med ursprungsinlägget så tycker jag inte att det är för mycket spångar. I regel kan man gissa sig till vilka leder som kommer vara kraftigt spångade och då kan man ju bara välja än annan. Dock håller jag med om att det inte ska anläggas spångar där det inte behövs, men jag har inte heller upplevt att det görs i någon större omfattning.

 

[Mikaela Löfgren]

Jag tror också att det är lite väl dyrt att spånga för att man ska göra det i onödan. Många kommuner etc inser också underhållsbehovet och låter hellre bli att bygga något än att bygga för mycket och inte ha råd med löpande underhåll.

Hönsnät är jättebra halkskydd. Ett tag. Tyvärr ger det större underhållsbehov och risken för skador ökar då hönsnätsbeklädnaden blir sliten. Finns fall där folk skadat sig allvarligt och faktiskt fått skadestånd för att underhållet inte var korrekt utfört. Det finns andra sätt att göra spängerna något mindre hala, finns andra trädslag, lägga fibrerna åt andra hållet osv. Mycket hänger på ambitionsnivå.

Mina slutsatser:
- nej, man spångar inte för mycket (generellt, finns säkert undantag)
- halkskydd är bra, men på rätt plats, eftersom det kräver större underhåll.

 

[gahne]

Tror heller inte att led-underhållare bygger spång bara för att de har för mycket pengar och för lite att göra.
Jag gissar att behovet av varje specifik spång varierar högeligen med årstid och väderlek.
Och jag ser mer och mer häromkring att plank halkskyddas med hönsnät, men det ökar ju underhållsbehovet.

Rötter och sten blir också hala när det är blött...

 

[seobserver]

Härnere ser jag bara spänger där de verkligen behövs, kycklingnät verkar vara en addition på motionsspår även det skulle behövas på fler ställen. Ekonomin styr kan jag tänka. Alltid trist att stå på näsan och otur att dessutom skada dig. Men av tidigare rapportering verkar du ha gott läkkött.

 

[Mikaela Löfgren]

Kom på en situation då det kanske kan okynnesspångas... Kommunen har ju en del egna arbetslag, med personer som har svårt att få andra jobb. Ibland kan de få för lite att göra och då finns risken att de skickas ut på alla klagomål folk har och ska vara supernoggranna. Och då kan det nog okynnesspångas lite. Men det är nog inte vardagssituationen direkt, även dessa lag brukar vara eftertraktade.

 

[fowwe]

Fem meter före slutet på min tredje etapp på Berglagsleden halkade jag på den blöta spången, eftersom jag fören gångs skull släppte på försiktigheten.
Jag råkade hålla högerhanden lågt så den tog emot i fallet.
.......
Det lär ju finnas en hel del sådant i svenska fjällen också, men väldigt lite i Norge. Behövs verkligen alla dessa spänger?

Jag har full förståelse för att man (som du) kan bli upprörd när det händer en sådan här olycka. I somras hände samma sak min kompis på Padjelantaleden, men där fyllde nog spången en funktion eftersom marken annars skulle trampas sönder. Lyckligtvis klarade han sig utan skador, men det hade kunnat gå illa.

Det som däremot inte var bra med den spången var att den var gammal och inte underhållen och dessutom - enligt min mening - felkonstruerad. Den borde ha lagts på underliggande brädor och höjts upp en liten bit över marken så att smält- och myrvatten kunde rinna under den. Då hade den i alla fall varit torr, nu var den så glashal som bara en gammal indränkt spång kan bli.

Man kan nog ha olika åsikter om en viss spång behövs eller inte, men om den nu läggs dit bör den ju absolut underhållas. Jag skriver ibland till Länsstyrelsen ifråga och påpekar om spänger och broar som finns men som är trasiga, utslitna eller dåligt underhållna. Man kan nog skriva även om man finner konstruktioner som är helt onödiga. Min erfarenhet är att det är ont om pengar hos de ansvariga, dvs att andra saker prioriteras före. Men om flera påpekar kan man förhoppningsvis påverka.

 

[snowhound]

Det är ju så att i högkonjunktur så beslutas att vi skall ha välskötta reservat och nationalparker som skall vara tillgängliga för så många som möjligt och det beslutas om, och finansieras, en mängd fina annordningar, leder, informationstavlor mm.
När så lågkonjunkturen kommer så blir det mindre pengar och hård prioritering.
Frågan är om en periodvis dåligt underhållen spång är bättre än ingen alls?

 

[brigas]

Bra spång med underhåll-toppen för vandraren och marken.
Om den inte kan underhållas så blir ju resultatet att naturen återtar den spångade leden.
Tex finns en gångstig mot Aktse som ingen bryr sej om;det är ju bättre att vandrarna tar båt och betalar för sej än går gratis kan tänka.
Den är rätt övervuxen av vide bitvis,spikarna har släppt så planken slår upp när man kliver på dem.
Trots att så är det en fördel över de blötaste partierna,det finns ju nåt i botten att gå på.
Blir all plank verkligen såphal?
Tycker de nybytta planken på löpstigarna är betydligt mindre känsliga för väta än gamla.

 

[fowwe]

Blir all plank verkligen såphal?
Tycker de nybytta planken på löpstigarna är betydligt mindre känsliga för väta än gamla.

Njae, all plank blir väl inte såphal, utan det är väl dels ett ålderstecken, dels ett samspel med de markförhållanden som råder just där. Vad som exakt händer i plankan vet jag inte, men jag har råkat ut för urgamla, översvämmade plankor på Kungsleden och i Tarradalen som fått skridskois att verka riktigt sträv. Kliver man på en sådan utan att vara beredd ligger man klockrent på marken innan man hunnit fatta vad som hände.

Jag tycker också som någon skrivit tidigare i denna tråd att en spång innebär en uppmaning att i första hand välja den som gångväg och att den som lagt spången har ett ansvar att sköta den. Det är möjligt att det finns ett rent juridiskt ansvar för skötseln också, men det har jag inte forskat i.

Jag har dock full förståelse för alla som av olika skäl inte litar på en spång utan går vid sidan av. Ibland är det rentav nödvändigt om man vill vara rädd om sig!

 

[Mezzner]

Lite allmänt så bör man nog inse att spången ligger där som ett påbud att beträdas, för att skona skyddsvärd mark.
Men som alltid, även om man kan tycka att lite frakturer är ett mindre problem och har kortare rehabtid än marskador i vissa miljöer, så är de säkert så att nöd går före rätt och att det därmed är tillåtet att gå vid sidan när det annars finns risk för personskada.

Ett sätt att undvika både markskador och personskador vid sådana fall kan ju vara att använda broddar.

 

[Betula_pendula]

Spänger eller spångar ??

Vad är korrekt ?

 

[nilssa]

Spänger eller spångar

...båda är rätt, se http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx, men spänger och tänger låter bättre tycker jag!