I höstas satt det älgjägare på pass längs E45, ja, Europaväg 45, utanför Malung. Vilken tur att de inte bommat vägen 
Skyltar som informerar om jakt
- Trådstartare Still Alive
- Start datum
- Status
För att klargöra. Markägaren har rätt att bomma sin enskilda väg. För motorfordon. Allmänheten får fortfarande gå och cykla efter den bommade vägen.
Om du köper inträde till ett bad så begränsas du fortfarande under ditt besök av gällande lagar, regelverk och det allmänna rättsmedvetandet. Samma sak bör gälla skog och jakt.
Finns en del här som har svårt att skilja på ditt och mitt.
Några påpekanden:
Allemansrätten är ingen sedvänja, det är en socialdemokratisk politisk konstruktion från 1940.
Lagen om stängselgenombrott och skyltförbudslagen är inte per se en del av allemansrätten, men instiftades vid samma tid för att möjliggöra inskränkningar i äganderättens brukandeprivilegium.
Allemansrätten definieras främst via vad som brukar kallas propagandlagstiftning. Det vill säga att myndigheter, främst Naturvårdsverket uttrycker tyckande om vad som gäller.
Allemansrätten är en spin off från semesterlagstiftningen som gav upphov till Fritidsutredningen. Det arbetande folket skulle i god naturromantisk och nationalsocialistisk anda tillhållas att bruka sin lediga tid till att andas frisk luft och stärka sin kropp innan de åter gick in i produktionen. Egentligen alltså en industripolitisk friskvårdssatsning på det arbetande humankapitalet.
Allemansrätten var från början tänkt att endast omfatta offentlig mark. Men så kom man på att kommunerna äger så lite naturmark och den statliga marken ligger så långt från där folk bor att det hade inte gett den friskvårdsutdelning som var avsett. Att köpa mark av de privata markägarna eller skriva nyttjanderättsavtal skulle bli för dyrt. Så man gjorde en kringgående rörelse och via funktionssocialism bestämde man att det finns en lägsta toleranspunkt där intrånget i den privata äganderätten gör så liten skada ägaren får lov att tåla det.
Mycket av det som kallas allemansrätt är hittepå och tolkningarna har successivt vidgats med propagandans hjälp.
Klart är att i allemansrätten ingick från början endast rätt att färdas till fots över annans mark, med undantag för plantskog och växande gröda med mera. Redan från början tvistades om bär fick plockas för avsalu eller om det endast gällde direktkonsumtion eller möjligen att ta hem för egen konsumtion. Torra kvistar får plockas, levande växter får egentligen inte plockas, ej heller kottar. Sten får inte plockas. Ridning är inte tillåten och definitivt inte körning med vagn eller att valla djur över annans mark.
Livet på landet och brukandet av jorden har förändrats över tid. Propagandalagstiftningen har flyttat fram positionerna därefter. Numera är allemansrätten grundlagsfäst, dock utan definitioner. Det är nog denna brist på definitioner som ställer till mest problem. Det är staten och lagstiftaren som är ansvarig för situationen. Men de vill inte ta sitt ansvar eftersom det skulle kunna reta upp en massa väljare som blivit tillvanda vid att gratis få det de pekar på.
Några påpekanden:
Allemansrätten är ingen sedvänja, det är en socialdemokratisk politisk konstruktion från 1940.
Lagen om stängselgenombrott och skyltförbudslagen är inte per se en del av allemansrätten, men instiftades vid samma tid för att möjliggöra inskränkningar i äganderättens brukandeprivilegium.
Allemansrätten definieras främst via vad som brukar kallas propagandlagstiftning. Det vill säga att myndigheter, främst Naturvårdsverket uttrycker tyckande om vad som gäller.
Allemansrätten är en spin off från semesterlagstiftningen som gav upphov till Fritidsutredningen. Det arbetande folket skulle i god naturromantisk och nationalsocialistisk anda tillhållas att bruka sin lediga tid till att andas frisk luft och stärka sin kropp innan de åter gick in i produktionen. Egentligen alltså en industripolitisk friskvårdssatsning på det arbetande humankapitalet.
Allemansrätten var från början tänkt att endast omfatta offentlig mark. Men så kom man på att kommunerna äger så lite naturmark och den statliga marken ligger så långt från där folk bor att det hade inte gett den friskvårdsutdelning som var avsett. Att köpa mark av de privata markägarna eller skriva nyttjanderättsavtal skulle bli för dyrt. Så man gjorde en kringgående rörelse och via funktionssocialism bestämde man att det finns en lägsta toleranspunkt där intrånget i den privata äganderätten gör så liten skada ägaren får lov att tåla det.
Mycket av det som kallas allemansrätt är hittepå och tolkningarna har successivt vidgats med propagandans hjälp.
Klart är att i allemansrätten ingick från början endast rätt att färdas till fots över annans mark, med undantag för plantskog och växande gröda med mera. Redan från början tvistades om bär fick plockas för avsalu eller om det endast gällde direktkonsumtion eller möjligen att ta hem för egen konsumtion. Torra kvistar får plockas, levande växter får egentligen inte plockas, ej heller kottar. Sten får inte plockas. Ridning är inte tillåten och definitivt inte körning med vagn eller att valla djur över annans mark.
Livet på landet och brukandet av jorden har förändrats över tid. Propagandalagstiftningen har flyttat fram positionerna därefter. Numera är allemansrätten grundlagsfäst, dock utan definitioner. Det är nog denna brist på definitioner som ställer till mest problem. Det är staten och lagstiftaren som är ansvarig för situationen. Men de vill inte ta sitt ansvar eftersom det skulle kunna reta upp en massa väljare som blivit tillvanda vid att gratis få det de pekar på.
Långt inlägg där Mats. Men du framför såpass avvikande uppfattning om allemansrätten att du bör ge källanvisning. Rätten att färdas över annans mark övernatta plocka bär och svamp etc är till stora delar gemensam i Sverige Norge och Finland och riktigt gammal men inte definierad i lagtext.
Finns en del böcker att läsa om detta.
http://www.adlibris.com/se/bok/allt-om-allemansratten-ett-svenskt-kulturarv-9789197628310
Bertil Bengtssons text är en klassiker inom området:
https://www.google.se/url?sa=t&sour...35kiHY7y3LhzfMa4A&sig2=NfgPYQeyzBffioUs7ZYgPg
Thure
Finns en del böcker att läsa om detta.
http://www.adlibris.com/se/bok/allt-om-allemansratten-ett-svenskt-kulturarv-9789197628310
Bertil Bengtssons text är en klassiker inom området:
https://www.google.se/url?sa=t&sour...35kiHY7y3LhzfMa4A&sig2=NfgPYQeyzBffioUs7ZYgPg
Thure
Det finns ju de här gamla lagtexterna t.ex. om att man får plocka en vante full med ollon på annans mark och liknande. Så jag håller med om att Mats nog får ta och skaka fram lite källor till sina påståenden.
Det är möjligen att just NAMNET "allemansrätt" härstammar från 40-talet, men principen har funnits i flera hundra år.
Gunnar Wiktorsson har gjort en utmärkt utredning om allemansrättens ursprung och tillkomst i boken "Den grundlagsskyddade myten".
Han har också ett alldeles utmärkt inlägg i Dagens Juridik helt nyligen.
http://www.dagensjuridik.se/2015/06/passeras-allemansrattens-toleranspunkt2
Det är som Nermander påpekar precis så att begreppet allemansrätt är en politisk 1900-talskonstruktion.
I äldre lagstiftning har markägaren rätt att avgöra vem som får vistas på hans mark och vad de får göra tydligt framgått. Det gäller landskapslagarna, 1809 års Grundlag och 1864 års Strafflag, med mera.
Jag förstår att mitt inlägg här är som att svära i kyrkan. Många här är säkert organiserade i någon av de organisationer som ständigt söker expandera allemansrätten enligt deras intressen. Det märkte jag inte minst när jag för något år sådan deltog i Naturvårdsverkets workshop om allemansrätten. Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Sportfiskarna, Svenska Kryssarklubben, med flera, uttalade via sina närvarande representanter att de ansåg äganderätten vara ett hinder för en utökad allemansrätt.
Turistföreningens representant uttryckte utan omsvep att de inte ville se sin affärsidé, att organisera aktiviteter på andras mark utan att betala för sig, som deras naturliga rätt och att de ville undanröja ägarnas alla rättigheter att hindra dem eller kräva avtal och ersättning.
Ju mer det ägarlösa intresset söker utöka sina befogenheter över andras egendom, desto bittrare kommer striden att stå. Historien visar på att det ägarlösa samhället inte fungerar. Det förfaller både fysiskt och moraliskt. Allmänningens tragedi är allemansrättens värsta fiende.
P.S. Den nämnde Bertil Bengtsson är precis en sådan person som söker utöka allemansrätten genom propagandalagstiftning. Det vill säga det vi kallar för lögn, eller åtminstone att slira på sanningen.
Han har också ett alldeles utmärkt inlägg i Dagens Juridik helt nyligen.
http://www.dagensjuridik.se/2015/06/passeras-allemansrattens-toleranspunkt2
Det är som Nermander påpekar precis så att begreppet allemansrätt är en politisk 1900-talskonstruktion.
I äldre lagstiftning har markägaren rätt att avgöra vem som får vistas på hans mark och vad de får göra tydligt framgått. Det gäller landskapslagarna, 1809 års Grundlag och 1864 års Strafflag, med mera.
Jag förstår att mitt inlägg här är som att svära i kyrkan. Många här är säkert organiserade i någon av de organisationer som ständigt söker expandera allemansrätten enligt deras intressen. Det märkte jag inte minst när jag för något år sådan deltog i Naturvårdsverkets workshop om allemansrätten. Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Sportfiskarna, Svenska Kryssarklubben, med flera, uttalade via sina närvarande representanter att de ansåg äganderätten vara ett hinder för en utökad allemansrätt.
Turistföreningens representant uttryckte utan omsvep att de inte ville se sin affärsidé, att organisera aktiviteter på andras mark utan att betala för sig, som deras naturliga rätt och att de ville undanröja ägarnas alla rättigheter att hindra dem eller kräva avtal och ersättning.
Ju mer det ägarlösa intresset söker utöka sina befogenheter över andras egendom, desto bittrare kommer striden att stå. Historien visar på att det ägarlösa samhället inte fungerar. Det förfaller både fysiskt och moraliskt. Allmänningens tragedi är allemansrättens värsta fiende.
P.S. Den nämnde Bertil Bengtsson är precis en sådan person som söker utöka allemansrätten genom propagandalagstiftning. Det vill säga det vi kallar för lögn, eller åtminstone att slira på sanningen.
Senast ändrad:
Jag blir lite nyfiken på just det där "är ... precis så". Du ger han rätt utifrån, vad? förutom det som jag klippte bort. (Förklara på ett sätt som är förståeligt, t.ex. "propagandalagstiftning" blir för mig bara nån knepig retorisk argumentation.)
Ja, alltså, redan när jägaren betalar för jakten så får denne lite mer möjligheter i naturen än vad som finns i allemansrätten. Men att den utökade möjligheten skulle inskränka någon annans möjligheter utifrån allemansrätten?
Allemansrätten gäller ju för båda och jag läser ibland påståenden om att en jägares ställning, eller hur jag ska uttrycka mig, ska vara bättre utifrån allemansrätten än en som inte jagar. Och ibland så skriver man det i ord som "naturmuppar" eller liknande nedsättande ord om de som "njuter av naturen" utan att jaga.
Vilket då blir konstigt eftersom även jägaren kan utnyttja allemansrätten lika mycket som den som inte jagar.
Senast ändrad:
Förutom just jakten, att skjuta ett djur med en bössa, vad för "betydligt större rättigheter" till området har jägaren?
@erephus
Läs nermanades inlägg där han instämmer i att allemansrätten är en sentida konstruktion, så kanske du förstår vad jag syftar på.
Med propagandalagstiftning så menas att exempelvis myndigheter eller NGOs i tal och skrift påstår att lagen gäller utöver vad lagstiftaren angett. Man gör detta i avsikt att påverka den allmänna opinionen så att allmänheten uppfattar det som om lagen gäller för något annat än vad lagtexten anger.
Man försöker alltså genom propaganda tvinga fram en annan tolkning av lagen.
Jägarens rättigheter i naturen emanerar inte från allemansrätten. De är en del av äganderätten. Allemansrätten ger, rätt tolkad, en mycket begränsad rätt att tillgodogöra sig (nytta av) annans egendom. Äganderätten är mer omfattande och i en rättsstat överordnad rätten att avtalslöst och utan ersättning förse sig av andras egendom.
Du förstår, "vår svenska natur" är inte gemensamt ägd, huvuddelen är privat ägd och skall respekteras som sådan.
Läs nermanades inlägg där han instämmer i att allemansrätten är en sentida konstruktion, så kanske du förstår vad jag syftar på.
Med propagandalagstiftning så menas att exempelvis myndigheter eller NGOs i tal och skrift påstår att lagen gäller utöver vad lagstiftaren angett. Man gör detta i avsikt att påverka den allmänna opinionen så att allmänheten uppfattar det som om lagen gäller för något annat än vad lagtexten anger.
Man försöker alltså genom propaganda tvinga fram en annan tolkning av lagen.
Jägarens rättigheter i naturen emanerar inte från allemansrätten. De är en del av äganderätten. Allemansrätten ger, rätt tolkad, en mycket begränsad rätt att tillgodogöra sig (nytta av) annans egendom. Äganderätten är mer omfattande och i en rättsstat överordnad rätten att avtalslöst och utan ersättning förse sig av andras egendom.
Du förstår, "vår svenska natur" är inte gemensamt ägd, huvuddelen är privat ägd och skall respekteras som sådan.
- Status
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
Samebyar i Arjeplog i nytt projekt om upplåtelsen av jakt och fiske i fjällen.
- Börjat av Norrbottningen
- Svar: 1
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg