skoviktens betydelse

[camoscio]

Det roligaste exemplet i det fallet är ju vandringsstavar: bantare har dem för att det är jobbigare med dem, vandrare för att det är mindre jobbigt med dem.
Skillnaden är såklart att man i det ena fallet mäter energi, i det andra belastning och framkomlighet.

Dels det, men också att stavarna används på olika sätt. Vid stavgång som motionsform
är ju idén, vad jag förstått, att med stavarnas hjälp driva upp en mer forcerad gångart
(vilket man kanske inte tror när man ser diverse tanter med stavar på stigarna).

 

[nermander]

Det roligaste exemplet i det fallet är ju vandringsstavar: bantare har dem för att det är jobbigare med dem, vandrare för att det är mindre jobbigt med dem.
Skillnaden är såklart att man i det ena fallet mäter energi, i det andra belastning och framkomlighet.

Man använder dem på rätt olika sätt också.

 

[Mats Å]

Kroppen är inte linjär

Som flera redan påpekat är kroppens muskelarbete inte linjärt när det kommer till energiförbrukning. Därav följer att 1x100 kg inte är lika mycket arbete som 100x1 kg.
Drar men detta till extremfall så skulle det vara lika mycket jobb att lyfta 0 kg en gång som att lyfta 0 kg 100 ggr vilket naturligtvis inte stämmer. En ytterligare aspekt som inte berörts är friktionen internt i muskler samt i leder.

Eftersom kroppen inte är att jämföra med ett mekano så blir det svårt att göra generella jämförelser som gäller alla belastningsfall. Ska man göra test så är de möjliga giltiga i små intervaller, dvs ökar du vikten på foten med 10% så kanske det motsvarar 3 ggr högre belastning på ryggen i viss typ av terräng. Ökar du vikten på foten med 100% så blir det något helt annat och helt nya test måste till.

Dock är ämnet intressant. Jag har funderat i samma banor vad gäller toppturande. Här är ju vikten på foten upp till 8 kg per fot om man har tunga alpina prylar med hudar och securafix. Dessutom så går man många höjdmeter per timme så belastningen är hård. Mina grejer väger 3,8 kg per fot. Någon som har en idé om hur mycket man måste ta ur säcken om man ökar 1 kg per fot vid dessa belastningfall? Är det en faktor 3 eller kanske snarare 5?

 

[hfw]

jag TROR...

"Någon som har en idé om hur mycket man måste ta ur säcken om man ökar 1 kg per fot vid dessa belastningfall? Är det en faktor 3 eller kanske snarare 5?"

Det är nog snarare neråt, ja kanske nedåt 2.
Vid så tuffa förhållanden är det nog mer en fråga om just höjdmeter och inte kan den energieffektiva förflyttningstekniken med att pendla med benen (dvs. gå) nyttjas, utan det är hela tiden benlyft som gäller.
På löparbandet eller snälla välbanade flacken kan det nog vara uppåt 5.
Dessutom tror jag också att tyngdpunktsförhöjningen kan vara en negativ faktor. All balanskompensering man får göra blir mer arbetssam om vikten sitter uppe på ryggen.
Men det är klart, höftböjarna kan ju bli mer än lovligt sletna av att strappa små dagtursäckar på vaderna istf. ryggen )

Å hur fa...en kan jag tillåta mig tro något om det som inte bestigit K2... har gått och går mycket i knagglig obanad terräng (i detta fall Bohuslän)

1:3'an

 

[Mats Å]

@hfw

Kanske du har rätt där om man betraktar det hela energimässigt. Min erfarenhet är dock att ju lättare på fötterna vid topptur desto bättre. Är det för tungt så blir det fort överansträngning av ovana muskelgrupper och speciellt höjtböjarna som du påpekar. Det hjälper ju föga om man har obegränsat med energi kvar om en del av kroppen är helt överansträngd.

 

[nermander]

Drar men detta till extremfall så skulle det vara lika mycket jobb att lyfta 0 kg en gång som att lyfta 0 kg 100 ggr vilket naturligtvis inte stämmer.

Det stämmer visst. Problemet är att du som människa inte kan lyfta noll kg "direkt".

Däremot kan du göra en viss armrörelse utan annan last än armen och definiera det som "noll kg". Sen gör du samma rörelse med vikten. Skillnaden mellan de två rörelserna är den energi som gick åt för att lyfta vikten.

 

[hfw]

Du anar inte...

"...ju lättare på fötterna vid topptur desto bättre."

Det låter som något en annan skall tänka på... skall upp på Ahkka i sommar... om jag har tur med vedrut )
Å andra sidan så lär inte mina fotleder grejja stenskravlet utan mina Hanwag att luta sig emot. Jag har INGEN lust att trampa snett där uppe.

Förresten...

"...vandringsstavar: bantare har dem för att det är jobbigare med dem, vandrare för att det är mindre jobbigt med dem."
De som rehabbar från ett MC-olyckeknä, vill komma i sitt skinnställ å har en f-u-l-l-s-t-ä-n-d-i-g-t utsliten axel, skall upp i padjelanta i sommar... de är någonstanns mittemellan då? )

Håkan Läderfjärt

 

[JMel]

Del 2

Gjorde ett litet test idag. Gick( 5km/h, 0%) först med Pegasus och fick samma puls +-1 som förra gången. Tog sedan en skolryggsäck med en 5 kg hantel på ryggen. Pulsökningen blev 1 slag mindre än förra gången då jag gick med Island. Dvs garanterat inom felmarginalen. Vikten på ryggen motsvarade ganska väl 5x viktskillnaden på skorna. (Hann tyvärr inte kontrollera pulsen med kängorna idag igen skulle ju träna också!) Var det så den där tumregeln fungerade? Lätta skorna med 1 kg så kan du bära 5 kg mer i ryggsäcken till samma energiförbrukning?
Tidigare på utsidan redovisande undersökningar har, vad jag minns, inte handlat om samma viktintervall och hastighet som varit aktuellt för mig. Eftersom världen ofta inte är linjär tyckte jag att extrapoleringar inte var meningsfulla. Nu kan man ju förstås ifrågasätta tillförlitligheten i mina små tester. Det är ju ett synnerligen litet material utan statistisk analys på något. De antyder dock att tidigare redovisade resultat kan stämma ganska bra även för mina intervall. Överensstämmelsen kan ju bero på slumpen. Det är ju bara på skoj, men ändå lite intressant för mig.
Eftersom det är samma person och samma sorts arbete torde pulsökningen kunna översättas till ökad energiförbrukning? Man bör väl utgå från vilopulsen för att få en korrekt ökning? Om vilopulsen är 45(skulle tro att min är max det) och arbetspulsen med springskor 77(som för mig) är ökningen 32 slag. En ökning med 7 slag från detta blir 22%. Hm, betydligt mer än vad jag trodde. Kan något något om detta?
För mig leder detta kanske till att skovikten får lite större betydelse när jag ska välja skor. Dock så är det andra faktorer som är mycket viktiga(stöd, skydd mot stenar genom sulan, vattentäthet, hållbarhet).
Sedan tyckte jag nog att det var behagligare att gå med kängorna utan ryggsäck än med springskor och 5,5kg ryggsäck.

 

[seobserver]

Det finns ju en orsak varför ryggbördan fått tillmälet maran.....

 

[Martin Fjäderlätt]

"...vandringsstavar: bantare har dem för att det är jobbigare med dem, vandrare för att det är mindre jobbigt med dem."
De som rehabbar från ett MC-olyckeknä, vill komma i sitt skinnställ å har en f-u-l-l-s-t-ä-n-d-i-g-t utsliten axel, skall upp i padjelanta i sommar... de är någonstanns mittemellan då? )

Helt klart. Då är det en stav som gäller.

 

[Mats Å]

@nermander

Glöm mgh när det gäller energiåtgång för mänsklig rörelse. mgh är fysikaliskt arbete vilket är något annat. Vill du kompensera för egenvikten på armen när du lyfter 0 kg så kan du göra en lyftrörelse fast i horisontalled istället. Då märker du tydligt skillnad på 1 och 100 ggr fast inget arbete utförs. Likaså så åtgår det energi för att hålla armarna stilla rätt ut utan att röra dom, detta trots att mgh=0.

 

[Odae]

Min gissning är att vad man tränar/är van vid påverkar mycket. När jag är inne i perioder då jag springer mycket med ryggsäck inbillar jag mig att skillnaden att springa med och utan en rycksäck på 6-7 kilo går från stor till nästan bagatellartad för allt utan ren maxning efter att man kört med ryggsäck ett tag.
Det borde väll vara något liknande med skor?
Med andra ord är min teori att man bör använda lättare skor om man inte har vant kroppen vid belastningen av tyngre skor. Å andra sidan, har man det borde det inte finnas mycket att tjäna på att banta skorna allt för mycket?