skoviktens betydelse

[seobserver]

Min gissning är du springer snart lätt och raskt i tungdykarkängor

 

[Odae]

Jag springer för det mesta för tillfället i newbalance rc 550 vilket får räknas som ganska lätta skor.
Jag hittade ingen våg men jag gissar på drygt 200 gram. Jag gillar inte uppbyggda skor och därmed utesluts ganska effektivt alla tunga löparskor.
Jag gillar dessutom att springa i lätta skor liksom att springa utan ryggsäck men som jag upplever det är inte ryggsäckens pulspåverkan på respektive tempo på samma sträcka stor om man inte ligger på hyfsat högt tempo. (Detta förutsatt att man vant sig vid ryggsäcksvikten).
Min hemmagjorda vidarutveckling av det är då att skovikten först blir viktig om man ligger på ett någotsånär högt tempo (förutsatt att kroppen är van vid vikten av skorna). Eftersom jag inte använder semestern för att maxa mina tider under fjällvandringen blir det därmed onödigt att banta skorna extremt mycket. (Som jag ser det just nu i vart fall).
Det resonemang som jag inte håller med om är med andra ord att man skulle tjäna märkbart vid normal ganska långsam vandring med normal längd på dagsetapperna. Alltså att det skulle finnas ett enkelt samband med att man tjänar på viktbantning vid snabba/långa etapper och normallånga/normalsnabba.
En annan effekt (om det nu skulle stämma ) är ju att man inte ska använda tunga kängor om man till vardags går i lätta sneakers etc.

 

[camoscio]

Jag springer för det mesta för tillfället i newbalance rc 550 vilket får räknas som ganska lätta skor.
Jag hittade ingen våg men jag gissar på drygt 200 gram. Jag gillar inte uppbyggda skor och därmed utesluts ganska effektivt alla tunga löparskor.
Jag gillar dessutom att springa i lätta skor liksom att springa utan ryggsäck men som jag upplever det är inte ryggsäckens pulspåverkan på respektive tempo på samma sträcka stor om man inte ligger på hyfsat högt tempo. (Detta förutsatt att man vant sig vid ryggsäcksvikten).
Min hemmagjorda vidarutveckling av det är då att skovikten först blir viktig om man ligger på ett någotsånär högt tempo (förutsatt att kroppen är van vid vikten av skorna). Eftersom jag inte använder semestern för att maxa mina tider under fjällvandringen blir det därmed onödigt att banta skorna extremt mycket. (Som jag ser det just nu i vart fall).
Det resonemang som jag inte håller med om är med andra ord att man skulle tjäna märkbart vid normal ganska långsam vandring med normal längd på dagsetapperna. Alltså att det skulle finnas ett enkelt samband med att man tjänar på viktbantning vid snabba/långa etapper och normallånga/normalsnabba.
En annan effekt (om det nu skulle stämma ) är ju att man inte ska använda tunga kängor om man till vardags går i lätta sneakers etc.

Gissa kan man ja alltid. Jag har ett par New Balance som väger 700 gram; dina skulle alltså väga mindre än en tredjedel av detta; undras var man kapar så mycket vikt? De lättaste löparskor jag ägt var ett par Adidas Oregeon; jag minns inte den exakta vikten
men knappast under 5 hg, och de höll inte länge och de var definitivt inte bra för mina fötter, speciellt hälsenorna.

Det aktuella testet gjordes vid 5 km/tim om jag läst rätt. Hastigheten var OJMR denna, eller rentav högre i de där amerikanska testen.

Det intressanta med de senare är att det tyngsta alternativet var militärkängor som vägde långt
mer, det dubbla, mot moderna vandringskängor. Möjligen är testets blotta existens ett resultat av tvivel på att så tunga pjuck är optimala ens för miltiärt bruk. För friluftsaktiviteter i öppen terrän eller på skogsstigar är de totalt irrelevanta.

Men, 5 km/tim? I instabil och brant terräng verkar det vara väldigt forcerat. Jag har testat hur fort jag kan gå, med bestämda, men inte forcerade, steg. Bestämda= jag ger akt på att hålla tempo;
forcerade= det vore behagligare att springa.. Det är 6.5 km/tim. I terräng, på glatta, grusiga och branta stigar är det mindre. Nån gång när jag skattat tiden och avståndet har jag kommit fram till cirka 3 km/tim netto, men då ger jag verkligen inte akt på att hålla tempo - jag vill ju se något! - och då är terrängen också ytterst varierande med branta snöfält och block som effektiva bromsar.
I det senare fallet
kan hastigheten ligga mellan 1 och 2 km/tim.

Det vore alltså intressant att veta mätresultat från mer fältmässiga betingelser. Jag vet inte åt vilket håll det skulle slå, förstås, så jag är enbart nyfiken. Och, fortfarande, energiåtgången har mycket låg prioritet jämfört med andra faktorer. Nån räknade (givet forcerad gång) på skillnanden mellan mina kängor (1.1 kg) och mina NB (0.7 kg) - det var nåt i stil med 1/3 till 1/2 chokladkaka om dagen.

 

[seobserver]

Hastigheter är alltid relativt men med fältutrustning + 12kg ryggbörda krävde kungen max 8,5h på 30 km, terräng inklusive måltids och kunskapspauser samt banskjutning på slutet. Vi brukade göra detsamma på ca 6,5h utan att jäkta. Men rask marsch krävdes för att kompenserar 3-4 stopp.
La vi kläder och pryttlar på vågen var vi oftare över än under 20 kg.....
Arbetskängor med tramp och klämskydd väger tungt.

 

[nermander]

Glöm mgh när det gäller energiåtgång för mänsklig rörelse. mgh är fysikaliskt arbete vilket är något annat.

Men energiåtgången vid mänsklig rörelse kan ju aldrig bli MINDRE än mgh.

Däremot kan det ju bli mer.

Och som sagt var, det går åt exakt lika mycket fysisk energi att lyfta 1 kg 100 gånger som att lyfta 100 kg en gång. Att de flesta människor inte orkar lyfta 100 kg är irrelevant. Det som däremot är relevant är TIDEN. Att lyfta 1 kg 100 gånger tar antagligen 2-3 minuter. Att lyfta 100 kg en gång på 2-3 minuter kan man göra med t.ex. talja och block eller lång hävstång. Och jag lovar, gör man det PÅ SAMMA TID så känns det lika jobbigt.

Problemet är att vissa här försöker jämföra 100 lyftningar på 2-3 minuter med ett lyft på 2-3 sekunder. Det är klart att det blir missvisande.

 

[seobserver]

Alla som försöker jämföra viktlyftning verkar missa att kroppen själv väger.........därav att man kan fysa utan vikter, för de är redan inbyggda....eller förvärvade....hmmmm

 

[Mats Å]

@nermander

Du trasslar fortfarande till det. Du missar verkningsgraden i processen. Du förutsätter att verkningsgraden alltid är 100% vilket inte är sant.

Det finns inget som säger att det åtgår lika mycket energi i de två fallen, dvs 1x100kg resp 100ggr x1kg när en människa står för lyftandet, tvärtom så vore det en världssensation om så vore fallet.

Däremot så är det fysikaliskt utförda arbetet lika vilket är en helt annat sak.