Frågan är knappast svart eller vit; jag tycker inte det går att rättfärdiga vad som helst utifrån konstbegreppet, däremot tycker jag att ett av konstens syften är att vara ifrågasättande men huruvida det är bra konst eller ej beror mycket på utförandet och i vilken omfattning konstnären lyckas med sina föresatser. När det gäller Odell så kan jag känna att hon till viss del skjuter vid sidan av målet, att det blir lite banalt, en-dimensionellt och redan slår in åtminstone halvöppna dörrar, för vem tvivlar egentligen på att de psykiskt sjuka är en utsatt grupp eller på att det finns brister inom psykvården. Diskussionen som uppkommer kan förvisso vara nyttig, men tenderar att bli snedvriden då väldigt få människor faktiskt har en insikt i den problematik som omgärdar psykvården. Det blir lite som när kriminalvård debatteras och var och varannan som aldrig nånsin satt sin fot på en anstalt verkar vara experter på hur det fungerar och hur det "daltas" med de intagna..
När det gäller konst så finns ju exempel som t ex Elisabeth Olsson Wallins "Ecce Homo" som i en annan tid eller en annan geografisk lokalisation skulle vara förbjuden (begreppet "häda" förekommer t ex fortfarande i ett antal länder). Hade det varit fel av henne att sätta upp den utställningen OM det hade varit olagligt i Sverige? Många efterlyste lagstiftning mot hädning både efter Olsson Wallins utställning och efter Muhammedkarikatyrerna.
Jag tänker också på Lars Vilks, Nimis och Arx på Kullaberg; olagliga installationer där den Svenska staten lagt ner stora resurser under ett 20-tal år i ett antal juridiska instanser. Jag tycker att "samspelet" mellan Vilks och statens strävan efter att närmast till varje pris följa paragrafer till punkt och pricka är intressant och skapar litegrann storheten i de konstverken.
Frågan tycker jag alltså inte är så enkel; självklart kan man inte rättfärdiga vad som helst med att det är konst, å andra sidan så tycker jag inte heller konsten varken kan eller bör följa varje paragraf i lagboken. Lagstiftning är i allra högsta grad utsatt för ständig påverkan och konsten tycker jag har en uppgift i att uppmärksamma och ifrågasätta.
När det gäller konst så finns ju exempel som t ex Elisabeth Olsson Wallins "Ecce Homo" som i en annan tid eller en annan geografisk lokalisation skulle vara förbjuden (begreppet "häda" förekommer t ex fortfarande i ett antal länder). Hade det varit fel av henne att sätta upp den utställningen OM det hade varit olagligt i Sverige? Många efterlyste lagstiftning mot hädning både efter Olsson Wallins utställning och efter Muhammedkarikatyrerna.
Jag tänker också på Lars Vilks, Nimis och Arx på Kullaberg; olagliga installationer där den Svenska staten lagt ner stora resurser under ett 20-tal år i ett antal juridiska instanser. Jag tycker att "samspelet" mellan Vilks och statens strävan efter att närmast till varje pris följa paragrafer till punkt och pricka är intressant och skapar litegrann storheten i de konstverken.
Frågan tycker jag alltså inte är så enkel; självklart kan man inte rättfärdiga vad som helst med att det är konst, å andra sidan så tycker jag inte heller konsten varken kan eller bör följa varje paragraf i lagboken. Lagstiftning är i allra högsta grad utsatt för ständig påverkan och konsten tycker jag har en uppgift i att uppmärksamma och ifrågasätta.