Rusta upp Kungsleden

I dagsläget finns knappt någon information om att man inte ska skräpa ner. Jag tror det är dags med nån form av kampanj i stil med "Leave no trace" för att få ut information till vandrare hur man bör agera föra minimera sitt avtryck totalt sett.
Jag tror det flesta problemen med nedskräpning, markslitage osv helt enkelt bygger på okunskap.

Jag håller med. Både om detta med okunskap och om behovet av information.
När det gäller folk som skräpar ner tror jag också att det handlar mer om grad av friluftsvett, inte varifrån man kommer. I städer, utmed våra vägar och på tillfälliga "festplatser" i naturen skräpas det ner ofantligt. Trots att antagligen väldigt stor andel sköter sig.
 
...
Jag tror det flesta problemen med nedskräpning, markslitage osv helt enkelt bygger på okunskap.

Då det gäller nedskräpning har jag svårt att inse hur det kan ligga okunskap bakom, vare sig det gäller vildmarken eller urbana miljöer. Ingen nordbo kan väl ha undgått att få tillräckligt med upplysning om det oacceptabla i att skräpa ner. Tyvärr tror jag det snarare är fråga om en mix av lättja, självcentrering och att inte bry sig.
 
Renskötarnas fyrhjulingskörning är inte det stora problemet. Dom måste ju ha rätt att modernisera boskapskötseln på sin gamla kulturmark precis som sveriges övriga jordbrukare.

Det jag ser som det stora problemet är en stora mängden skräp som ansamlas efter leden. Visst har skräpmänden ökat allt eftersom antalet internationella besökare ökat, men vi svenskar är faktiskt inte så duktiga på att hålla rent efter oss heller.

Det är inte bara mängden sopor som har ökat utan går man några meter utanför kungsleden ligger mänder med toapapper lämmnat av folk som tror att det kommer att multna i fjällmiljö. Brevid många bäckar där man kan fylla på sitt dricksvatten ligger bajshögar som folk inte ens har försökt gräva ned.

I dagsläget finns knappt någon information om att man inte ska skräpa ner. Jag tror det är dags med nån form av kampanj i stil med "Leave no trace" för att få ut information till vandrare hur man bör agera föra minimera sitt avtryck totalt sett.
Jag tror det flesta problemen med nedskräpning, markslitage osv helt enkelt bygger på okunskap.

Hålla helt med dig.
 
Det måste förstås vara en balans mellan tillgänglighet och bevarande. Den är inte alltid enkelt att uppnå, bland annat för att vissa ställen drar till sig fler människor än andra. Och ibland av fel sort, dvs människor som inte vet hur man bör bete sig i naturen.

Vissa ställen är bra att de är lättillgängliga och kan nås med tåg, buss eller bil. Några sådana exempel anser jag är Abisko, Saltoluokta och Kvikkjokk. Andra ställen bör förbli obebyggda ifråga om turistfaciliteter, exempelvis Sarek (dock finns det ett vindskydd och några broar där säkerhetsskäl). Sedan finns det allt däremellan. Men om man kunde fördela turistströmmen jämnare på de olika sträckorna skulle det vara bra. Lättare sagt än gjort. Dock har länsstyrelsen i Norrbotten ganska nyligen byggt ett vindskydd vid södra båtplatsen i Kvikkjokk (Mallenjarka).

Kunde man fördela antal besökare så vore det ju självklart bra för naturen. Det är lär antagligen bli, som du säger, svårt. Istället för att göra allting mer tillgängligt tycker jag därför att man bör förvalta de platser som har stort tryck bättre. Jag tror inte att kungsledens norra del skulle bli mindre besökt bara för att man gör andra platser mer tillgängliga. Många jag känner som har besökt till exempel keb har aldrig satt sin fot i fjällvärlden igen. Inte på grund av dåliga upplevelser, men det fanns inte så mycket mer intresse än att bestiga ett berg (just det högsta) och sen åka hem igen. Det är en uppfattning jag får av många som rör sig längs kungsleden och keb. Dessutom anser jag att det redan finns gott om tillgängliga platser i fjällkedjan, bland annat de som du nämner. Det finns gott om platser att utforska för de som inte vill kånka på tält. Likaså finns det fortfarande gott om platser för oss som inte vill gå på led eller bo i stuga.
 
Jag önskar att man bygger bort båtberoendet i Kvikkjokk.

/ Lars Östlin

Har för mig att det var diskussion om detta för ett tag sen. Ett förslag som inte var särskilt populärt hos båtförarna och de boende i Kvikkjokk. Men jag kan minnas fel. Personligen ser jag gärna att båttrafiken finns kvar, främst kanske för att jobbtillfällena inte ska försvinna för de som bor permanent i området.
 
Sturgorna

Det framgår ju tydligt, inte minst genom åsikterna i detta forum att man kan tolka projektet på olika sätt.
Jag tror i vart fall att främsta målet med insamlingen är att kunna rusta upp stugorna efter Kungsleden. Det framgår ju också tydligt att ansvaret för själva leden ligger på staten (Länsstyrelsen)och de har INTE skött sitt uppdrag speciellt bra, kanske pga för låga anslag och för många andra arbetsuppgifter som länsledningen anser man skall prioritera. (rovviltsinventeringar)

En del anser att STF skall klara underhållet på stugorna mm genom de avgifter man får in av gästerna. Detta begriper nog de flesta är rent omöjligt. Förslag finns också att i så fall måste man höja priserna.

Jag har under ett antal år varit stugvärd i olika stugor Alla är mycket glada och nöjda över att stugorna finns och man lovordar stugvärdarnas arbete och mottagande av gästerna.
Många av gästerna framför dock en del klagomål på att stugorna är slitna och inte i bästa skick, En del framför också i nästa andetag att det är för höga priser.

Där har vi egentligen hela problemet.

Det är klart att STF kanske skulle klara underhållet om man fick/kunde höja t.ex. logi priset, kanske till det dubbla eller kanske tre dubbla. Men, är detta möjligt då många redan idag anser det är för dyrt med både login och priset i butiken.
Jag har haft många samtal med gäster som tyvärr inte förstått hur den öl eller korvburk de köper verkligen kom till stugan. Efter lite information brukar de fatta....
Vad kostar det t.ex att byta ett fönster på en fjällstuga jmf med en stuga nere i byn/stan?
Vad kostar t.ex en kubik björkved på plats i Alesjaure jmf med en kubik nere i stan?

Jag tror de allra flesta är rörande överens om att denna "insamling" är bra och behövs men man vill att slantarna skall användas till STF;s stugor i första hand. Sedan skall lederna skötas av staten enl deras egna planer och SNV måste se till att statens förlängda armar ute i länen verkligen gör det de skall och inte använder slantarna eller personalen till andra arbetsuppgifter, tex inventeringar osv.. Jag tycker inte SNV skall få söka pengar från denna insamling därför att risken då blir att man sänker anslagen till länsstyrelserna i motsv grad.

Vi kan väl lätt konstatera att Sverige inte är ett land som satsar på turismen speciellt mycket. Man vill gärna att allt skall ske ideellt eller av privata små företag.
 
Jag har under ett antal år varit stugvärd i olika stugor Alla är mycket glada och nöjda över att stugorna finns och man lovordar stugvärdarnas arbete och mottagande av gästerna.
Många av gästerna framför dock en del klagomål på att stugorna är slitna och inte i bästa skick, En del framför också i nästa andetag att det är för höga priser.

Där har vi egentligen hela problemet.


Visst är det trevligt att bli bemött av en stugvärd. Jag är också STF medlem och sist jag använde mig av en STF stuga i fjällen var på Pältsan, tror jag betalade 350kr. På andra sidan gränsen betalar man för en DNT stuga 150-200nkr. Minns inte exakt vilket belopp det var. Jag tror det var lite olika. Stugorna i Norge är minst lika komfortabla om inte mysigare då de har en soffa (fattas bara TV). Jag tror de flesta skulle föredra att betala mindre och hellre avstå från att bli bemött av stugvärd. I stugorna finns all information över nästa etapp, hytteliteratur etc. För det mesta möter man andra vandrare på stugorna där man kan få nyttigt information.
I Finnland där det är grattis är det mindre komfort i stugorna, bland annat måste man ha med sig ett liggunderlag. Även om jag diggar deras system så behöver man inte gå så långt.
Om nu folk vill ha det så med stugvärd och proviantförsäljning så bör de betala för vad det kostar. Höj avgiften till det dubbla, trycket på Kungsleden skulle förmodligen automatiskt minska.
Hälsningar Veni
 
Jag tror inte att det är stugvärdens "lön" på mellan 3 och 5 tusen i månaden som är orsaken till det högre priset i svenska fjällstugor. Förmodligen skulle man nog förlora mer pengar på folk som smiter undan betalningen och allmänt ökat slitage om det inte skulle finnas stugvärdar.

I Norge hålls kostnaderna nere eftersom underhåll av stugorna sköts till stor del på ideell basis av DNTs lokalavdelningar, vilket kanske inte skulle fungera lika bra i Sverige. Exempelvis skulle STFs Kiruna krets få ganska många stugor att ta hand om.
 
Om jag förstått rätt skulle det inte löna sig att ta bort stugvärdarna i Sverige, man skulle få för många smitare. Att det fungerar utan stugvärdar i Nordnorge beror förmodligen på den starka lokala anknytningen, i södra Norga har man ofta hytteverd på selvbetjente hytter i högsäsong i exempelvis Jotunheimen, förmodligen av samma anledning som i Sverige.

Vad gäller dugnadsbördan så har ju också Oslo ett antal hytter i centrala Norge som man måste sköta om, så det skulle ju inte nödvändigtvis behöva hamna på Kirunaborna. Men det skulle krävas en hel del funderande för att organisera dugnad i Sverige. Stockholm har ju inte heller några lokala stugor där medlemmar skulle kunna "träna" på det (man skulle kunna haft det i skärgården kanske).

För att återgå till grundfrågan om stöd till stug-och led-underhåll: varför är STF så luddiga med vad man vill använda pengarna till? Några fler meningar skulle man väl kunna kosta på sig, vi som skulle kunna tänka oss att stödja dem har oftast ganska god läsförmåga.
 
Ett stort problem är ju att det inte är lätt att veta vad STF är. Att komma till fjällen betyder att komma till en fjällstation som liknar ett hotell men där poolunderhållningen är bytt mött toppturer. Det är inte så mycket fel på konceptet egentligen, men kombination med att STF låtsas vara ideell förening krockar då. Att insamlingen skulle handla om stugorna försvinner liksom. För min del föredrar jag att betala det som min fritidsverksamhet kostar själva och ger pengar till mer allmän mänskliga behov.

De som egentligen borde sponsra är väl de som har nytta av turister i fjällen, kommuner, länsstyrelse r och ev privata turistföretag. STF får gärna drivas för mig, men det är mer ett serviceföretag än idéburet

/Andreas

/Andreas
 
Ett stort problem är ju att det inte är lätt att veta vad STF är. Att komma till fjällen betyder att komma till en fjällstation som liknar ett hotell men där poolunderhållningen är bytt mött toppturer. Det är inte så mycket fel på konceptet egentligen, men kombination med att STF låtsas vara ideell förening krockar då. Att insamlingen skulle handla om stugorna försvinner liksom. För min del föredrar jag att betala det som min fritidsverksamhet kostar själva och ger pengar till mer allmän mänskliga behov.

STF har lite olika ansikten. Om man som du enbart ser till de största fjällhotellen så kan man få det intryck som du beskriver. Men går man utmed lederna från stuga till stuga får man en helt annan bild. Stugorna har i många fall låg beläggning, har svårt att bära sig ekonomiskt och skulle inte fungera utan ett visst mått av idealitet och entusiasm. (Tror jag som visserligen är medlem men aldrig varit stugvärd.) Om ett privat, vinstdrivande företag hade haft hand om dem hade många varit sålda, stängda eller rivna för länge sedan. För det är så man måste göra med det som inte bär sig ekonomiskt.

En viktig faktor är att människors fjällvistelser har ändrat karaktär. Traditionell fjällvandring lockar inte lika stor andel som för 20-30 år sedan. Många vill åka bil till ett hotell, göra dagsturer och andra aktiviteter och sedan bo och äta bekvämt. Om inte STF erbjuder detta kommer någon annan att göra det. Och STF gå miste om intäkter. Nu behöver det inte vara fult att tjäna pengar eller ha ett dotterbolag som är ett aktiebolag. STF är fortfarande en ideell förening, enligt sina stadgar. Men det gäller ju förstås att behålla de ideal som man haft länge så att man inte förlorar sin själ.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg