Ingen skulle vara gladare än jag om det gick att återställa gammalt renbete.
Då skulle det kanske plötsligt finnas plats för alla som vill leva där, inkl varg, björn, järv och lo.

Minst lika svårt är det att återställa en utrotad grupp djur och för att slippa hamna i den situationen anser jag personligen att man får ta det besväret det medför att ha rovdjur i naturen.

Betula, varför är det synd att jag svarar?
Du hade ju bett Sareksamen slänga in ett par vedklabbar, hade du väntat dig att ingen skulle svara och ifrågasätta hans inlägg?
Det är väl ingen som har något mot en livskraftig företagsamhet, men när det bara kostar pengar och inte ger något mervärde tillbaka så ser jag det som tveksamt.
Jordbruk och i viss mån fiske är ju förutsättnig för tillgången på mat för oss, men om vi får renskav, renhorn o skinn eller inte är inte direkt avgörande. stödet till fiskeindustrin ser jag oxå som tveksamt då det ju visat sig ha stora negativa effekter på fiskåterväxten. "Skyddsjakt" på fiskare genom minskade bidrag skulle antagligen hjälpa torsken en del.

Främlingsfientlig kan jag nog inte heller anses vara, du får försöka bättre.

Skrev slarvigt .
Det var inte synd att just du svarade utan jag tyckte det var synd att det var någon som inte hade intresset att ens försöka förstå.
Rasist eller inte var inte var inte menat till dig utan mer allmänt jag tror att konflikten mellan svenskar och samer inte handlar om rasism idag utan mer främlingsfientlighet i allmänhet .
 
Jag har svårt att se problematiken ur era ögon. Spelar det verkligen någon roll för er om det finns 150 eller 250 järvlyor i sverige?

Det är ju där grundproblemet är, att staten har satt upp mål för rovdjuren som sargar rennäringen för mycket.

Rimligare rovdjursstammar skulle göra en stor skillnad.

För min personliga del så har det ingen betydelse om det finns 50, 150, 250 eller 500 järvlyor i Sverige. Men för järvarna och deras möjlighet att överleva i framtiden har det en stor betydelse. Att målet sattes på 250 lyor är en kompromiss mellan rovdjursexperter, politiker och rennäringen. Egentligen är 250 lyor för lite för att få en säker framtid för järven men man fick ta till en kompromiss...

Jag läste att det du skrev om att ungefär hälften av alla renkalvar dog under de första 6 månaderna och tyckte det lät för högt. Stämmer verkligen dessa siffror? Om man jämför med andra boskapsskötsel i Sverige så ligger renskötseln väldigt dålig till. Hur kan man egentligen tillåta att hälften av kalvarna dör pga av dålig tillsyn? Hade någon bonde låtit hälften av sina kalvar dött bara för dålig tillsyn och osäker inhägnad skulle han blivit anmäld direkt för djurmisshandel. Varför är det olika regler för renskötsel jämfört med annat boskapsskötsel?

/Stellan
 
För min personliga del så har det ingen betydelse om det finns 50, 150, 250 eller 500 järvlyor i Sverige. Men för järvarna och deras möjlighet att överleva i framtiden har det en stor betydelse. Att målet sattes på 250 lyor är en kompromiss mellan rovdjursexperter, politiker och rennäringen. Egentligen är 250 lyor för lite för att få en säker framtid för järven men man fick ta till en kompromiss...

Jag läste att det du skrev om att ungefär hälften av alla renkalvar dog under de första 6 månaderna och tyckte det lät för högt. Stämmer verkligen dessa siffror? Om man jämför med andra boskapsskötsel i Sverige så ligger renskötseln väldigt dålig till. Hur kan man egentligen tillåta att hälften av kalvarna dör pga av dålig tillsyn? Hade någon bonde låtit hälften av sina kalvar dött bara för dålig tillsyn och osäker inhägnad skulle han blivit anmäld direkt för djurmisshandel. Varför är det olika regler för renskötsel jämfört med annat boskapsskötsel?

/Stellan
Mmmm, och så är det väl inte strykande åtgång på veterinärer i renlandet, skador, sjukdomar får nog till stor del naturen ta hand om...än har ja inte sett någon ren på operationsbordet i "djursjukhuset"..Nä det där var ett påhopp, men hur fanken håller man lika bra koll på de mycket fria renarna, som måste göras med andra ägda djur ?.
 
Senast ändrad:
Mmmm, och så är det väl inte strykande åtgång på veterinärer i renlandet, skador, sjukdomar får nog till stor del naturen ta hand om...än har ja inte sett någon ren på operationsbordet i "djursjukhuset"..Nä det där var ett påhopp, men hur fanken håller man lika bra koll på de mycket fria renarna, som måste göras med andra ägda djur ?.

Det är svårt att hålla koll på renarna på samma sätt som man håller koll på inhägnade kor. Kollar man på djurhållning i Sverige i ett historiskt perspektiv så var det väldigt vanligt med frigående djur även utanför renbetesmarkerna. Men jordbruket förändrades och det var inte ekonomiskt lönande att ha de lösa längre och man fick ändra skötseln på sin boskap. Den största förändringen i djurhållningen i södra Sverige skedde på början av 1900-talet. Kanske kommer förändringen i norr på början av 2000-talet?

Att man har olika regler för djurskydd och djurhållning i Sverige beroende på vilken folkgrupp man tillhör är vansinnigt tycker jag. Att man tycker att samma regler ska gälla för samer som för resten av befolkningen är inte rasistiskt.

/Stellan
 
Jag läste att det du skrev om att ungefär hälften av alla renkalvar dog under de första 6 månaderna och tyckte det lät för högt. Stämmer verkligen dessa siffror? Om man jämför med andra boskapsskötsel i Sverige så ligger renskötseln väldigt dålig till. Hur kan man egentligen tillåta att hälften av kalvarna dör pga av dålig tillsyn? Hade någon bonde låtit hälften av sina kalvar dött bara för dålig tillsyn och osäker inhägnad skulle han blivit anmäld direkt för djurmisshandel.
/Stellan

Här kanske Du själv ger förklaringen till varför det är svårt för rovdjuren att överleva i renbetesland. Renägarna försöker ta ansvar för sina djur precis på det sätt som du begär att de ska göra. Att rovdjur tar renkalvarna beror definitivt inte på det du kallar dålig tillsyn. Då ser du problemet endast från din synvinkel, eller menar du att lösningen på problemet är att man inför stordrift och stora lagårdar där renarna ska bo i små bås? Det var den förändringen som skedde med boskapskötseln under 1900-talet. Det gick så långt att man till slut var tvungen att lagstifta att djuren måste få vistas utomhus åtminstonde en del av året. Det verkar konstigt om den moderna industriella djurhållningen skulle vara det som är eftersträvansvärt för rennäringen när det protesteras allt mer mot denna ur både djurskydds- och kvalitetssynpunkt. Det kanske är det motsatta som är önskvärt egentligen?
 
Släpp alla djur fria, var det inte vår kära Astrid som propagerade för det ?
Nä det går självklart inte, här nere i södern, E-län, har vi andra predatorer, såsom knivförsedda typer som skär upp hästarna i baken i stället...
Dom är tvåbenta, dom i norr är fyrbenta, men önskar nog mest avskjutning på dom tvåbenta....
 
Skrev slarvigt .

Rasist eller inte var inte var inte menat till dig utan mer allmänt jag tror att konflikten mellan svenskar och samer inte handlar om rasism idag utan mer främlingsfientlighet i allmänhet .

pardon men det där är skitsnack.. renägarna gömmer sig bakom "rasism och främlingsfientlighet" så fort deras korrumperade verksamhet granskas, riktigt jävla smutsigt!!! jag gillar inte snyltare och skitstövlar oavsett om dom är fiskare, renägare eller det lokala mureriet, det har jävligt lite med rasism och främlingsfientlighet att göra..
 
Jag tycker nog att du utstrålar en viss fientlighet Patric. Du känner förmodligen inte varenda "korrumperad, snyltande skitstövel"till renskötare personligen utan de flesta är nog främlingar för dig.

-Det borde räcka för att påstå att du nog framstår lite "främlingsfientlig".

Alternativt så har du väldigt dåliga erfarenheter av de samer som du träffat tidigare. Jag tror inte att banjospelarna är så vanliga i fjällen men du kanske har träffat nån jojkare på dina paddelturer?

Det bästa sättet att komma över sina fördomar mot främlingar är att konfrontera det som skrämmer en. Mitt råd är helt enkelt att boka biljett, res så långt norrut du kan och gå fram till den första person du möter som har en luva med fyra tofsar på och säg:

-Främling, vad döljer du för mig?

Lycka till!
 
För min personliga del så har det ingen betydelse om det finns 50, 150, 250 eller 500 järvlyor i Sverige. Men för järvarna och deras möjlighet att överleva i framtiden har det en stor betydelse. Att målet sattes på 250 lyor är en kompromiss mellan rovdjursexperter, politiker och rennäringen. Egentligen är 250 lyor för lite för att få en säker framtid för järven men man fick ta till en kompromiss...

Det är faktiskt inte en kompromiss, det är ett enväldigt beslut från statens sida.

Vad beträffar det uppsatta målet på 250 lyor: Under väldigt lång tid så har järvstammen varit mycket liten jämfört med idag. Under långa tider på gränsen till utrotad. Ändå har den överlevt, trots att det utbetalats skottpengar. Du måste ha i åtanke att den svenska järvstammen inte är isolerad, den är utbredd även i Norge. En aning sänkta mål för jävstammen gentemot idag riskerar inte dess överlevnad på något enda sätt. Tro mig, det formligen kryllar av järvar i de svenska skogarna och fjällen.

Det är stor skillnad på att sitta och tycka och tänka om något baserat på siffror i någon forskningsrapport eller statlig utredning jämfört med att leva och verka mitt ibland alla dessa rovdjur. Jag misstänker att du (och många andra) skulle ändra uppfattning i frågan om du såg och upplevde vad vi ser och upplever varje dag ute i vildmarken...

Jag läste att det du skrev om att ungefär hälften av alla renkalvar dog under de första 6 månaderna och tyckte det lät för högt. Stämmer verkligen dessa siffror? Om man jämför med andra boskapsskötsel i Sverige så ligger renskötseln väldigt dålig till. Hur kan man egentligen tillåta att hälften av kalvarna dör pga av dålig tillsyn? Hade någon bonde låtit hälften av sina kalvar dött bara för dålig tillsyn och osäker inhägnad skulle han blivit anmäld direkt för djurmisshandel. Varför är det olika regler för renskötsel jämfört med annat boskapsskötsel?

/Stellan

Ja dessa siffror stämmer. Tyvärr.

Sedan kan jag informera dig om att det inte har med dålig tillsyn av renarna att göra. Vi renskötare "låter" inte våra renkalvar dö med vilja som du uttrycker dig. Det är en ständig kamp och mycket slit för renarnas bästa. Problemet är att renarna är spridda i skogarna och fjällen och det är en praktisk omöjlighet att ha överblick över alla renar. Även renskötare måste ju sova någon gång, eller hur? Och hur vaktar man renar om det är dimma eller snöstorm?

Grundproblemet är inte rovdjuren. Grundproblemet är det stora antalet rovdjur.
 
Det är en ständig kamp och mycket slit för renarnas bästa. Problemet är att renarna är spridda i skogarna och fjällen och det är en praktisk omöjlighet att ha överblick över alla renar. Även renskötare måste ju sova någon gång, eller hur? Och hur vaktar man renar om det är dimma eller snöstorm?

Grundproblemet är inte rovdjuren. Grundproblemet är det stora antalet rovdjur.

I Spanien, Rumäninen, Italien och flera andra länder har man en vargstam som är många gånger större än vår, Spanien har tusentalet vargar t ex.
Där har man en gammal tradition med herdar och herdehundar som följer fåren och getterna och vakar över dessa.
I Australen använder man vallhundar till fårflockarna över ytor som är större än renbeteslanden, det fungerar rätt bra.
Så om renägarna lyfter blicken över siktet på bössan och ser hur andra klarar av sin verksamhet så kanske det finns saker att lära.
Snöstormar förekommer inte så ofta i Australien men väl i de andra länderna.
 
Det är faktiskt inte en kompromiss, det är ett enväldigt beslut från statens sida.

Ja staten kompromissade mellan de olika siffrorna som tyckte olika.

Det är stor skillnad på att sitta och tycka och tänka om något baserat på siffror i någon forskningsrapport eller statlig utredning jämfört med att leva och verka mitt ibland alla dessa rovdjur.

Ja det gamla. "Vi vanliga människor vi vet allt och de som forskar inom ett område vet inget"-argumentet har vi hört förut. Undar om du anser att det är bönderna runt Forsmark som ska utforma kärnkraftens säkerhet också?
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg