rapidlänkar

Man ska nog inte tro at CE-märkning alltid innebär att en produkt verkligen är ofarlig eller uppfyller alla tänkta krav. Det är respektive tillverkare som gör CE-märkningen och tar på sitt ansvar att det finns korrekta underlag.

Att det finns de som helt enkelt klämmer dit ett märke och hoppas att de inte åker dit, går ju inte att undvika. Regelverket är dock mycket omfattande, och utöver de olika normerna måste man ofta göra en riskanalys där man själv ansvarar för att man verkligen tänkt på alla faror och vidtagit åtgärder för att eliminera dem, även utöver vad de specifika direktiven säger.

Produktansvarlagen lägger också ett mycket stort ansvar på t ex konstruktörer, ett ansvar som alltså primärt är personligt!

Att komma runt detta genom import är inte möjligt - fast allt är ju möjligt för den som vill fuska.

Att tillverkning i låglöneländer skulle gå ut över kvaliteten är nog en förhastad slutsats. Att kostnaderna är lägre där beror på att de som gör jobbet tjänar en bråkdel av vad vi vill tjäna/tjänar. Att de arbetar i sämre eller farlig miljö, samt att många andra omkostnader är lägre. Självklart kan slarv förekomma, men det gör det ju i Sverige, USA, Tyskland och Schweiz också.
 
Mezzner; sa:
CE-märkning är definitivt ett sätt att intyga att en produkt uppfyller säkerhetskrav.

Det röstar jag också på. Se en bra beskrivning på tex
http://www.mec.ca/Main/content_text...74302817435&CONTENT<>cnt_id=10134198673870319

climbrob; sa:
Ett skäl till att vara restriktiv till användandet av snabblänkar är att de flesta inte är tänkt att användas som klätterutrustning och därmed inte är individuellt testade.

Ingen klätterutrusning är individuellt testad (vilket även gäller den mesta säkerhetsutrustning också). Ytterst få produkter här i världen är individuellt testade (kanske Rolls Royce, Boeing och pacemäkrar...). Bilar återkallas ju titt som tätt för att fixa tekniska tillverkningsfel. Tom klätterutrustning har återkallats: http://www.mountain-guiding.com/safety/recalls.html
http://www.recall-warnings.com/cpsc-category-climbing_equipment_1.html

Jag vill inte på nåt vis ta bort Robins varning. Klätterutrustning och annan säkerhetsutrustning har högre testkrav än tavelkrokar och tvättlinor. Det finns snabblänkar som tillverkats för 'säkra' tillämpningar och det finns snabblänkar som tillverkats för leksaker.

För att dra in lite siffror för den som är ofantligt intresserad. Från ovanstående http://www.mec.ca nämns att 3-sigma test är det mest vanliga nuförtiden. Detta innebär att en karbin som har en märkning av 24kN i 999 fall av 1000 kommer att hålla för 24kN last. Men 1 av 1000 kommer inte att hålla! Skrämmande?
 
tack för länken! UIAA verkar ju vara en extra test utöver säkerhetsnormen som CE ställer. väntar dock fortfarande svar från prov och forskningsinstitutet, utav nyfikenhet.

appropå länkar, vet nån en sida som beskriver det där med fallfaktor på bra sätt?

dessutom, en annan fråga; hur ser man på att extra säkra självaste karbinen, som håller broms vid a.) säkring, b.) firning, via firningslopen till lopen i selen där man knyter in sig? tex. med en quickdraw?
 
Petzl har på sin websida haft en "rolig" fallfaktorsimulator. Antar att den finns kvar nånstans.
(har funnits länkar i gamla trådar.


Fallfaktorn är helt enkelt kvoten mellan den sträcka du faller, och den längd på repet som finns mellan selen (på dig) och bromsen (på säkringsmannen).

För allmänna och lite grundläggande såna här saker så rekommenderar jag varmt Per Callebergs "Stora Kippklättringsboken". Kostar omkring en tvåhundring på de flesta internetbutiker.

Det är klart att det kan vara bra att säkra upp sig med diverse back-uper. Dock brukar man alltid lita på selens säkringsloop, karbinen till bromsen och repet. De kan liksom inte gå sönder. Är de i hyfsat skick stämmer det nog väldigt bra.
Beträffande karbinen så brukar det ju vara så att man har diverse karbiner och en del som kan vara rätt nötta. De är ju mindre lämpliga till sånt här - de KAN jag ha tagit skada, samt att repor osv är onyttigt för repet.
Använd dessa i lägen där du ändå dubblerar. (Själv kan jag väl säga att jag litar mer på två parallella risiga karbiner än en ensam fin.)
 
Mezzner; sa:
Fallfaktorn är helt enkelt kvoten mellan den sträcka du faller, och den längd på repet som finns mellan selen (på dig) och bromsen (på säkringsmannen).

Ja, det är det i teorin. Men i praktiken så spelar t.ex. repdraget en rätt stor roll. Kolla in filmen "Jag klättrar", där ger de en bra grafisk bild av fallfaktorn och även den praktiska analysen av hur säkringarna placeras och dess inverkan på fallfaktorn. (Per Calleberg är även en av dem som står bakom filmen.)
 
Tja, det är väl en defintionsfråga.
Egentligen vet jag inte om fallfaktorn ökar - men fångrycket ökar (krafterna i mellansäkringar och i klättraren), på samma sätt som när fallfaktorn ökar.

Men det är riktigt att det är en viktig sak att ta hänsyn till, och som faktisk ofta kan bli ett problem på lite flacka och slingriga leder.
 
lillajag; sa:
Ingen klätterutrusning är individuellt testad...
I det lilla infobladet som medföljer Petzls karbiner är det skrivet "individually tested", men exakt vad de menar med det vet jag inte.

Petzl tillverkar snabblänkar som är mkt fina men de kostar något mer än Biltemas.
 
CE

CE märkning innebär att tillverkaren anser att produkten är säker. Det är en milsvidd skillnad mot tex S märket som fanns på starkströmsmaterial förut när Sveriges provnings och forskningsinstitut genomförde ett oberoende test.

http://www.cemarkning.se

UIAA märkningen tycker jag är viktigast. De uppfyller i alla fall de krav som vi klättrare har beslutat ska gälla. Dessutom provas de av en utomstående part och inte av tillverkaren.
 
betyder det alltså att desto mer mängd rep, (dvs i praktiken desto högre upp jag kommit på leden) desto mindre belastas repet eftersom repdraget delas upp på större räcka rep när jag faller och repet belastas?

jag hade fått för mig att fallfaktorn var ngt om hur långt man faller innan repet tar emot?
 
tack för länken mathias, det ska bli kul att se vad arbetsmiljöverket har att säga om produktkontroller av klättergrejor!
 
Anatol; sa:
tack för länken mathias, det ska bli kul att se vad arbetsmiljöverket har att säga om produktkontroller av klättergrejor!

Klättergrejor brukar inte duga av arbetsmiljöskäl. Vi klättrare använder ju vanligtvis en midjesele men om du ska arbeta på ett tak så brukar väl arbetsmiljöverket kräva att du har en helkroppssele. Lika så är det med karbiner vi klättrare vill ha lätta karbiner och väljer aluminium ska du arbeta på ett tak så väljer du självfallet stålkarbiner. Vi klättrare utsätter oss frivilligt för risker men i arbetslivet har arbetsgivaren större skyldighet att förebygga olyckor.
 
Jo, Anatol, det är i princip riktigt att ju mer rep som är ute desto mindre blir belastningarna eftersom repet tillåter en längre bromssträcka. Sen finns det annat som kan påverka fångryckets storlek och det är repfriktionen (av ondo), klättrarens vikt, bromsteknik, typ av broms, repets egenskaper och kanske nåt mer.

Men fallfaktorn är ju inte samma sak som fångrycket.

Beträffande CE-märkningen så håller jag inte med om att den egentligen ska vara sämre eller mindre omfattande än tidigare normer eller krav. Dock är väl bristen att tillverkaren tar ansvaret själv. I viss mån är ansvaret större även i så måtto att tillverkaren ansvarar för att alla tänkbara scenarior har utretts - inte bara ett viss givet case enligt specifika normer.

Bristen är förstås att det är tillverkaren som står för detta till hundra procent.

(((Vissa eldirektiv, t ex EMC, kan man ju låta SEMKO labtesta om man inte har ett mycket avancerat eget lab. Men det är inte krav på detta - men man ska kunna styrka att man gjort rätt. Det kan i det fallet inte med mindre än mätprotokoll, men folk plockar glatt ihop elektriska utrustningar av EMC-godkända komponenter och tror att det skulle vara tillräckligt. Det ÄR det inte!
Där tolkas det dessvärre lite olika bland olika tillverkare, och i vissa fall skriver leverantörer på sånt här i blindo och tar "ansvaret" och risken, men räknar med att ingen kollar upp dem. I det fallet är sannolikt inte följderna så allvarliga vid ev. fel.)))
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg