Pseudo prestationer

[johnliungman]

Rent allmänt anser jag att det är OK att ta till i princip alla hjälpmedel (inom ett "inte störa, inte förstöra"-resonemang). Sedan är det helt OK att hojta från morgonsofforna så länge man gör detta på ett sanningsenligt sätt.

Det är i mina ögon inte fel att marknadsföra sig själv. Om nån trots att den inte var "bäst" på att klättra får spons så varför inte? Så länge den var uppriktig med hur expeditionen genomfördes är det ju ingen annans problem. Personen var väl bara bättre på att tala för sig/var snyggare/la mer tid på att ragga sponsorer än en bättre klättrare som inte har sponsorer.

Jo, det är klart att det kan bli nån annans problem. Tex för den som letar sponsorer till ett genuint nydanande projekt, medan hela sverige fortsätter tro att en annan, medioker äventyrare is da shit. Sporten som helhet blir lidande och folk fortsätter hoppa 1.50 eftersom ribban ligger där. Men naturligtvis kan vi inte förbjuda skicklig marknadsföring. Däremot kan vi, som jag påpekat förr, bli bättre på att visa upp verkligt bra klättring. Men där verkar alpinisterna själva vara ljumt inställda, och det är svårförklarligt.

 

[Ayrin]

Meeeen... Nu förutsätter du ju att det bara finns så och så mycket spons att få... Det är ju inte alls omöjligt att någon som gör ett i dina ögon mediokert projekt gör att folk får upp ögonen för klättring, vilket leder till att det blir *lättare* för en i dina ögon "bra" klättrare att få loss pengar till sitt projekt.

Dessutom, vad gör det att folk hoppar 150 om det gör dem lyckliga? Om den typen av klättring vi talat om varit en tävling hade den ju höjts, men så är det ju uppenbarligen inte. Du får ju höja ribban vart du vill. Eller påverkar andras brist på ambition din möjlighet att höja den på nåt sätt? (uppriktig fråga)

 

[lyckegard]

[...]

Eller påverkar andras brist på ambition din möjlighet att höja den på nåt sätt? (uppriktig fråga)

Det här är lite intressant. Från början så fanns inte klättring, utan bara bergsbestigning. Men så visade någon vägen och klättrade upp för ett högt berg. Då började massvis med människor att klättra. Sedan fick vi grader, IV V VI och VI+ där VI+ var gränsen för den mänskliga förmågan. Men så fort någon hade gjort VII- var ju den gränsen också bruten och många människor klättrade hårdare grader. Likadant har det varit varje gång vi har brutit en milstolpe. Vi behöver duktiga klättrare att se upp till för att lära oss vad som är möjligt. Om de som har förmågan att lyfta klättringen till nya nivåer saknar sponsring eller anledning att höja ribban så stannar sporten, så kommer säkerligen inte sporten att utvecklas lika mycket. Andras brist på ambition påverkar min möjlighet att höja min egen ribba.

(En liknelse finns inom skridskoåkning. För hundra år sedan gjordes väl den första piruetten, sedan kom två varv, sedan tre varv och nu har några åkare lyckas hoppa fyra varv, och det är väl ingen åkare i världseliten som inte hoppar tre varv? Trots att ett varv var absolut högsta nivå för hundra år sedan.)

 

[Ayrin]

Det här är lite intressant. Från början så fanns inte klättring, utan bara bergsbestigning. Men så visade någon vägen och klättrade upp för ett högt berg. Då började massvis med människor att klättra. Sedan fick vi grader, IV V VI och VI+ där VI+ var gränsen för den mänskliga förmågan. Men så fort någon hade gjort VII- var ju den gränsen också bruten och många människor klättrade hårdare grader. Likadant har det varit varje gång vi har brutit en milstolpe. Vi behöver duktiga klättrare att se upp till för att lära oss vad som är möjligt. Om de som har förmågan att lyfta klättringen till nya nivåer saknar sponsring eller anledning att höja ribban så stannar sporten, så kommer säkerligen inte sporten att utvecklas lika mycket. Andras brist på ambition påverkar min möjlighet att höja min egen ribba.

(En liknelse finns inom skridskoåkning. För hundra år sedan gjordes väl den första piruetten, sedan kom två varv, sedan tre varv och nu har några åkare lyckas hoppa fyra varv, och det är väl ingen åkare i världseliten som inte hoppar tre varv? Trots att ett varv var absolut högsta nivå för hundra år sedan.)

Jo, men att en massa folk far omkring utan att kunna göra en enda piruett om så deras liv hängde på det gör ju inte att folk inte kan utveckla bättre piruetter. Möjligen då om isplatsen/-tiden är så begränsad att de riktigt duktiga åkarna inte får plats, men så är det väl inte här? Dessutom kommer ju alla de som är kapabla att göra en 3-4 varv ha koll på varandra, så *de* kommer ju veta om nån lyckas göra 5, även om inte media rapporterar det.

Och dessutom är det ju alla de som intresserar sig för skridskoåkning, men kanske bara klarar att göra en halv piruett som gör att det finns någon form av allmänintresse för sporten, och gör det intressant att sponsra den alls. Och om då en person som kanske inte snurrar perfekt skapar ett intresse för sporten, är inte det bättre än att ingen syns?

 

[E9climbing]

Dessutom, vad gör det att folk hoppar 150 om det gör dem lyckliga? Om den typen av klättring vi talat om varit en tävling hade den ju höjts, men så är det ju uppenbarligen inte. Du får ju höja ribban vart du vill. Eller påverkar andras brist på ambition din möjlighet att höja den på nåt sätt? (uppriktig fråga)

Nu tycker jag debatten håller på att spåra ur. Jag upplever inte att "äventyrarna" förstör möjligheterna att få sponsorer till nydanande eller projekt som har som syfte att klättra berg i alpin stil. Det är olika typer av sponsorer och dom har helt olika motiv för sin sponsring.

När det gäller klättring för att göra folk lyckliga så tycker jag inte det är ett argument för "Turist Klättring". Det är som någon påpeka ingen mänsklig rättighet att bestiga berg. Att inte ha de erfarenheter och kunskaper som krävs för att självständigt kunna fattat beslut och röra sig på berget för egen maskin är inte bara oansvarigt utan direkt olämpligt. Många dör för att folk som inte borde vara på berget är där.

Jag motsätter mig att folk utan kunskap och erfarenhet klättra på berg i Himalaya utan att själva stå för prestationen och sedan få det att låta som dom gjort något enastående. Och dom glömmer att dom inte skulle kunna köra sina föredrag om dom inte fått hjälp av massa underbetalad och oförsäkrade Sherpas.


All klättring i Himalaya behöver inte vara nydanande och ske på små obskyra berg men de som vill pyssla med att bestiga höga berg bör gör det på ett sätt som inte är sämre än vad som är möjligt, dvs i småskaliga expeditioner utan fasa rep och O2. Man bör helt enkelt veta vad man gör och inte sätta andras liv i fara för att själv bli lycklig.

 

[0020]

Nu tycker jag debatten håller på att spåra ur. Jag upplever inte att "äventyrarna" förstör möjligheterna att få sponsorer till nydanande eller projekt som har som syfte att klättra berg i alpin stil. Det är olika typer av sponsorer och dom har helt olika motiv för sin sponsring.

När det gäller klättring för att göra folk lyckliga så tycker jag inte det är ett argument för "Turist Klättring". Det är som någon påpeka ingen mänsklig rättighet att bestiga berg. Att inte ha de erfarenheter och kunskaper som krävs för att självständigt kunna fattat beslut och röra sig på berget för egen maskin är inte bara oansvarigt utan direkt olämpligt. Många dör för att folk som inte borde vara på berget är där.

Jag motsätter mig att folk utan kunskap och erfarenhet klättra på berg i Himalaya utan att själva stå för prestationen och sedan få det att låta som dom gjort något enastående. Och dom glömmer att dom inte skulle kunna köra sina föredrag om dom inte fått hjälp av massa underbetalad och oförsäkrade Sherpas.


All klättring i Himalaya behöver inte vara nydanande och ske på små obskyra berg men de som vill pyssla med att bestiga höga berg bör gör det på ett sätt som inte är sämre än vad som är möjligt, dvs i småskaliga expeditioner utan fasa rep och O2. Man bör helt enkelt veta vad man gör och inte sätta andras liv i fara för att själv bli lycklig.

Håller med dig om att det är en process att bli en duktig alpin klättrare och att många av de som deltar i expeditionerna inte har de nödvändiga kunskaperna. De borde ha börjat i mindre skala på mindre berg. Tycker däremot att skulden inte bara kan läggas på den enskilde klättraren utan i väldigt stor del på de som organiserar de här resorna. De värvar klienter och de planerar turen och det är de som står för expertisen och då är det naturligt att det är de som ska säga, nej tyvärr du har inte förutsättningarna att klara en bestigning. Det är ett ansvar som ligger både på den enskilde klättraren som på organisatören. Ingen resa/bestigning/expedition är värd ett människoliv.

Håller även med om att det är ett ofog med att medvetet utelämna eller förvränga det som faktiskt hände på resan/expeditionen för att få en själv att framstå i en bättre dager.

Däremot håller jag inte med dig om att klättring i höga berg bör göras i småskaliga expeditioner. Vi har alla olika fysiska och psykiska förutsättningar för vad vi klarar av och vad som är möjligt för en person kanske inte är möjligt för en annan. Jag kanske tolkar dig fel men det låter som om bara den yttersta eliten bör få klättra, att de är de som sätter standarden och om man inte kan göra det lika bra och med samma minimum av utrustning så har man inte där att göra. Fasta rep eller syrgas ser jag bara som hjälpmedel på samma sätt som stegjärn eller isyxor eller för den delen en extra varm sovsäck. Men väljer man att använda de här hjälpmedlen så ska det naturligtvis inte utelämnas ur en ev presentation och självklart ska allt man tar med sig dit med hem.