Plötsligt högt blodgryck.Orsaker?

[Tundraman]

Har du lust att utveckla din tanke Tundraman?
Är det något som är ett typiskt fenomen? (frågar i eget intresse då jag har både yrsel och högt blodtryck ibland och undersökningarna inte har gett så mkt. Har dock även annat i bakgrunden som påverkar)

https://stegforhalsa.se/8-livsmedel-att-undvika-om-du-har-hogt-blodtryck/

 

[camoscio]

Då i juli 2019, du vandrade i svår terräng. Kanske var du i bättre form, konditionsmässigt..? I kombination med lätt dehydrering som lätt uppstår när man är på tur mitt i sommaren och anstränger sig hårt i många timmar..? Detta kan ha gett dig lägre blodtrycksvärden än nu mitt i vintern när man sitter å jäser framför tv:n i vintermörkret och tappar formen något (?).

Vandring är en konditionskrävande aktivitet. Men jag undrar om det är så värst konditionsfrämjande att gå 6-9 timmar i sträck, dagligen. "dehydrering"? Jag dricker kopiöst, speciellt varma och soliga dagar. Under den långa väntan kunde jag inte dricka mer än jag hade i flaskan, om det nu spelar någon roll. Och jag hade faktiskt samma värden morgonen därpå , en timme efter frukost.

Det är något märkligt att bli upplyst om sina egna vanor -- här är ju också en som vet precis vad jag äter. Jag är fysiskt rätt aktiv, springer fyra dar i veckan på lite olika sätt, 4-minutare, backe, distans 9-13 km.
Det är en mycket energikrävande, men också skön och avkopplande, aktivitet. Jag har ingen bil.

Och frågan gäller möjliga förklaringar till en förändring de senaste veckorna.

 

[lorenzr]

Prova med nätets blodtrycksdoktor:
https://accumbo.se/

Jag tror att det ingår till och med i den offentliga vården.

(Jag har inga personliga intressen i företaget.)

 

[Jocke Soderena]

Ännu ett sätt att blöda ut den allmänna sjukvården på, blodtryckskontroll via app som är "gratis" för användaren men faktureras till den vårdcentral/region som man tillhör. Ytterligare ett exempel på att omfördela pengar från sjukvård för de mest behövande genom "kryphål" i vårdvalet till bolag stationerade i region utan patientavgift.

 

[lorenzr]

Min hänvisning var ett opolitiskt svar till Camoscio som hade funderingar kring sitt blodtryck. Funderingar som hans vårdcentral kanske inte har möjlighet att möta i sådan utsträckning som han förväntade sig.

Sedan kan man visst diskutera kring privat sjukvård, vård på nätet osv.
Kanske inget självklart svar i detta fall när man funderar hur många blodtrycksbesök kan finansieras med pengarna som sparas in när man förhindrar en enda stroke med flera dagar akutsjukvård och kanske livslång hemtjänst efteråt.

En (i mina ögon) viktigare fråga: Är det ett förändrat vårdbeteende som blöder ut sjukvården eller de senaste 10-15 årens enorma omåttliga skattesänkningar?

Utsidan är dock en friluftssida där alla vi som giller friluftsliva och natur ska samsas oavsett våra politiska åsikter. Då är det här kanske inte rätt ställe att föra sjukvårdspolitiska diskussioner ;-)

 

[camoscio]

Min hänvisning var ett opolitiskt svar till Camoscio som hade funderingar kring sitt blodtryck. Funderingar som hans vårdcentral kanske inte har möjlighet att möta i sådan utsträckning som han förväntade sig.

Sedan kan man visst diskutera kring privat sjukvård, vård på nätet osv.
Kanske inget självklart svar i detta fall när man funderar hur många blodtrycksbesök kan finansieras med pengarna som sparas in när man förhindrar en enda stroke med flera dagar akutsjukvård och kanske livslång hemtjänst efteråt.

En (i mina ögon) viktigare fråga: Är det ett förändrat vårdbeteende som blöder ut sjukvården eller de senaste 10-15 årens enorma omåttliga skattesänkningar?

Utsidan är dock en friluftssida där alla vi som giller friluftsliva och natur ska samsas oavsett våra politiska åsikter. Då är det här kanske inte rätt ställe att föra sjukvårdspolitiska diskussioner ;-)

När inte vården räcker till anlitar jag utan dåligt samvete privata alternativ. Jag prioriterar min häsa, andra kanske prioriterar bil, båt, platt-TV etc.

I september 2013 hade jag vad som verkade vara löparknä, p g a vandring snarare än löpning. Fysioterapin i Linköping hade fullt upp med folk som knappt klarade sin vardag. Vid telefonkontakt undrade jag om det inte åtminstone fanns övningar jag kunde göra på egen hand (det brukar finnas blad med övningar till det mesta). Nej, det fanns det inte, det var vila som gälllde.

Men jag gick då hos en PT och beställde en timme av honom och fick åtskilliga tips om självmassage och stretching. Efter ett par veckor var problemet ur världen.

 

[Jocke Soderena]

Inte meningen att hoppa på dig lorenzr, ville bara belysa att all vårdkonsumtion har effekter och kostnader som drabbar en, även om det inte finns någon patientavgift och man som patient inte ser kopplingen.

Camoscio (eller någon annan) bör inte heller ha dåligt samvete över nyttjande av tillgänglig sjukvård. Det är ett systemfel och ska inte lösas genom att gemene man måste avstå att ringa kry.
Tråkigt med ditt löparknä, jobbar själv som fysio och tycker det var ett märkligt bemötande du fick, tur det löste sig.

Jag undrar bara som kortast, hur mår du? Mår du bra och inte har alarmerande blodtrycksmätningar så skulle jag fortsätta hålla koll men inte dra igång några större åtgärder.

 

[camoscio]

Hej.
Jag jobbar på vc och är en av de där hemska människorna som försöker finta bort dig...



hypokondrikers besvär

inte den som skriker högst.

Som tidigare nämnt, blodtrycket kan bero på otroligt många saker. Kondition, kost, stress, alkohol/tobak, fysisk aktivitet är de som du själv kan påverka och fundera på om du vill/kan förändra.
Kan du uppvisa andra symtom än högt blodtryck? Klinisk utvärdering är viktigare än staplande av siffror, fundera på hur du egentligen mår. Har du smärta någonstans? Perifer cirkulation? Andningsbesvär? Ångest?

Du säger att dina värden har förändrats jämfört med hur de såg ut för 2 år sedan. Mycket kan hända på 2 år, man kan till exempel skadas, ändra levnadsvanor, gå upp i vikt, åldras...

Du talar om hypokondri. Jag talar om “age-defying fitness”, att vägra åldras enligt tidtabell. Alltså är jag noga med min diet, tränar och springer (vilket dessutom är en skön, naturlig och avkopplande aktivitet). Jag undersöker mina blodfetter och en del annat en gång om året, givetvis privat.

Jag har gjort till vana att läsa på, t ex i vårdens egna dokument på internet, bl a för att inte besvära den i onödan. Det finns bl a ett om blodtryck, där gränsen 140/90 (135/85 vid hemmamätning) anges.
Man uppmanas att kontrollera trycket regelbundet på VC, ex.vis årligen, bl a därför att högt blodtryck inte alls behöver yttra sig i konkreta symptom.

Jag gör det mer sällan än så.
Dels har jag min hemmamätare, dels är VC en orolig plats. En sköterska kan låta telefonen stå och ringa med hemsk signal under vilan innan, en annan kan knacka på i annat ärende under pågående mätning. En gång pågick ombyggnadsarbeten. Jag har troligen sparat in onödiga åtgärder genom att lita till min hemmamätare.

Jag har förstås också läst att gränserna 140/90 är rätt högt satta, för att vården annars skulle överbelastas. Och emellanåt låtsas man att dessa gränser är normalvärden, för ytterligare begränsning. Det är OK om man är ärlig med detta.

Om att finta, ett exempel från VC.

Vid ett tillfälle, 2010, hade jag 160/90 vid min årliga undersökning på det privata Läkarhuset.
Läkaren skrev remiss på en 24-timmars mätning. Jag fick istället tre punktmätningar. Vid den sista, den med den ringande telefonen, antydde jag att jag kanske borde se över min kost, jag hade ju dessutom problem med viktskontrollen. Svar: jamen, så är det ju när man är lite äldre.

Jag vet att VC har/hade en femtedels dietist som är fullt upptagen
med feta barn och diabetiker. De går före och det är fullkomligt OK, men sköterskan svarade ändå åt helvete fel.
Det är ingen naturlag att man med åren ska gå upp i vikt. Däremot är det vanligt. Det vore ärligare att säga att jag är för gammal (då 66 år) för att vara intressant.

Nå, jag lyckades hantera min besvikelse. Jag googlade efter kostrådgivning. Det första stället var en nitlott, ett års bindetid, handledning i grupp !!!

På andra slagningen fick jag oväntat napp, “Friskvårdspoolen” (som egentligen sysslade med vattengympa!), en timma med en mycket engagerad och empatisk rådgivare. 500 kronor, väl använda pengar.

Hon klargjorde att det handlar om VAD man äter, inte HUR MYCKET (räkna aldrig kalorier) ty HUR MYCKET är automatiskt. Man blir nämligen mätt av fet mat (t ex fet fisk, osaltade nötter, fröer, ägg; aldrig ris, potatis eller pasta, inga lättprodukter och absolut inte margarin).

Hon pekade ut några sockerfällor (t ex fruktyoghurt) och av bara farten påmindes jag om diverse saltfällor (bröd, ost, färdigmat, kasseler) och kunde minimera dessa.

Jag har därtill konsulterat Martin Ingvars böcker och Andreas Eenfeldts bok Kostrevolutionen och fått många uppslag.

Allt detta har lett till bättre kontroll över mitt blodtryck och min vikt. Under hösten och till nu har min morgonvikt legat på 68,5 kg, min målvikt har i 50 år varit 67.

På två år hinner en del hända, ja. Men från den 28 juli, när jag undersöktes på längden och tvären i Norge, till idag är faktiskt inte två år utan knappt 7 månader (2+12-7=7; räkna på fingrarna om det var för svårt). Som tidigare framgått har jag även efteråt regelbundet kontrollerat mina värden, som varit OK till alldeles nyligen.

Du har som flera andra missat ordet *plötsligt* i rubriken. Jag har alltså inte plötsligt börjat dricka alkohol eller röka, och jag har inte plötsligt slutat springa fyra dagar i veckan och träna två.

När både det övre och det undre trycket på kort tid stiger med så där 20 enheter är det knappast hypokondri eller skrik att undra över möjliga orsaker. En morgonpuls på 62 är förmodligen inte farligt, eller ens ovanligt högt, men vad beror ökningen (vid månadsskiftet!) från 48 på?

Den 6/2 var mitt tryck på kvällen 180/110, men det var efter att ha läst ditt inlägg.

 

[camoscio]

Inte meningen att hoppa på dig lorenzr, ville bara belysa att all vårdkonsumtion har effekter och kostnader som drabbar en, även om det inte finns någon patientavgift och man som patient inte ser kopplingen.

Camoscio (eller någon annan) bör inte heller ha dåligt samvete över nyttjande av tillgänglig sjukvård. Det är ett systemfel och ska inte lösas genom att gemene man måste avstå att ringa kry.
Tråkigt med ditt löparknä, jobbar själv som fysio och tycker det var ett märkligt bemötande du fick, tur det löste sig.

Jag undrar bara som kortast, hur mår du? Mår du bra och inte har alarmerande blodtrycksmätningar så skulle jag fortsätta hålla koll men inte dra igång några större åtgärder.

Hälsokontroller (blodtryck, blodfetter etc.) görs i förebyggande syfte. Högt blodtryck är en förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke och demens. Här får naturligtvis vården göra en avvägning. Om jag dör av en hjärinfarkt så är det en samhällsekonomisk vinst, medan en stroke eller demens kan innebära enorma kostnader för samhället.

För det mesta har det fungerat bra med fysioterapeuter. De är ofta bra på att sporra en; jag minns speciellt en som hjälpte mig efter en trafikolycka för 12 år sen, 12/2 2008. En läkare hävdade att det skulle ta tre månader innan jag kunde gå utan smärta och att jag inte kunde räkna med alpvandring förrän i augusti. I början av maj gick jag 7-8 mil på Östgöta- och Sörmlandsleden (utan smärta) och den 18/6 började min alptur. Troligen tack vare uppmuntrande bemötande från terapeuten.

För tillfället har jag bekymmer med min rygg p g a två slitna diskar och en buktande. Jag bestämde mig i höstas för att anllita en privat terapeut (700 kr per tillfälle). Efter ett tag började jag undra om jag inte borde skärpa övningarna och läga an mer på styrka för god hållning. Det blev ngt kommunikationstjall så jag vände mig till landstingsvården. Den jag fick kontakt med hävdade att sådana övningar som jag efterfrågade inte existerade, och f ö ta det lugnare med mina aktiviteter, byta löpning mot promenader (lugn mot stress??). Så jag ringde igen några veckor senare och den jag då fick tag på skickade massor med övningar och som också kommer att ringa mig längre fram för uppföljning.

Det är väl det som kal.as för att "skrika"??

 

[camoscio]

Inte meningen att hoppa på dig lorenzr, ville bara belysa att all vårdkonsumtion har effekter och kostnader som drabbar en, även om det inte finns någon patientavgift och man som patient inte ser kopplingen.

Camoscio (eller någon annan) bör inte heller ha dåligt samvete över nyttjande av tillgänglig sjukvård. Det är ett systemfel och ska inte lösas genom att gemene man måste avstå att ringa kry.
Tråkigt med ditt löparknä, jobbar själv som fysio och tycker det var ett märkligt bemötande du fick, tur det löste sig.

Jag undrar bara som kortast, hur mår du? Mår du bra och inte har alarmerande blodtrycksmätningar så skulle jag fortsätta hålla koll men inte dra igång några större åtgärder.

En fråga jag glömde: vad menar du med "systemfel"? Jag hade alltså tur att få tag i en vettig privat kostrådgivare och att kunna anlita en PT och hade råd att betala för en timme hos bägge. Den senare löste ett akut problem, den förra hjälpte mig till en radikal omläggning av kosten, med förbättrade blodvärden (triglycerider, HDL, LDL) och bättre viktskontroll till följd.
Vari består systemfelet?

När det gäller den här privata blodtryckstjänsen skulle jag inte ha någon uppfattning utan att veta fler detaljer. (Jag kan inte utnyttja den eftersom närmsta ställe för provtagning är i Norrköping.) Trots allt uppmanas man att kontrollera sitt tryck regelbundet. Och jag tror faktiskt att de har rätt om det något nyckfulla i att lita till en enda mätning, eller ett fåtal.

När man ställer behov mot behov ska man vara tydlig. I vissa frågor verkar hög ålder diskvalificerande men samtidigt får jag av åldersskäl gratis influensavaccin. Kanske också jag som varit svensk medborgare i 70 år och skattebetalare, i varierande utsträckning, i 59
annars måste stå tillbaka för ex.vis "papperslösa". OK; bara det sägs rent ut.

Eftersom det är två år sen jag kontrollerade beställde jag häromdagen tid hos blodtryckssköterskan på min VC; hon mätte till min glädje manuellt (men första mätningen gick hon upp till 200, vilket känns!). Resultatet var något förvånande med tanke på mina nästan konsistent höga värden dessa 15 dagar.
144/80. Det undre är normalt. Det övre betecknade hon som förhöjt. T v nöjer jag mig med detta eftersom jag ska på min årliga hälsoundersökning den 5/3, varvid de mäter trycket, vare sig jag vill eller ej.

I Andreas Eenfeldts bok Kostrevolutionen listas gränser för de olika faktorerna i det metaboliska syndromet. För blodtryck anges gränsvärdet 130/85; över det skulle motsvara 9 cigaretter om dagen (det är 61 år sen jag rökte mitt livs enda cigarett). För bukfetma anges midjemått 102 cm, motsvarande 7 cigg. Mitt midjemått är 82-83 cm för tillfället. Nu är det väl tre gränsvärden av fem man ska över för att anses sjuk. Så jag är högst sannolikt på den säkra sidan. Men, 7 cigg????

 

[camoscio]

Så blev det tillsist.

I samband med kontakten med VC lämnzde jag över min långa mätserie till sköterskan f v b till husläkaren. Denna skrev i pappersbrev att mina värden var alldeles normala för en person i min ålderoch aktivitetsnivå. Åtskilliga dokument och testformulär säger att dessa värden svarar mot en ålder av 80+, inte min faktiska älder, 75. Hämvisningen till mina aktiviteter blir då särskilt förbryllande. Skulle högt blodtryck bero på träning?

Återigen, en läkare som fintar mig, istf att bara säga, vi har inte tid med dig, eller du är för gammal för att vara intressant -- när kanske några enkla kostråd eller förslag till förändrade aktiviteter skulle hjälpa. Jag framhärdar i att det är förkastligt att vilseleda patienter.

Nu visade det sig vara som jag misstänkte: den plötsliga förändringen var tillfällig. Orsaken vet jag inget om, men förbättringen kan ha berott på lite juseringar av kosten, mer fett, mindre kolhydrater. Jag gjorde en mätserie på en dryg vecka nyligen, eftermiddagar, och värdena låg på 140/80, av vilka det första är väl högt (140 är ju vårdens sjukdomsgräns) men klart lägre än tidigare. Den sista mätningen landade på 129/81, det är nog snudd på godkänt.

 

[camoscio]

I våras (maj) fick jag anledning att fundera över prioriteringar inom vården. Under morgonbestyren högg det plötsligt till i hjärttrakten (vänster armhåla ...) och värken bestod. Jag tog för givet att det handlade om en sträckning eller annan muskelskada p g a oförsiktig rörelse e.d. Jag ringde VC för att få råd om hur jag bäst undvek att aktualisera smärtan. Sköterskan var däremot väldig envis om att det kunde vara något med hjärtat, hjärtinfarkt t ex, och skickade efter ambulans. Jag undersöktes snabbt på gårdsplanen. Blodtryck och puls mättes två gånger, det förra var högt, det senare visade 54 resp. 51 vilket man tydligen inte väntar av en (då) 77-åring. Jag fraktades till US i Linköping där jag i vanlig ordning fjättrades vid diverse mätinstrument och mängder med blodprov togs. Ett av proven måste tas om vilket tog en timme extra.

Proven påvisade inga sjukdomar. Blodtrycket mättes kontinuerligt, det framräkande medelvärdet var 130/70 (det började lägre och steg långsamt). Eftersom jag varit med om ngt liknande 4-5 år tidigare bad jag om ursäkt för den omotiverade utryckningen och fick till svar (av läkare) att är det obehag i hjärttrakten kontaktar man vården.

Något år tidigare hoppade kedjen när jag skulle ivåg nånstans på cykel och i fallet skadade jag knäet. Vid rutinundersökning uptäcktes lite avvikande blodvärden och jag bestods en undersökning av en omfattning som jag normalt betalar tusenlappar för privat. Lite märklig prioritering, men det kan ha berott på personalläget just den dagen, eller vilken läkare som just då var i tjänst.

Att jag tittar tillbaka på denna råd beror annars på att jag återigen är inne i en period av högt tryck, långvarigare än de tidigare. I morgon har jag tid hos en läkare (ibland går det undan!); när jag inför andra uttryckt fruktan för mediciner har jag fått lugnande besked. Det är inget att skämmas för, speciellt inte när man är 78. Men visst är jag nyfiken på vad som hänt med mig och hur jag ska leva med (tydligen) nya förutsättningar.