Sopsäck
Ortlibpacksäckarna är utmärkta vid mcåkning, cykling, paddling, båtliv och skridskoåkning. Men jag skulle inte vilja bära dem upp över bergen, så länge som det finns lika funktionella och lättare alternativ.
Det finns en grå sopsäck med handtag i lite kraftigare kvalitet, den försäljs bla under namn liknande trädgrådsavfallssäck. (Som bekannt är kan man kompostera hemma istället för att köra till kommunala tippen + de tomma turerna för att låna/lämna nätvagn till macken.) Denna kvalitet har för mig hållt i mer än 22 dygn och jag betvivlar att så många gör så mycket längre turer. Innerplastpåsarna av mylar, vita prassel i kraftigare kategorin, har även de hållt utmärkt, jämte HMs vita tvättpåsar, vilka fungerar både som upphissningspåsar där dylika behövs, tvättsäckar, torksäckar efter regn och bad, ofrivilliga, när packningen i säcken var torr, men väl ej säcken, samt slutligen är lätta att hitta småprylarna i. Eftersom jag lätt blir ivrig vid kikarspaning och fotografering vill jag inte bära dittypåsen i handen som många förespråkar, utan jag har ett litet kontor a la Colin Fletcher på vä axelrem, för väsentligheterna, som thermometer, karta och ant. mtrl, packlista jämte monookulär kikare liten kamera, läpp- & myggsalva samt ofta använda pincetten och lilla plåsterkuvertet. Småprylarna i en insydd tvättpåse som sitter fast i en D-ring. Kompass och flitigt använda luppen, jämte visselpipan och micran i ett snöre runt halsen innanför skjortan. Micran i ett litet skinnfodral a la fickkniv, fast åt "fel håll", så att den inte fastnar i bröstpälsen.
Till Patrik Nilsson som gärna vill bära tungt, och vara allmänt tyken enligt min uppfattning, kan jag rekommendera dykarskor med blysula som lägerskor. (Sannorlikt utmärkta vid sista badet oxså.) Miljöblyvarianter har jag inte sett i bodarna ännu, men det går säkert att ordna...
Sportaffärerna och mina garderober är fulla med onödiga och fiffiga pryttlar och pinaler. De flesta både dyra och föga funktionella, men det lärde man sig efter mer eller mindre framgångsrika brukarförsök. Alla, utom ett stort antal presenter, har dock haft den pekunjära delen som minsta gemensamma nämnare. Jag kunde haft många trevliga resor till avlägsna naturområden för de pengarna.....
Nu har det ändå blivit en hel del resor under mina snurr, så jag skall inte klaga.
Men en sak har jag lärt mig och det är att inte bära de onödiga pryttlarna och kilona över passen och utsiktspunkterna, så att förhoppningsvis knän och höfter samt rygg pallar för ytterligare trevliga vandringar under många år till.
Visst tyckte även jag att grundinlägget andades aningslöshet, ungdom och en svag känsla av möjlig smygrekam (var det så?), men om jag betraktade varje nytt inlägg som jag numera betraktar P Nilssons inlägg så skulle jag absolut inte svara på något, och det vore trist för mig.... och av ett antal tack jag fått så förstår jag att vissa av mina inlägg åtminstone läses, sånt värmer.
KISS! Gäller i alla sammanhang och speciellt när man skall bära och vandra.
Go tur
Johan K
PS Hur många kilo oanvända pryttlar har du hemma i gömmorna? Själv har jag ännu ingen packorm....
[Ändrat av johankse 2003-07-31 kl 08:41]
