Det är ingen utväxling i ett toppankare. Däremot kan du som säkringsman ha fördel av friktionen när du ska hålla nån som hänger i andra änden av repet. Karbinen och ankaret utsätts för de laster som din hållkraft och tyngden av den andre motsvarar. (Vi kan nog för enkelheten bortse från lite vinklar osv på repet i det fallet.)
opposing nuts
- Trådstartare lobo2me
- Start datum
Bilagor
OK!
Jo, för all del, summan av lasterna måste förstås tas upp av ankaret. Man kan ju förstås se det som utväxling så tillvida att reaktionskraften blir större än om man t ex hade firat från ankaret utan assistans.
Däremot får du inte större kraft från ena parten till den andra p g a du har ett "brythjul" i form av karbinen.
Och i fallet med de motställda kilarna är problemet att riktningen på lasten inte stämmer med kilarnas, och jag uppfattade att någon ansåg att man skulle minska belastningen i kilarna från oändlig eller jättehög till omkring 1,5 x vertikallasten p g a karbinen. Karbinen försämrar ju snarare situationen genom att den dåliga vinkeln bibehålls.
Jo, för all del, summan av lasterna måste förstås tas upp av ankaret. Man kan ju förstås se det som utväxling så tillvida att reaktionskraften blir större än om man t ex hade firat från ankaret utan assistans.
Däremot får du inte större kraft från ena parten till den andra p g a du har ett "brythjul" i form av karbinen.
Och i fallet med de motställda kilarna är problemet att riktningen på lasten inte stämmer med kilarnas, och jag uppfattade att någon ansåg att man skulle minska belastningen i kilarna från oändlig eller jättehög till omkring 1,5 x vertikallasten p g a karbinen. Karbinen försämrar ju snarare situationen genom att den dåliga vinkeln bibehålls.
"Summan av lasterna är konstant, och det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellerna."
- Hasseåtage
och icke att förglömma:
"När lasterna överger oss, smickrar vi oss med att tro att det är vi som övergett dem."
- François de la Rochefoucauld
@Mathias: Hit mä krattan!
Med risk för att framstå som rättshaveristisk; figuren ovan från Lobo2me är inte fel, men kanske riskerar att vara lite opedagogisk just i sammanhanget.
Eftersom kraften i ankarets infästning är frilagd och angiven borde även kraften i infästningen av repe (i säkringsmannen?) vara frilagd och ha kraften F angiven. I den mån någon missat det stämmer då kraftjämvikten så att 2F =2F.
På samma sätt så är det lätt att ange kraftkomposanterna i den senaste skissen, och med lite vinklar inritade så blir det inga konstigheter.
Eftersom kraften i ankarets infästning är frilagd och angiven borde även kraften i infästningen av repe (i säkringsmannen?) vara frilagd och ha kraften F angiven. I den mån någon missat det stämmer då kraftjämvikten så att 2F =2F.
På samma sätt så är det lätt att ange kraftkomposanterna i den senaste skissen, och med lite vinklar inritade så blir det inga konstigheter.
ett annat exempel...
...så gott som (marginell skillnad; där skulle man klippa en karbin i båda kilarna direkt, men jag återanvände min förra ritning) tagen ur en av john longs böcker.
beskriver hur man skyddar inför en travers, dvs det handlar om en avsiktlig omdirigering av repet.
bilden visar läget när försteman (högra repänden) misslyckades med traverserandet.
här har jag tagit med tänjningen av kilkonstruktionen från början, för att om möjligt få diskussionen litet mmindre yvig (fat chance..).
(börjar bli fena på inkscape med det här bildritandet - vem sa att klättring inte är allmänbildande?)
...så gott som (marginell skillnad; där skulle man klippa en karbin i båda kilarna direkt, men jag återanvände min förra ritning) tagen ur en av john longs böcker.
beskriver hur man skyddar inför en travers, dvs det handlar om en avsiktlig omdirigering av repet.
bilden visar läget när försteman (högra repänden) misslyckades med traverserandet.
här har jag tagit med tänjningen av kilkonstruktionen från början, för att om möjligt få diskussionen litet mmindre yvig (fat chance..).
(börjar bli fena på inkscape med det här bildritandet - vem sa att klättring inte är allmänbildande?)
Bilagor
Läget där är väl detsamma som för en "vanlig" tillämpning av motriktade kilar.
Det är inte bra, men håller bättre än någon av kilarna skulle gjort var för sig.
Tycker väl att det här ser bättre ut.
Så länge repet bara klippts första gången, så funkar det ju utmärkt, eftersom man inte faller på tvären i förhållande till de två kilarna.
När man sedan traverserat och klippt igen, så blir det en sidokraft på dubbelkilarna, men dels har den en riktining som inte är rakt åt höger, utan resulterar i nån snett nedåtriktad kraft, som (dessutom är lite lägre till beloppet), samt att det faktiskt inte gör lika mycket om den rippar - bara den senare säkringen är bra.
Sådär skulle jag nog kunna tänka mig att göra, men jag misstänker att jag redan gjort nåt liknande, men att jag då utelämnat den uppochnedvända kilen...
Så länge repet bara klippts första gången, så funkar det ju utmärkt, eftersom man inte faller på tvären i förhållande till de två kilarna.
När man sedan traverserat och klippt igen, så blir det en sidokraft på dubbelkilarna, men dels har den en riktining som inte är rakt åt höger, utan resulterar i nån snett nedåtriktad kraft, som (dessutom är lite lägre till beloppet), samt att det faktiskt inte gör lika mycket om den rippar - bara den senare säkringen är bra.
Sådär skulle jag nog kunna tänka mig att göra, men jag misstänker att jag redan gjort nåt liknande, men att jag då utelämnat den uppochnedvända kilen...
kraften som verkar på kilparet, och multipliceras av den konstruktionen, borde vara mindre än F, pga friktion i de högra karbinerna framförallt.
sen blir väl inte fallfaktorn så hög vid en travers, heller, så värdet på F bör hålla sig på modesta nivåer.
den här känns för mig betydligt rimligare än i fallet när kilarna satt horisontellt.
sen blir väl inte fallfaktorn så hög vid en travers, heller, så värdet på F bör hålla sig på modesta nivåer.
den här känns för mig betydligt rimligare än i fallet när kilarna satt horisontellt.
F mot säkringsmannen är ju lite lägre än F från förstemannen p g a friktion, så det hade väl varit en fördel om det inte stått F på båda. Nåja, skillnaden är inte sååå stor, men F mot säkringsmannen är då i sin tur i alla fall nästan lika som den kraft som överförs i repet mellan karbinerna och vi kan för enkelhetens skulle bortse från skillnaden kanske (skillnaden p g a friktion).
Då är det så att kraften i karbinen som hör till kilparen är resultanten av kraften mot säkringsmannen, resp kraften från repet som går mellan karbinerna (nästan horisontellt). Eftersom vinkeln mellan dessa är hyfsat trubbig blir resultanten en bra bit i från två "såna F".
Hm... Det går väl att anta en friktionsförlust i karbinerna och sen räkna på lite vinklar så får man fram kraften. Den kanske inte blir så himla låg - men resultantens riktning är ju hyfsat gynnsam i förhållande till den övre kilens placering, och OM den rippar så är det ju inte hela världen heller eftersom vi kan anta att nästa säkring håller, om den nu i sig bara är lite normal.
Då är det så att kraften i karbinen som hör till kilparen är resultanten av kraften mot säkringsmannen, resp kraften från repet som går mellan karbinerna (nästan horisontellt). Eftersom vinkeln mellan dessa är hyfsat trubbig blir resultanten en bra bit i från två "såna F".
Hm... Det går väl att anta en friktionsförlust i karbinerna och sen räkna på lite vinklar så får man fram kraften. Den kanske inte blir så himla låg - men resultantens riktning är ju hyfsat gynnsam i förhållande till den övre kilens placering, och OM den rippar så är det ju inte hela världen heller eftersom vi kan anta att nästa säkring håller, om den nu i sig bara är lite normal.
repfriktion
Pojkar, pojkar - först litteraturstudier sen tänker man, för det är alltid någon som tänkt innan!
Repfriktionen kan ju approximeras med capstan ekvationen och blir snabbt hög vid låga glidhastigheter...
Se mer här tex http://www.jrre.org/att_frict.pdf
Finns även annat matnyttigt där så som http://www.jrre.org/ropes_101.pdf lite mer om dynamiken i ett system, friktion och annat...
Finns även lite om elastska modeller på friends http://web.mit.edu/custer/www/rocking/cams/cams.html
Pojkar, pojkar - först litteraturstudier sen tänker man, för det är alltid någon som tänkt innan!
Repfriktionen kan ju approximeras med capstan ekvationen och blir snabbt hög vid låga glidhastigheter...
Se mer här tex http://www.jrre.org/att_frict.pdf
Finns även annat matnyttigt där så som http://www.jrre.org/ropes_101.pdf lite mer om dynamiken i ett system, friktion och annat...
Finns även lite om elastska modeller på friends http://web.mit.edu/custer/www/rocking/cams/cams.html
Senast ändrad:
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg