Jag ser egentligen ingen större nytta med det när det gäller klättring. Vid stand använder jag repet från selen, gör ett dubbelt halvslag och kopplar in den på stand. Repet är dynamiskt, jag kan bestämma längden själv och jag slipper ha en dedikerad slinga eller kosvans för det.Hur många är det som har dynamisk kosvans med sig?
Väldigt off topic, men jag undrar lite över detta...Har alltid kört med slinga men slutade i samband med att jag lärde mig grottningstekniker. Rycket blir ordenligt i statiska saker.
Är du inkopplad och belastar ankaret via en kosvans och den ena ankarpunkten brister så kan du väll ha nytta av en dynamisk kosvans, men vad händer om samma punkt brister när du klättrar upp för repet eller firar ned? Brister en punkt när du belastar firningsbromsen eller bröstklämman så finns ingen dynamik då inte. Om du kör dynamisk rep till jummarn så kan du få viss dynamik om det är den som belastar repet, men då har du problemet att du antingen inte når jummarn när du hänger i den helt, eller måste ha kortare dynamisk rep men behöva jobba lite extra för att sträcka ut det helt över huvudet, alternativt ta kortare och flera "steg" vid repklättringen. En 70 meters pitch blir aningen jobbigare då...
Traverser är kanske då man har mest nytta av dynamiska kosvansar, och egentligen finns det ingen större anledning att inta ha dynamiska kosvansar i grottning, men rent tidsmässigt så belastar man ankarna till större delen under firning och repklättring med helstatiska system utan dynamisk falldämpning. Jag har upplevt att man väldigt sällan är inkopplad till en punkt där risken för att halka till och falla i kosvansen är överhängande, för oftast så ser man till att hänga i kosvansen så fort man har kopplat in den... Eller så är min SRT teknik antik, vilket är inte helt otroligt, det var ett tag sen...