Jag beklagar om någon uppfattar mitt inlägg som bristande i respekt eller medmänsklighet, det var definitivt inte min avsikt. Jag anklagar heller inte gruppledaren för någonting, och det finns inget i mitt inlägg som kan tolkas så.
Däremot anser jag att det är ett faktum att NÄR många skridskoåkare hamnar i vattnet samtidigt på samma ställe så har dessa inte åkt på ett sådant sätt som de borde, oavsett vad skälet är till att de inte gjorde det. Själva det faktum att olyckan inträffar ger ju ett slags facit. En i vattnet ja, två visst, tre nja, kanske, sen ska resten hinna stanna på bärig is, om inte hela fjärden plötsligt går upp - och det vet vi i det här fallet att den inte har gjort.
Faktiskt är det ju så att säkerhetstänkande alltid har med extraordinära omständigheter att göra - när allt är som vanligt är det ju bara att åka på, riskerna är minimala.
Jag anser alltså inte att det handlar om ogrundade spekulationer, utan om frågor som är alldeles för stora och för viktiga för att de ska döljas bakom till intet förpliktande kondoleanser.
Medkänsla med de drabbade är viktigt, men för oss som inte känner dem personligen är det ett viktigare ansvar att försöka hindra att olyckor händer igen - något som kräver arbete och självrannsakan. Hur det arbetet skulle se ut om man inte ens vågar ställa frågorna förstår jag inte.
