När argumenten tryter får man sluta att diskutera ämnet och ägna sig åt ironi och allmänna påhopp.
Mig fascinerar det ändå att en fråga från TS skapar en sådan enorm flod av argument mot det orimliga i dennes fråga och undran. Men det är klart i en värld där alla ser och upplever samma fenomen är allt gott. Eller? Jag har ännu inte sett varken tomtar, troll eller Yetis. Däremot skulle jag tycka att det vore intressant att få ta del av andras upplevelser. Det är ju fullt möjligt att det kan vara givande för andra att ta del av andra tolkningar av vår verklighet. Är man som jag intresserad av kognitionsforskning så är det spännande att se hur man ser det man tror på och aldrig någonsin objektiva sanningar. Hjärnan försöker alltid lägga ett pussel som kompletterar det vi redan vet om. På samma sätt missar vi information som leder tanken i en annan riktning än det vi redan är övertygade om. Vill man förstå mer om detta kan man förslagsvis fördjupa sig Weicks forskning om sensemaking. Att ifrågasätta en individs upplevelser kan enligt mina erfarenheter aldrig leda till större förståelse för någon av parterna.
Så i din värld kan vi inte ens enas om att Elvis är död? Får det stå i skolans läroböcker att Olof Palme blev skjuten, eller är det en öppen fråga vars svar beror på dina och mina sinnesintryck? Jag tyckte kanske att jag såg Palme på stan i förra veckan... Kan det vara kränkande att hävda jordens klotform som en sanning, eftersom det kan finnas någon som upplever den som varande platt?