Överlevnadsscenario - tänkbara avstånd?

[Familjen F.]

När jag läser din fråga kommer jag att tänka på den amerikanska familj, ett yngre par med en bebis, som förrirrade sig i en nationalpark som stängt för vintern. De tvingades stanna sin pickup i mörkret pga snöstorm och dålig sikt, och vaknade nästa dag upp till ett öde snötäckt landskap med flera mil till närmsta, snöröjda väg. Utan mat och dryck tvingades de ge sig i väg men pulsade åt fel håll. Det slutade med att kvinnan och bebisen tog skydd i en grotta medans mannen kämpade sig till vägen. har för mig att alltihop tog 4-5 dygn.

Såg detta i en amerikansk dokumentär (ni vet en sån med superdramatisk berättarröst) som sändes för något år sedan. Gripande när man själv har småtting.

//Anders

Nej, men det måste vara den jag också såg, men missade början på! Jag har faktiskt tänkt på den en hel del (kanske berörde den mig djupare för att barnen var små då). Jag har ofta funderat på vad som i hela världen fick dem att lämna bilen. Och varför i hela världen de drog bebisen efter sig i en åkpåse på snön, istället för att bära den innanför kläderna. (Den höll ju på att dö av nedkylning...)

/Jessika

 

[skogsbaronen]

Det logiska valet är väl att INTE lämna fordonet, om man inte med säkerhet vet att hjälp finns inom rimligt gångavstånd. Är inte det en tumregel i dylika sitationer?

Om DU kör på vägen, då gör ANDRA det också. Även i norra norrlands inland finns det, tro det eller ej, fantastiskt mycket bilar =) Jag skulle bli förvånad om väntetiden överstiger 5 timmar.
För det andra. Om man har varit hos en bekant bör man ha kört vägen förut, och vet hur långt man har åt båda hållen. Ja oftast vet man väl var man är på ett hum.

Frågan känns väldigt hypotetisk, och jag har svårt att se hur man skulle kunna hamna i en "ren överlevnadssituation" när man som utgångspunkt kör en bil i Sverige.
Ska man ut och fiska på en väg med återvändsgränd 10 mil bort, en väg där man vet att ingen kör mer än en gång i månaden, då skulle åtminstone jag se till att ha den utrustning som krävs för att överleva över natten. Vidare skulle jag lämna färdplan.

Situationen existerar inte riktigt för mig. Sverige är inte tillräckligt öde =)

 

[spaceromancer]

Frågan känns väldigt hypotetisk, och jag har svårt att se hur man skulle kunna hamna i en "ren överlevnadssituation" när man som utgångspunkt kör en bil i Sverige.

Var det inte förra vintern som en kvinna frös till döds i sin bil? Hon skulle besöka ett hus som låg lite avsides men överraskades av dåligt väder och bestämde sig för att vänta i bilen.

 

[Cremytos]

Situationen existerar inte riktigt för mig. Sverige är inte tillräckligt öde =)

Jag börjar mer och mer kuta mot att du nog har rätt, vilket ju stressar kunskapsbehovet oerhört. Alla vet hur man tänder eld med gran och många vet även hur man eldar med färsk björk. Hur hur funkar det i zoner där det är helt andra typer av träd.

 

[skogsbaronen]

Var det inte förra vintern som en kvinna frös till döds i sin bil? Hon skulle besöka ett hus som låg lite avsides men överraskades av dåligt väder och bestämde sig för att vänta i bilen.

Jag var kanske litet generelliserande. Har man, låt oss säga, baskunskaper i klass med vad jag tror de flesta på detta forum har tror jag det är mycket svårt att hamna i en "ren överlevnadssituation" när man som utgångspunkt kör en bil i Sverige.
Man kan naturligtvis inte bara sätta sig ner och tro att allt ska lösa sig. Är det kallt får man vidta åtgärder. Med en jacka, en mössa, och en bil (i detta fall troligen fungerande) klarar man sig i många många timmar även om det är riktigt kallt.


Hur länge tog det innan hon hittades?

 

[skogsbaronen]

Jag börjar mer och mer kuta mot att du nog har rätt, vilket ju stressar kunskapsbehovet oerhört. Alla vet hur man tänder eld med gran och många vet även hur man eldar med färsk björk. Hur hur funkar det i zoner där det är helt andra typer av träd.

Ja du. Vår boreala taiga är sig lik även i ryssland. Jag skulle tro att vår tundra- och fjällvegetation är i stort sett densamma också. Det är väl först i nordamerika det skiljer sig nämnvärt.

Det är sant det du säger. Även om man har baskunskaper som troligtvis går att översätta till en annan typ av skog är det nog många viktiga "trix" som skiljer sig i t.ex. nordamerika . Vilket ris fungerar bäst att elda med, vilken trädart brinner färsk, vilken är deras motsvarighet till törved, går det överhuvudtaget att elda en murken sitkagran eller ska man inte ens försöka.

 

[nermander]

Bör vi därför sluta att träna för dem eller är det viktigt att hitta realistiska scenarion för att just hitta nya vinklar?

Man behöver ju inte träna hela situationen. Grejen är ju att man istället tränar olika moment/delhändelser.

För tränar du en hel situation så kan du ge dig f-n på att när nåt händer råkar det vara just den situation du ännu inte hunnit träna på. Men tränar du ett antal olika delmoment så kan de kombineras i en massa kombinationer till kompletta scenarion.

 

[nermander]

Även om man har baskunskaper som troligtvis går att översätta till en annan typ av skog är det nog många viktiga "trix" som skiljer sig i t.ex. nordamerika . Vilket ris fungerar bäst att elda med, vilken trädart brinner färsk, vilken är deras motsvarighet till törved, går det överhuvudtaget att elda en murken sitkagran eller ska man inte ens försöka.

Det är precis det där jag menar. Tränar man specifika situationer så får man väldigt "specifkika" (=begänsade) grundkunskaper.

Därmed är den bästa grundkunskapen inte "Vilka träslag brinner bäst", den bästa grundkunskapen är "Hur man ser på ett träslag hur bra det är att elda med".

Det är alltså breda och anpassningsbara kunskaper som är bäst att ha.

 

[spaceromancer]

Hur länge tog det innan hon hittades?

Det var den här historien jag tänkte på: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8408899.ab

Artikeln är skriven 14:e januari, kvinnan försvann 15:e december.

 

[skogsbaronen]

Det är precis det där jag menar. Tränar man specifika situationer så får man väldigt "specifkika" (=begänsade) grundkunskaper.

Därmed är den bästa grundkunskapen inte "Vilka träslag brinner bäst", den bästa grundkunskapen är "Hur man ser på ett träslag hur bra det är att elda med".

Det är alltså breda och anpassningsbara kunskaper som är bäst att ha.

Håller med till fullo.
Som med allt annat gäller att om man förstår mekanismen, då kan man räkna ut lämplig lösning. Kan man bara en färdig lösning utantill, då skiter det sig lätt om en utav variablerna förändras.

Detta är något jag stött på flertalet gånger när praktiska moment ska läras ut. T.ex.:
"Gör de här 5 pinnarna 2 meter långa"
I en skarp situation inställer sig lätt frågan:
"Jag har bara 9 meter pinnematerial. Ska jag göra 4st á 2m, eller 5st á 1,8m?"
Svaret beror på vad som är viktigast - längden eller antalet.

Många gånger kan man nog räkna ut svaret, men det är inte alltid självklart. Dessutom kanske man inte är vid fullgott skick när det väl gäller.

 

[andersmossing]

Ja men, du kan ju inte sluta där! Hur gick det för dem? Överlevde alla tre? (kanske det mest troliga för att det var ett amerikanskt program

Sorry! Jordå, alla tre överlevde, kommer faktiskt inte ihåg, men kanske fick de lämna någon tå kvar på sjukan. Barnet klarade sig otroligt nog utan men. Mamman smälte is i sin mun, vill jag minnas, och lät vattnet droppa ner i barnets mun. Otrolig historia som lever kvar i mitt minne.

Varför lämnade de bilen? Kommer inte ihåg, men jag tror att de bedömde att de kunde gå till närmsta väg. De gick dock vilse. Den borde gå att hitta på nätet men jag gav upp efter ett lamt försök.

Edit: Googlade lite till och hittade den: http://www.youtube.com/watch?v=kSiLWAs3CWQ&feature=related

//Anders

 

[eyck]

Människans förmåga till överlevnad är ganska intressant, inte minst när det gäller extrema situationer, d.v.s. lite annorlunda än de exempel som ges i denna tråd. En del av den forskning som har gjorts på området under efterkrigstiden - där t.ex. koncentrationsläger, motståndsrörelser, kommandoräder, flykt, och olika exempel på långvarig vistelse bakom fiendens linjer tragiskt nog gav en enorm empiri att ösa ur - ger vid handen att övning och förberedelse inför en presumtiv överlevnadssituation räcker långt, men att det är andra faktorer som är avgörande i extremfallen - fr.a. mentala aspekter som inte går att förutse eller träna. För att spetsa till det: Det är inte otroligt att den soffliggande och Norrlands Guld-hävande överviktige mannen som aldrig har satt sin fot i naturen i en extrem situation skulle klara sig bättre än den vältränade friluftaren som har vandrat i Sarek 25 gånger.

Några intressanta "case":

• Flight 571: http://en.wikipedia.org/wiki/Uruguayan_Air_Force_Flight_571 (ett av de mer kända)
• The Long Walk: http://en.wikipedia.org/wiki/Sławom..._Escape_from_the_Gulag_camp_and_walk_to_India (nyligen tämligen uselt filmatiserad av Peter Weir)
• Elephant Island & seglatsen till Syd-Georgien: http://en.wikipedia.org/wiki/Elephant_Island
• Franklin-expeditionen: http://en.wikipedia.org/wiki/Franklin's_lost_expedition
• Valattacken mot Essexfartyget: http://en.wikipedia.org/wiki/Essex_(whaleship) (sägs ha inspirerat Melville till att skriva "Moby Dick")

Elephant Island & seglatsen till Syd-Georgien ovan har lett till en hel del intressant forskning och man har djupstuderat den ledarstil som Shackleton hade - grovt förenklat: en enorm omtanke om sitt manskap, informationsspridning baserat på need-to-know basis och samtidigt en förmåga att dikatoriskt ta viktiga beslut. (lästips: http://www.amazon.com/Shackletons-Way-Leadership-Antarctic-Explorer/dp/0142002364 och http://www.amazon.com/Leading-Edge-...=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1319383313&sr=1-2). Speciellt i den tidiga fasen av en situation som har blivit en överlevnadssituation tyder mycket modern forskning på att konsensus-baserade beslut kan få fulkomligt fatala effekter på möjligheterna att klara sig.

/Mats