Profeterna på den alarmistiska sidan särbehandlas jämfört med vetenskapsmännen och andra kloka på den mer sansade sidan. En alarmist ska man tydligen tillskriva allomfattande kunskap medan övriga ska ifrågasättas eftersom de ju bara är kända för att vara särskilt kloka inom ett särskilt område. En alarmist kan säga att "klimatet förändras, det här beror det på, så här ska det lösas och det här blir konsekvenserna" och efter det förväntas vi säga "amen".
Om någon sansad person har invändning mot ett enda av dessa påståenden så ska hans trovärdighet ifrågasättas eftersom det kanske inte är just det ämnet han är mest känd för att vara kunnig inom. Som om klimatologen är bättre på kemi, fysik, ekonomi och samhällsbyggnad etc än vad kemisten, fysikern, ekonomen, samhällsbyggaren m fl är på klimatologi.
Så i det första fallet godtas godtroget både person och sak medan i det andra fallet underkänns sakfrågan enfaldigt enbart utifrån personen.
Vetenskapligt? Knappast vägen till en bättre värld utan bara vägen till skenhelig frälsning.
Klimatalarmismen är jag övertygad om att vi kommer skratta generat åt när vi framöver tittar i den historiska backspegeln. Våra barn kommer fråga oss hur vi kunde tro och agera så korkat och vi kommer med visst darr på den besvärade rösten säga att man inte visste bättre på den tiden.
En sund person kan ju åtminstone inse att det råder en hel del oenighet i frågan och att det därför är synnerligen riskabelt, orättvist och enfaldigt att låsa sig vid en tveksam sanning och en enda lösning som ska påtvingas alla.
Låt oss ta oss an frågan med större seriositet än så. Det förtjänar vi och klimatet. Inse att det är allvarliga saker vi har att göra med, schabbla inte bort det så enkelt. Offra inte frågan på okunskapens altare.
Om någon sansad person har invändning mot ett enda av dessa påståenden så ska hans trovärdighet ifrågasättas eftersom det kanske inte är just det ämnet han är mest känd för att vara kunnig inom. Som om klimatologen är bättre på kemi, fysik, ekonomi och samhällsbyggnad etc än vad kemisten, fysikern, ekonomen, samhällsbyggaren m fl är på klimatologi.
Så i det första fallet godtas godtroget både person och sak medan i det andra fallet underkänns sakfrågan enfaldigt enbart utifrån personen.
Vetenskapligt? Knappast vägen till en bättre värld utan bara vägen till skenhelig frälsning.
Klimatalarmismen är jag övertygad om att vi kommer skratta generat åt när vi framöver tittar i den historiska backspegeln. Våra barn kommer fråga oss hur vi kunde tro och agera så korkat och vi kommer med visst darr på den besvärade rösten säga att man inte visste bättre på den tiden.
En sund person kan ju åtminstone inse att det råder en hel del oenighet i frågan och att det därför är synnerligen riskabelt, orättvist och enfaldigt att låsa sig vid en tveksam sanning och en enda lösning som ska påtvingas alla.
Låt oss ta oss an frågan med större seriositet än så. Det förtjänar vi och klimatet. Inse att det är allvarliga saker vi har att göra med, schabbla inte bort det så enkelt. Offra inte frågan på okunskapens altare.
