Möjliga vägar att gå?

Om vi förutsätter att den antropogena växthuseffekten existerar finns det ett par olika vägar för världen att ta när oljan tar "slut" och alla ger olika konsekvenser för männskligheten. Självklart kommer inte "lösningen " att bestå av ett alternativ utan en mix. Enligt mig är de olika vägar som vi skall skapa en infrastruktur av följande :

1. Vi börjar bryta mer kol, oljesand mm. Samhället fortsätter alltså i samma fotspår.

2. Vi genomgår en teknikrevolution utan dess like och lyckas konstruera t ex en fusionssreaktor.
(eller en lite mindre revolution som ger oss pris- och energieffektiva solceller etc)

3. Vi tar tillfället i akt och skapar ett samhälle som inte är baserat på konsumption av ting utan på människor och kärlek.

Kommer ni på fler vägar och vilken föredrar ni som stomme i vår infrastruktur?
 
... Självklart kommer inte "lösningen " att bestå av ett alternativ utan en mix.

Varför är det självklart att lösningen är en mix? Mitt första förslag är massiv utbyggnad av kärnkraft, uranbrytning, lagring av hela europas kärnkraftsavfall i det svenska urberget, övergång till etanol som bilbränsle men med råvarorna odlade inom landet, stängda gränser för både in och ut, och en befolkningspolitik som syftar till en långsam men stadigvarande folkminskning. Hur mixar man den lösningen. :)
 
Varför är det självklart att lösningen är en mix? Mitt första förslag är massiv utbyggnad av kärnkraft, uranbrytning, lagring av hela europas kärnkraftsavfall i det svenska urberget, övergång till etanol som bilbränsle men med råvarorna odlade inom landet, stängda gränser för både in och ut, och en befolkningspolitik som syftar till en långsam men stadigvarande folkminskning. Hur mixar man den lösningen. :)

Mellpat, du brukar ha koll. Finns det nån info på nätet om de franska försöken att bränna även avfallet? Hörde/läste nånstans att de har byggt en provanläggning för det för nåt år sedan,sen ingenting.


peter
 
... Finns det nån info på nätet om de franska försöken att bränna även avfallet? ...

Har inte hört något på senare tid och tror inte på metoden. Det handlade visst om att med partikelacceleratorer spjälka uranisotoper eller transuraner som exempelvis plutonium. Men det blir då bara en del av det verkligt långlivade avfallet man eliminerar. Dessutom har partikelacceleratorer låg verkningsgrad pga av låg träffsäkerhet (mycket små atomkärnor ska träffa prick på andra små atomkärnor).

Gissar att det handlade om smartness från forskare inom området partikelacceleration för att erhålla högre anslag. De stackars okunniga politikerna är ju så lättlurade.
 
Dom där sista delarna har Röda Khmererna redan provat, och jo befolkningen minskade visst också...

Uppskattar kanske alla invändningar som visar på omöjligheten att lösa problemet på demokratisk väg? ;) I ett land som t.ex Kina där stort sett hela statsledningen har typ doktorsexamen inom teknik och naturvetenskap går det att finna lösningar.
 
http://www.realtid.se/ArticlePages/..._Realtid900/20090202102942_Realtid900.dbp.asp


Det finns många forskare, politiker och andra inflytelserika människor där ute som inte tror på den mänskliga faktorn när det gäller klimatförändringar...
Rädsla och pengar,,, det är vad det handlar om... En rädd människa köper vad som helst för sin säkerhet...

Eller en inflytelserik människa kanske gör allt för att skaffa mer pengar och makt och kanske därför inte vill ta tag i problemen för att de inte finns några pengar i det....

det är kanske det det handlar om ...En korrupt människa gör vad som helst för att tjäna mer pengar.
(ironi)
Nä lite bättre inlägg än ovan tack.
 
Har inte hört något på senare tid och tror inte på metoden. Det handlade visst om att med partikelacceleratorer spjälka uranisotoper eller transuraner som exempelvis plutonium.

Du pratar om transmutation. Men The Trooper tänkte nog snarare på den franska breeder-reaktorn som stängdes 1998. En breeder-reaktor bildar nytt klyvbart material hela tiden och kan på så sätt "tugga om" samma bränsle under lång tid.

Flera andra länder fortsätter forskning om breeder-reaktorer, t ex Japan och Indien.
 
Varför är det självklart att lösningen är en mix? Mitt första förslag är massiv utbyggnad av kärnkraft, uranbrytning, lagring av hela europas kärnkraftsavfall i det svenska urberget, övergång till etanol som bilbränsle men med råvarorna odlade inom landet, stängda gränser för både in och ut, och en befolkningspolitik som syftar till en långsam men stadigvarande folkminskning. Hur mixar man den lösningen. :)

Du skämtar va?

Bortsett från att uranbrytning är en osedvanligt smutsig hantering som förgiftar både männiksor och natur, har vi ju faktiskt ingen aning om vad vi ska göra med avfallet. Det har ju visat sig att idén om ett stadigt urberg möjligen inte var så väl underbyggd som man en gång trodde. Och vi talar ju inte om att lagra grejerna några veckor, direkt. Eftersom vi inte har någon aning om hur civilisationen (om den över huvud taget existerar) ser ut om, säg, tio tusen år, är det jävligt cyniskt att dumpa tokgiftigt avfall och bara hoppas att ingen råkar gräva upp det. Eller att berget spricker. Eller vad som nu kan hända.

En invändning är förstås att det är osannolikt att kärnavfallet åter kommer i dagen. MEn då ska man minnas att sannolikheten för att något ska hända ökar med tiden. Även det nästan omöjliga kommer med matematisk säkerhet att inträffa, bara man väntar tillräckligt länge. Och tio tusen år är en förbluffande lång tid. Kärnavfallet ska förvaras betydligt längre än så.

Ur klimatsynpukt är, än så länge, etanol från sockerrör ett betydligt bättre alternativ än etanol från svenksa råvaror (eftersom ju sockerrörsodling inte slagit igenom här). Ny teknik för utvinning av etanol från cellulosa kanske kan ändra på det, men det är spekulation.

Minskad befolkning vore bra. Frågan är bara hur det ska uppnås. Utbildning, framför allt för kvinnor i tredje världen, och öppna gränser skulle jag tro. Men lätt blir det inte. Med tanke på Mellpats vurm för den kinesiska ledningen och förslagen om stängda gränser är jag inte säker på att jag vill höra hans förslag på lösning.
 
Du skämtar va?

Bortsett från att uranbrytning är en osedvanligt smutsig hantering som förgiftar både männiksor och natur, har vi ju faktiskt ingen aning om vad vi ska göra med avfallet. Det har ju visat sig att idén om ett stadigt urberg möjligen inte var så väl underbyggd som man en gång trodde. Och vi talar ju inte om att lagra grejerna några veckor, direkt. Eftersom vi inte har någon aning om hur civilisationen (om den över huvud taget existerar) ser ut om, säg, tio tusen år, är det jävligt cyniskt att dumpa tokgiftigt avfall och bara hoppas att ingen råkar gräva upp det. Eller att berget spricker. Eller vad som nu kan hända.

En invändning är förstås att det är osannolikt att kärnavfallet åter kommer i dagen. MEn då ska man minnas att sannolikheten för att något ska hända ökar med tiden. Även det nästan omöjliga kommer med matematisk säkerhet att inträffa, bara man väntar tillräckligt länge. Och tio tusen år är en förbluffande lång tid. Kärnavfallet ska förvaras betydligt längre än så.

Det finns teknik för att upparbeta använt kärnbränsle och lagringtiden för 'resterna' kortas avsevärt, och de reaktorer som byggs idag har s.k dödmansgrepp.


peter

åter om en stund...
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg