Ny kamera och snart något program

[Totteman]

Tack för tipsen

Tack för alla tipsen.

Jag känner mig nöjd, och vill ni fortsätta diskutera sakligt er emellan går det bra.

Ikväll ska jag leka med programvarorna.

 

[avslutat 73229]

Det jag undrar varför man diskuterar en massa tekniska petitesser och inte med ett ord nämner vad som är viktigast : Lär dig fotografera! Bildkomposition, skärpedjup, lite färglära osv. Det är där "the magic" händer.
Jag vet en hel del personer som istället för att köpa ännu en svindyr mumbo jumbo glugg borde ha bokat en basic kurs i fotografi för att komma vidare i sitt fotograferande.

Så tips till trådskaparen: skit initialt i det tekniska och lär dig grundkunskapen om fotografi. T.ex. Moderskeppet har väldigt bra kurser.
Sen kommer de mer tekniska bitar helt naturligt av sig själv.

Instämmer. Ett råd är att inte göra det svårare än det är. Fotografi blir lätt en pryltävling men det absolut bästa sättet att initialt utvecklas är att förstå kameran och hur exponeringen, dvs "exponeringstriangeln" fungerar samt hur man kan nyttja det kreativt t ex när vill man t ex ha kort skärpedjup vs långt skärpedjup? När behöver man snabb slutartid? Eller supersnabb slutartid? Vad kan man göra med en lång slutartid under dag och hur åstadkommer man det? Hur gör man för att exponera flera minuter dagtid och vilka effekter ger det? Hur komponerar man bilden med en vidvinkel? Vilka effekter på perspektiv ger ett teleobjektiv och hur kan man använda det? Det här är ju bara några grejer jag själv funderar på när jag fotar.

Självklart är det bra att ha ett arbetsflöde - jag sparar raw på ena minneskortet och jpeg på andra som backup. Raw-filerna importerar jag till lightroom där jag gör ett urval som jag sen exporterar - oftast till jpeg i den upplösning jag vill ha, eller till 16-bit tiff-filer i prophoto RGB för bilder som jag vill redigera mer. De "väger" dock runt 217 Mb styck, så jag använder det främst som ett "redigeringsformat" och sparar bara i undantagsfall 16-bitars tiff.

Vill man inte hålla på med raw-format så är det ingen katastrof att fota jpeg direkt. Jpeg används väldigt frekvent professionellt helt enkelt för att det oftast är "good enough".

Angående kalibrering/profilering osv fine, det är bra men det är egentligen först när man ska skicka in något i en kvalitetssäkrad tryckprocess som det är verkligt relevant. Att köpa en professionell Eizo-skärm som nybörjare är verkligen inte nödvändigt.

 

[smux]

Mellanformat ska jag hålla ögonen öppna efter, och just nu är jag inte intresserad av proffstips kring dessa.

Kan vara intressant för främst studiejobb i en professionell miljö, men att släpa en mellanformat kamera med tillhörande gluggar på en längre vandring är kanske inget att rekommendera för den viktmedvetne. Jag har själv (på den analoga tiden) tagit med en Hasselblad på en veckas vandring, men det var ett undantag.
För mig på vandring och resa är m43 en bra kompromiss mellan vikt och resultat. Jag får med mig ett kamerahus och 2-3 gluggar totalt runt ett kg (beroende på vilka objektiv jag väljer), och väderskyddat.

 

[DoktorGlas]

Vad är vitsen med att diskutera i den här tråden antal bitar per färgkanal?

Vitsen med det var bara för att OP skulle veta att det kan uttryckas på två sätt, att 48 och 16 bitar i det här fallet är samma sak och inte ratar program som "bara" klarar 16 bitar.

Att jag öht tog upp detta var därför att RAW framhölls samtidigt som man pratade om 24 bitars program.

Jag tänkte faktiskt föreslå att man nöjer sig med JPG till en början och koncentrerar sig på att lära sig kameran. Nog mycket att lära sig ändå. När man kommit igång lite kan man testa RAW. Men eftersom OP är helt inställd på ett betalprogram är det väl lika så gott att skaffa ett som räcker i längden också?

 

[nermander]

Det jag undrar varför man diskuterar en massa tekniska petitesser och inte med ett ord nämner vad som är viktigast : Lär dig fotografera! Bildkomposition, skärpedjup, lite färglära osv. Det är där "the magic" händer.

Äsch, det fixar man ju i Photoshop efteråt.

(Så verkar i alla fall väldigt många "fotografer" resonera.)

 

[fowwe]

Håller med om att många vanliga skärmar är mer designade för andra ändamål än att jobba med foton. Själv använder jag sedan många år Dell's UltraSharp skärmar vilka är individuellt fabrikskalibrerade (just nu U2719D) som jag upplever ger en bra färgäkthet i kombination med rimligt pris.

Visst finns det rent professionella skärmar med större färgdjup, upplösning och finesser för femsiffriga belopp från Eizo mfl, men ovan duger bra för mig.

Jag har heller ingen värstingskärm utan en skärm som är ett par snäpp bättre än billigaste och som är lämplig för bildbehandling (NEC Multisync). Betydligt bättre än skärmen på min 1 år gamla laptop och ljusår bättre än min gamla laptopskärm.

Även om jag tar en del foton i RAW kör jag huvudsakligen med jpg (på lägsta eller näst lägsta komprimering). I min bok om Präststigen var det inte mycket RAW jag behövde använda, trots att förlag nog helst tar råformat eftersom bilderna ska konverteras inför tryck. I böcker där fotona är det viktigaste gäller antagligen alltid råformat.

 

[fowwe]

Äsch, det fixar man ju i Photoshop efteråt.

(Så verkar i alla fall väldigt många "fotografer" resonera.)

I så fall skjuter man sig förr eller senare i foten. Exempelvis en utbränd himmel, snödriva, vattenyta etc går aldrig att fixa i Photoshop.
Jag håller med dem som säger att det först gäller att lära sig bildkomposition och att använda kameran rätt. Grunderna är fler än man tror men om man kan dem så besparar man sig en väldig massa odugliga foton.

 

[Bandersson]

Visst är det så, att utan fotografisk talang så hjälper inget. Och dåliga exponeringar går inte att rädda. Program, skärmar, bearbetningar har bara ditt foto att utgå från.

Men… Hur bra eller dålig fotograf du än är så vill du säkert att ditt foto ska kunna återges med samma kvalitet som ditt original. När fowwe frågar Thomas – ”Är det din Lumix DC-GX9 som du använt till Muddusberättelsen?” – så svarar Thomas – ”Näe, jag har en Huawei P20”. Thomas, visst är det en mobiltelefon som har en riktigt bra kamera? Så vem behöver en tung systemkamera när du kan ha din mobil i fickan som dessutom kan spela in video?

I kommentarerna nämns fullformat men en annan fråga är hur du kan publicera bilderna på Utsidan. Den högsta upplösningen som finns där är 2048 pixels (som inte är lätt att länka till), en upplösning som de flesta mobiler idag överskrider. Själv bär jag med mig en systemkamera på mina vandringar och om jag vill göra mina bilder rättvisa så måste jag i så fall länka bilderna till Google Foto eller OneDrive. Då är det skillnad mellan bilderna från min iPhone och min Pentax. Först då kan jag kan visa mina foton med kvalitet.

Jag vill absolut inte peka ut Utsidan på något sätt, vad jag förstår finns det inga fotowebbar som erbjuder riktigt hög upplösning. Så vad är lösningen tycker ni?

I Hans Fowelins och min Njoatsovággeblogg länkade vi till Google Foto. Exempelvis https://get.google.com/albumarchive.../AF1QipNAfyCwshMqd3IUbZna7WEe2AXQNxLfnA7WeKyp Här handlar det om en bild med 13602x3061 pixels. Hade detta foto tagits med en fullformatskamera, ja då tror jag att ni hade tittat på den många, många gånger.

Min poäng är att vi måste ta hänsyn till hela kedjan, från kamera till publicering. Den svaga länken är kanske inte kameran eller ens fotografen?

 

[Totteman]

Visst är det så, att utan fotografisk talang så hjälper inget. Och dåliga exponeringar går inte att rädda. Program, skärmar, bearbetningar har bara ditt foto att utgå från.

Men… Hur bra eller dålig fotograf du än är så vill du säkert att ditt foto ska kunna återges med samma kvalitet som ditt original. När fowwe frågar Thomas – ”Är det din Lumix DC-GX9 som du använt till Muddusberättelsen?” – så svarar Thomas – ”Näe, jag har en Huawei P20”. Thomas, visst är det en mobiltelefon som har en riktigt bra kamera? Så vem behöver en tung systemkamera när du kan ha din mobil i fickan som dessutom kan spela in video?

I kommentarerna nämns fullformat men en annan fråga är hur du kan publicera bilderna på Utsidan. Den högsta upplösningen som finns där är 2048 pixels (som inte är lätt att länka till), en upplösning som de flesta mobiler idag överskrider. Själv bär jag med mig en systemkamera på mina vandringar och om jag vill göra mina bilder rättvisa så måste jag i så fall länka bilderna till Google Foto eller OneDrive. Då är det skillnad mellan bilderna från min iPhone och min Pentax. Först då kan jag kan visa mina foton med kvalitet.

Jag vill absolut inte peka ut Utsidan på något sätt, vad jag förstår finns det inga fotowebbar som erbjuder riktigt hög upplösning. Så vad är lösningen tycker ni?

I Hans Fowelins och min Njoatsovággeblogg länkade vi till Google Foto. Exempelvis https://get.google.com/albumarchive.../AF1QipNAfyCwshMqd3IUbZna7WEe2AXQNxLfnA7WeKyp Här handlar det om en bild med 13602x3061 pixels. Hade detta foto tagits med en fullformatskamera, ja då tror jag att ni hade tittat på den många, många gånger.

Min poäng är att vi måste ta hänsyn till hela kedjan, från kamera till publicering. Den svaga länken är kanske inte kameran eller ens fotografen?

Oj, intressant inlägg i debatten.
Min Huawei P20 har en riktigt bra kamera. Den gör sitt jobb bra. Jag är nöjd med den.
Men, jag vill ha en kamera att ta bilder med. Om jag sedan vill publicera på en hemsida, i ett forum eller på fejjan spelar ingen roll. Jag har exempelvis en idé om att ge ut en bok. Mobilen duger inte riktigt för de bilder jag tänker mig. Sedan kommer jag nog att trycka vackra naturbilder, printa kanske det heter.

Vilka intressanta inlägg det har blivit, ur olika perspektiv.

 

[smux]

Även om jag tar en del foton i RAW kör jag huvudsakligen med jpg (på lägsta eller näst lägsta komprimering). I min bok om Präststigen var det inte mycket RAW jag behövde använda, trots att förlag nog helst tar råformat eftersom bilderna ska konverteras inför tryck. I böcker där fotona är det viktigaste gäller antagligen alltid råformat.

Kan hålla med, de flesta bilder jag tar är i jpg med lägsta komprimering, det är bara i de fall jag vet att jag ev vill jobba med bilderna i datorn som jag väljer jpg+RAW.

 

[nermander]

I så fall skjuter man sig förr eller senare i foten. Exempelvis en utbränd himmel, snödriva, vattenyta etc går aldrig att fixa i Photoshop.

Tyvärr (om man får säga så) så har ju dagens kameror (och mobilkameror) ganska stort dynamiskt omfång och rätt bra autoexponering, så överexponering är ganska ovanligt. De som "tar kort" mer än fotograferar använder ju också kamerans display för att kolla varje foto, och blev det dåligt så tar de om. När man fotade med film hade man ju inte den möjligheten (fast då gafflade man ju också exponeringarna istället).

Jag ser ofta foton som får kommentarer i stil med "Fantastisk bild", men synar man bilden så ser man de "fotografiska" bristerna.

(Jag har också haft ett intresse för typografi och ser även typografiska brister i många "desktop publishing"-publikationer.)

Gemene man har inte kunskaper att se bristerna utan blir "lurad" av photoshoppandet. Och det leder i sin tur till att folk tycker att bilder som inte är photoshoppade ser "dåliga" ut.

 

[nermander]

Min poäng är att vi måste ta hänsyn till hela kedjan, från kamera till publicering. Den svaga länken är kanske inte kameran eller ens fotografen?

Jag brukar säga att om man bara fotar för att lägga upp på Nätet (Facebook, hemsida etc) så klarar man sig utan problem med en sensor på 5 megapixel. En normal bildskärm är väl inte ens på 2 megapixel?

Ska man bearbeta bilderna så, ja, då krävs det kanske högre upplösning. I alla fall om man tänker beskära dem. Även utskrifter kan ju behöva högre upplösning, men sätter man tavlor på väggen så betraktar man inte dem på 40 cm avstånd utan snarare 1,5 meter, och då behöver man knappast 600 PPI.

Dock har ju utvecklingen gjort att folk skaffar kamera med bättre prestanda än de behöver, bara för att de har råd och tänker "nån gång kanske man vill skriva ut en bild i A3 och då är det dumt att inte ha den i hög upplösning).