Någon som testat södra sidans "höga vägen" i Rapadalen? (Eller bara vill uttala sig oavsett.)

[Swift]

Jag gick här i slutet av 1970-talet. Vi kom ner Lullihavágge, vadade Sarvesjokken i gummistövlar och fortsatte sen norrut. Vi vadade jokken från Jågåsjgaskajiegna utan problem med vid Oalgásjjågåsj var det stopp. Jokken var smal och vattnet forsade hårt ända ner till Rapaälven. Vi gick uppströms men där var gårsså hela vägen till jökelporten. Idag har väl glaciären krupit uppåt en bra bit, antar jag, så det ser nog annorlunda ut. Isen var framsmält så vi gick upp på den, fann att det var lättgånget, så vi fortsatte norrut. Tältade utanför isen mellan ett par hällar och skråade sen ner mot Guoperjokken. Jag minns inget problem med nedstigningen (har även kollat med min kamrat), men visst, stenröse var det förstås. Sen vadade vi Guoperjokken en bit "upp i backen" ovanför 686. Tyvärr, för vadet blev svårt, trots att jokken var bred. Idag vet jag att vi skulle sökt oss nedströms en bit.

 

[Materialaren]

Förr i tiden fanns en roddled över Rapaälven vid Sjiemágiedde. Därifrån gick jag söderut. Växtligheten där är öppen med björkskog, den liknar Södra Rapadalen. Hade jag planerat en tur idag skulle detta område vara mitt första val och jag skulle ha stannat där flera dagar. Jag har beskrivit lite av detta här - https://www.utsidan.se/blogs/bees/sarek-1975-en-livsvandring.htm. Du får en bild av hur det såg ut (i unga år). Men jag vet ju inte hur det ser ut norrut. Det borde finnas personer här på utsidan som vet mer, men min tanke är att det borde kunna gå att hitta bra vägar nära älven fram till Skarja. Vadet över Jågåsjgaskajågåsj nära älven tror jag är överkomligt. Du ser på mina bilder att den grenar sig lite högre upp. Då pratar jag inte om vadning uppe vid glaciärerna utan att du tar dig ner tidigare.

Vilket underbart foto, komplett med gummistövlar och matchande vandringskläder! Ok, då förstår jag hur du gick. Tack för tipsen!

 

[Materialaren]

Visa bilaga 32873

Visa bilaga 32935

...
Tältade utanför isen mellan ett par hällar och skråade sen ner mot Guoperjokken. Jag minns inget problem med nedstigningen (har även kollat med min kamrat), men visst, stenröse var det förstås. Sen vadade vi Guoperjokken en bit "upp i backen" ovanför 686. Tyvärr, för vadet blev svårt, trots att jokken var bred. Idag vet jag att vi skulle sökt oss nedströms en bit.

Mycket intressant! Hur skulle du säga att din sträckning var i relation till den jag skissade initialt och den HasseQ föreslog ovan?

 

[Swift]

Mycket intressant! Hur skulle du säga att din sträckning var i relation till den jag skissade initialt och den HasseQ föreslog ovan?

Året var 1979 i slutet av augusti. Jag ser i flygbilden att vi vadade ca 500 meter uppströms deltat. Jag minns också att vi kom rakt på vadplatsen utan att leta längs jokken (vilket vi alltså borde ha gjort). Men att ange hur vi gick ner riskerar att bli en efterhandskonstruktion.

Dock tycker jag att flygbilden ger fin information som komplement till ovan bifogade foton. Jag tycker mig se att man där bör kunna skråa ner från norra änden av Nuortap Oalgásjjiegna mot västnordväst.

Ålkatjglaciären, som den hette på vår karta från 1972, var då betydligt större och dess norra och södra del hängde samman.

 

[Materialaren]

Året var 1979 i slutet av augusti. Jag ser i flygbilden att vi vadade ca 500 meter uppströms deltat. Jag minns också att vi kom rakt på vadplatsen utan att leta längs jokken (vilket vi alltså borde ha gjort). Men att ange hur vi gick ner riskerar att bli en efterhandskonstruktion.

Dock tycker jag att flygbilden ger fin information som komplement till ovan bifogade foton. Jag tycker mig se att man där bör kunna skråa ner från norra änden av Nuortap Oalgásjjiegna mot västnordväst.

Ja något sånt var det jag ursprungligen hade tänkt. Det ser lite vådligt ut på de bilder nere från dalen, så lite framgångssagor kan ju behövas innan jag vågar mig på den nedstigningen. Jag brukar klara mig ner ganska bra, men vill som sagt ogärna fastna i någon brant eller behöva gå hela vägen tillbaka...

 

[Materialaren]

Av olika skäl bidde det ingen hög väg över Ålkatj denna tur, så detta alternativ ligger kvar som en punkt i min Sarek bucket list. Jag gick dock Alggavagge in till Skarja och gluttade av förklarliga skäl en hel del åt massivet till. Och jag måste nog säga att jag tyckte det såg klart överkomligt ut, ändå, i relation till andra nedstigningar jag gjort. Med reservation förstås för att skenet kan bedra nerifrån dalen. Här kommer några av bilderna jag tog på sluttningen från Renstängslet och österut.

 

[kjpil]

Hej, bidrar med en bild uppifrån jag tog med mobilkameran. Om det blir framtida tur dit. Ska kolla arkiven hemma vid tillfälle med. Borde ha bilder ovanifrån från andra vinklar

 

[Materialaren]

Hej, bidrar med en bild uppifrån jag tog med mobilkameran. Om det blir framtida tur dit. Ska kolla arkiven hemma vid tillfälle med. Borde ha bilder ovanifrån från andra vinklar

Fantastiskt tjusig bild, mobilkameran kan nuförtiden! Tog du dig ner på norrsidan eller var det via glaciär eller söderöver?

 

[kjpil]

Fantastiskt tjusig bild, mobilkameran kan nuförtiden! Tog du dig ner på norrsidan eller var det via glaciär eller söderöver?

Bilden är fotad från skarjatjåhkkå. Så jag har inte provat gå över där borta

 

[kjpil]

Kollade igenom mina bilder, har en del från olika toppar som ligger runt om. Men är sämre bilder än de som redan finns i tråden, så bidrar inte med nåt.

Inspirerande tråd iallafall, blir själv sugen att gå där

 

[paerl]

Nu bar det sig inte bättre än att jag råkade gå delar av den här vägen i somras...

Startade med en tältnatt uppe på Dielmábuollda:

Över åsen öster om Dielmmá är det småblockig, stenig terräng som är lite halvjobbig eftersom stenarna inte 'satt' sig riktigt, utan allt rör på sig när man kliver på det. Ner i sluttningen mot glaciären blev det värre med större stenar som var ännu lösare... Jag följde kanten av glaciären ner till jokken, som jag kunde gå över enkelt då vattennivån var mycket låg. Om det är mycket vatten så finns det inte en chans att vada här uppe, och glaciärtungan är rätt brant, så man bör nog ha rejäla broddar eller stegjärn för att passera utloppet uppe på isen.

Därefter gick jag rakt uppför sluttningen till den lilla toppen Jågåsjgaskatjåhkkå utan problem. Hela området mellan de två stora glaciärerna är lättvandrat, men sluttningarna till och från kan vara lite blockiga och bökiga. Jag gick från passet vid Axel Hambergs topp österut för tio år sedan utan några problem, och även där så är det bara backen upp från Ahkavagge som är blockig och jobbig - när man väl är uppe så är det fin vandring.

Jag fortsatte ner till Oalgásjjågåsj på norrsidan, mestadels enkelt, men några kortare blockiga rasbranter där jag fick ta det lite försiktigt. Därefter gick jag ner i Rapadalen och fortsatte österut, så jag har ingen input på möjligheterna att ta sig ner från massivet längre norrut.

 

[bfia73]

Det här är en väldigt rolig tråd att följa. Infotainment när det är som bäst! Jag måste tillbaka till Sarek snart, där finns ju så sjukt mycket kvar för mig att uppleva.

mvh F