Möte med björn

När jag åkte Transfăgărășan road såg jag totalt elva björnar på den resan. Ibland kom varningar på sms om det fanns björn som var närgångna i bebodda områden där man vistades. Tämligen vanligt förekommande med björn i och runt Karpaterna i Rumänien. Folk har hälsosam respekt för dem men ovanligt med konfrontation som leder till att människor blir angripna och skadade.

Jag tvivlar på att det finns björn i Sarek längre, begreppet "rovdjurstorget" lever nog inte upp till sitt namn. Möjligen några som strövar genom området ibland men jag tror inte det finns stadigt vistande björnar där.
För 2-3 år sedan gick jag över Snavvavagge och ner i Rapadalen och när jag gick neråt till skogen såg jag troligtvis björnspillning. En plaffa med mycket hår. Ja, spillning med hår det betyder rovdjur och det var inga korvar som vargar gör. Lite större än så är björnarna i Sarek skyggare än så och springer många gånger snabbare än oss. Man kan inte springa från en björn, därför är det bättre att visa sig stor och skrika de är rädda för dem människor. Men djurinstinkten går igång om man springer.
 
Senast ändrad:
Utdrag ur Svensk Jakt kan nog lugna dom flesta:

Osannolikt
Sannolikheten att en beväpnad människa ska skadas vid ett björnmöte är 1 på 75 000 möten. Samma siffra för en obeväpnad människa är 1 på 5 000 000 möten.
Om vi då betänker att vi i de flesta områden i Sverige oftast får gå många, många mil i skogen innan vi träffar på en björn, så blir risken att skadas av en björn väldigt liten, och för en obeväpnad människa försvinnande liten.
Därvid är det inte alls sagt att det kommer att bli ett trevligt möte, om björnen skulle få för sig att göra ett skenanfall.
Den situation som helt klart är farligast är möte med en skadad björn. Det är en situation som egentligen endast jägare behöver uppleva, och då många gånger under ett eftersök.
 
Utdrag ur Svensk Jakt kan nog lugna dom flesta:

Osannolikt
Sannolikheten att en beväpnad människa ska skadas vid ett björnmöte är 1 på 75 000 möten. Samma siffra för en obeväpnad människa är 1 på 5 000 000 möten.
Om vi då betänker att vi i de flesta områden i Sverige oftast får gå många, många mil i skogen innan vi träffar på en björn, så blir risken att skadas av en björn väldigt liten, och för en obeväpnad människa försvinnande liten.
Därvid är det inte alls sagt att det kommer att bli ett trevligt möte, om björnen skulle få för sig att göra ett skenanfall.
Den situation som helt klart är farligast är möte med en skadad björn. Det är en situation som egentligen endast jägare behöver uppleva, och då många gånger under ett eftersök.
Blir nog blött i brallan om den gör skenanfall.
Men jag är mer rädd för vissa av mina grannar i stan än björn.
 
Här är en som inte blev rädd....

Det är min gode vän Gerold Berg som står bakom kameran. Den är gjord i skogen någonstans utanför Torsby där han bor. Vad blåbärsplockaren heter vet jag inte.
Gerold stod även bakom kameran när Fiskejournalen gjorde den här filmen om trollingfiske som jag o kompis från Huskvarna deltog i. Hans fru Lizzy höll i mikrofonen vid detta tillfälle. Vi gjorde trollingdelen om gösfiske i Ralången.
Jag syns nere i höger hörn med en 5 kg gös från Ralången. Det var en av flera fiskar vi fick. Den blev lyckad filmen. :)
Trolling video.jpg


Filmen gjordes -82 efter midsommar i riktigt hård nordanvind, ösregn och kanonfiske.:)
 
Jag tvivlar på att det finns björn i Sarek längre, begreppet "rovdjurstorget" lever nog inte upp till sitt namn. Möjligen några som strövar genom området ibland men jag tror inte det finns stadigt vistande björnar där.
Vad grundar du den tron på? Det är fel. Jag har sett björnspillning och tassavtryck på varenda Sarekvandring. Särskilt och på flera ställen i Njoatsosvágge, och inte minst i Rapadalen där jag också sett en björn på håll. Det var sydöst om Bielloriehppe i branten upp mot vadstället. Just där var det också gott om både spillning och tassavtryck bland snåren.
 
Vad grundar du den tron på? Det är fel. Jag har sett björnspillning och tassavtryck på varenda Sarekvandring. Särskilt och på flera ställen i Njoatsosvágge, och inte minst i Rapadalen där jag också sett en björn på håll. Det var sydöst om Bielloriehppe i branten upp mot vadstället. Just där var det också gott om både spillning och tassavtryck bland snåren.
Visst finns det björn i Sarek, och i Rapadalen. Jag såg tassavtryck och spillning förra året. Jag såg tydliga spår efter björn. Det var lite av en utmaning: "Hmmm, vilket djur har gjort det DÄR?" Tassavtrycken var ju tydliga...det kan man lugnt säga.

Men som sagt...de är skygga. Ska försöka planera vandringen nästa år så att jag ligger still en dag...å spanar efter djur.
 
Vad grundar du den tron på? Det är fel. Jag har sett björnspillning och tassavtryck på varenda Sarekvandring. Särskilt och på flera ställen i Njoatsosvágge, och inte minst i Rapadalen där jag också sett en björn på håll. Det var sydöst om Bielloriehppe i branten upp mot vadstället. Just där var det också gott om både spillning och tassavtryck bland snåren.
Jepp, det är vargen som är försvunnen från Sarek. Inte björnen.
Södra sidan av Rapadalen är nog ett bra tips för den som vill spana på Sareks djurliv. Inte så mycket folk och helt ogenomträngligt.
 
Vad grundar du den tron på? Det är fel. Jag har sett björnspillning och tassavtryck på varenda Sarekvandring. Särskilt och på flera ställen i Njoatsosvágge, och inte minst i Rapadalen där jag också sett en björn på håll. Det var sydöst om Bielloriehppe i branten upp mot vadstället. Just där var det också gott om både spillning och tassavtryck bland snåren.
Kan inte förstå vad som är fel i mitt inlägg baserat på vad du upplevt men jag ska svara på varför jag tror björn är sällsynta i Sarek. Jag lyckönskar dig till att få sett björn där, det är nog få förunnat. Det har alltid varit en het önskan för mig att få krydda ett besök i Sarek med att få se björn men jag har efterhand börjat tvivla på att det kommer ske. Mitt inlägget blev längre än jag tänkt men kände att jag ville få in mitt svar i ett sammanhang.

Jag har vandrat i Sarek och kringliggande parker sen slutet av 80-talet. Det har totalt blivit ett tjugotal besök under sommar, höst eller vinter. På de första turerna jag gjorde i Sarek var jag förväntansfull inför möjligheten att se någon av de stora rovdjuren. Jag hade ju tagit del av Edvin Nilson och Tore Abrahamssons böcker som inlevelsefullt beskrev Sarek, parkvakten Edvin Nilsson myntade ju begreppet rovdjurstorget vilket blivit en legendariskt benämning som fortfarande lever kvar. Jag satt många timmar med kikare och spanade över fjällsluttningar i hopp om att få se björn men har endast sett något som möjligtvis kunde vara spillning av björn i björkskogen vid rovdjurstorget. Jag baserar dock inte mim uppfattning om björn i parken på mina egna iakttagelser därtill vore det tämligen förmätet då jag är där för sällan för att ha en insikt om djurlivet i parken över en längre tidsperiod. Att få syn på björn var nog en ynnest även förr när det fanns, som jag tror, "stationära" björnar i parken, om de visar sig där idag tror jag det är mer av ett sporadiskt besök.

Sarek ligger till övervägande delen ovan trädgränsen. En mycket liten del av Sarek utgörs av skog (i huvudsak björkskog), vilket är Rapadalen, östra Sarvesvagge, en mindre del av Njoåtsosvaggge norr om jokken samt Pårek och en sträng av skog fram till Laitaure. Björkskogen som är kan vara habitat för björn gränsar till en miljö med dåliga livsbetingelser för björn, kalfjället. I Sverige finns mindre än 3000 björnar, fördelas de över område där de vistas i landet (skogslandskap som inte är fragmentiserat av människan) blir det ytters få individer per ytenhet. Om det ska finnas en anledning till att de ska lämna det i sammanhanget ojämförbart stora barrskogsbältet (sträcker sig över betydligt mer än halva Sverige) för att vistas i en pytteliten avkrok som gränsar till område som är mindre gynnsamt för dem att leva i måste det finnas extra goda förutsättningar där som de dras till. Födotillgång, ostördhet samt att de är fredad från jakt är uppenbara skäl. Habitat som skulle kunna vara gynnsamt för björn är dock som en tämligen liten del av hela nationalparken Sarek.

Sarek har tidigare varit ett område som varit tämligen fredat från mänsklig påverkan som medfört stora störningar för djurlivet även om jakt naturligtvis har förekommit. Idag tror jag dock inte att det är "störningsfritt" i lika stor utsträckning. Möjligen påverkar det också att en födokälla försvunnit då renförflyttning inte längre sker i Rapadalen men det kanske är så läng tid tillbaka då det skedde att den omständigheten inte påverkat tillståndet idag. Renkalvar är attraktiva byten under hjordens väg från vinterbeten till sommarbeten.

Samernas verksamhet såsom renskötsel och jakt bedrivs numer med hjälp av skoter, crosscykel, fyrhjuling, helikopter samt också drönare ingår i arsenalen. Med "ny" teknik kan samerna lättare ha översikt över renhjordarna och eventuella faror mot den både i och ovanför skogslandskapet. Att mota bort rovdjur med hjälp av deras hjälpmedel som hotar renarna låter nog sig göras och kanske det också förekommer. Om det dessutom skulle förekomma otillåten jakt skulle jag tro att det vore största skälet till ingen eller sporadisk förekomst av björn. Samernas "nya" hjälpmedel tror jag medför störningar som påverkar björnförekomst negativt i parken.

Besöken av turister i Sarek tror jag är fler idag än när Edvin Nilsson vistades där. Flera lättlästa guideböcker och detaljerade skildringar av hur och var man tar sig fram i Sarek är utgivna. Sociala medier har medfört att information i olika former blivit väldigt lättillgängliga. Vad en tur i Sarek innebär behöver idag inte innebära så stora överraskningar då man har väldigt goda förutsättningar att förbereda sig på vad en vistelse där innebär. Är man osäker på något finns olika forum där man få svar på spörsmål man undrar över. Tillträde till parken har också underlättats, med hjälp av helikopter eller skoter till och från parkgränsen kan man lättare och på kortare tid göra ett Sarekbesök. Sarek är likaså omgärdat av välfrekventerade vandringsleder och helikoptertrafik pågår regelbundet strax utanför Sareks gränser. Jag tror att besökstrycket ökat och störningar som hänger ihop med turismen är en orsak (utöver andra nämnda skäl) till varför jag gissar att björn i Sarek är sällsynt idag jämfört med förr (tid när Tore Abrahamsson och Edvin Nilsson skildrade Sarek). Kan tillägga att under en tid var björnen nästan utrotad i landet men i början av 1900-talet blev den fredad i nationalparkerna och senare också i hela landet.

Som stöd i min uppfattning om förekomst av björn i Sarek kan jag inte hänvisa till några oberoende studier eller undersökningar men fler än jag har ställt frågan om björnens närvaro i Sarek, jag bifogar en artikel. Upplevelser från sina vistelser i Sarek skriver folk gärna flitigt om på sociala medier, ofta rikligt bilagda med foton. Dock kan jag inte erinra mig att jag på något internetforum eller i en grupp på FB med Sarekanknytning läst någon berättelse om möte björn (utöver din) och inte heller sett något fotodokumenterat. Att jag inte läst någon berättelse om ett möte med björn behöver dock heller inte betyda att de är sällsynta, bara svåra att få syn på.

Har jag fel i min uppfattning (gissning) och det framkommer belägg för att björn har sin hemvist på ett eller flera ställen i parken blir jag naturligtvis glad.
 

Bilagor

  • sista björn.pdf
    270.9 KB · Visningar: 27

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg